Det nyckfulla vädret — kan man göra något åt det?
I VÅRA dagar är vädret faktiskt en fråga om liv och död för hundratals millioner människor över hela världen. Det kan betyda skillnaden mellan att ha åtminstone någon mat och att hotas av döden genom svält eller sjukdom.
Om du å andra sidan har gott om mat, kanske du menar att du inte drabbas särskilt allvarligt av vädret. Men det nyckfulla vädret på senare år har faktiskt drabbat oss allesammans allvarligt. Och många menar att vi kommer att drabbas av ännu allvarligare konsekvenser under de år som ligger framför oss. En internationell grupp som studerar väderproblemen säger:
”Många vetenskapsmäns undersökningar av klimatets förändring vittnar om att ett nytt klimatmönster nu håller på att utveckla sig. ...
Vi anser att denna klimatförändring utgör ett hot mot människorna i världen.”
Varför gör de ett sådant uttalande? Och vilken nytta är det med att över huvud taget tala om vädret, när ingen kan göra något åt det?
Det finns visserligen de som menar att man kan göra något åt det. Många folk som drabbats av hunger frambär böner och offer åt sina religiösa gudomligheter i hopp om att få regn. Men bär Gud skulden för den nyckfulla väderlek som i våra dagar är rådande i vissa områden? Om det inte är så, varför har då denna situation uppstått? Och kan man vinna någon verklig trygghet mot ogynnsamma väderleksförhållanden?
Varför du berörs
Väderleksförändringarna har haft stor inverkan på det pris du betalar för maten. Hur så? Ogynnsamt väder innebär dåliga skördar. När detta inträffar, leder det till att livsmedelspriserna förr eller senare kommer att stiga.
Under 1972 var vädret ogynnsamt för skördarna i många delar av världen. Sovjetunionen drabbades av svår torka. För att kompensera den svåra missväxten köpte Sovjet stora mängder livsmedel från andra länder. På grund av denna ökade efterfrågan steg priserna på livsmedel. Som exempel kan nämnas att priset på amerikanskt vete i slutet av 1971 var 2,90 dollar per hektoliter. Men i september 1974 var priset 12 dollar per hektoliter.
Ekonomen Don Paarlberg vid Förenta staternas jordbruksdepartement sade om 1974: ”Nittonhundrasjuttiofyra var året då meteorologerna bara drog i fel spakar hela tiden.” Förenta staterna drabbades av något av det värsta väder som förekommit i modern tid. Först blev det förödande översvämningar på våren. På sommaren kom sedan den värsta torkan på flera decennier. I september kom slutligen frosten alltför tidigt. Detta ledde bland annat till att den förväntade majsskörden på 2.400 millioner hektoliter krympte med omkring 700 millioner hektoliter!
Sovjetunionen drabbades också av ogynnsamt väder år 1974 och vände sig ännu en gång till världsmarknaden för att köpa livsmedel. Indien hade svår torka i sina bästa livsmedelsproducerande provinser. Bangladesh drabbades av översvämningar, och mer än halva nationen berördes.
Världens livsmedelsförråd drabbades alltså hårt av det ogynnsamma vädret år 1974. Till följd härav sjönk världens spannmålsskörd, så att den blev mindre än föregående års skörd. I ”normala” tider skulle detta inte vara en så stor olycka. Men nu är det en stor olycka, därför att världens livsmedelsreserver har sjunkit så att de inte ens räcker till en månads världskonsumtion. Förråden har inte varit så små sedan andra världskriget. Men under året ökade världens befolkning med nära 80 millioner människor! Denna krisartade livsmedelssituation betyder högre priser på matvaror.
Hur omfattande är problemet?
Många väderexperter menar att jorden nu genomgår en av sina historiska, långvariga väderleksförändringar. En förändring har att göra med temperaturen. Statistiken visar att första hälften av 1900-talet var en period av relativt milt väder, vilket ledde till bättre skördar.
Många väderexperter säger emellertid att det nu går åt andra hållet. Hubert Lamb, som är chef för en europeisk klimatforskningsorganisation, säger: ”Temperaturen i världen sedan 1945 utgör enligt vår mening den längsta obrutna nedåtriktade tendensen på hundratals år.”
Somliga anser att denna avkylningstendens står i samband med den rekordartade torkan i Afrika under de senaste sex åren. Det drabbade området söder om Sahara var mer än 4.800 kilometer långt och 1.600 kilometer brett och utgjorde alltså en femtedel av den afrikanska kontinenten. Man framkastade teorin att avkylningstendensen sköt ishavsluften längre söderut, så att också monsunregnen drevs längre söderut. Regnet kom därför att falla i områden som redan hade fått tillräckligt med regn, eller också föll det i havet. Också de monsunregn som är av stor betydelse i norra Indien påverkades på samma sätt.
Den huvudpunkt som framhävs av väderexperterna är att vädret har blivit mera nyckfullt, dvs. mera föränderligt och extremt, med tätare översvämningar, torkperioder, köldknäppar och värmeböljor. Allt detta inverkar ogynnsamt på skördarna.
Joseph Fletcher vid Nationella vetenskapsstiftelsen i Washington förklarar att det finns ”tydliga bevis för att generellt ogynnsamma förändringar pågår”. En grupp väderexperter kom till en liknande slutsats:
”Den riktning som klimatförändringen tar tyder på att omfattande missväxt säkert kommer att inträffa inom detta årtionde. Att detta inträffar samtidigt som en period med nästan obefintliga spannmålsreserver kan inte ignoreras, om man inte vill riskera stort lidande och massvält.”
Kan människors system lösa problemet?
Kan våra dagars politiska och ekonomiska system lösa detta växande problem? Eller har de i stället blivit en del av problemet?
Somliga tror att angelägenheterna kan skötas som förr — när svåra tider drabbar ett visst område, kan en annan del av världen producera ett överskott och på så sätt bistå de drabbade områdena. Missväxt på grund av torka i sådana länder som Indien har tidigare i viss utsträckning kompenserats genom inköp eller gåvor från livsmedelsöverskottet i Förenta staterna. En orsak till detta överskott är att väderleksförhållandena där varit mycket gynnsamma, ända till för några år sedan. Men nu säger regeringens väderexpert, James McQuigg: ”Sannolikheten att vi skall få ytterligare 15 så goda år i följd är omkring en chans på 10.000.”
Eftersom Förenta staterna har varit världens främsta livsmedelsexportör, skulle missväxt där få katastrofala följder för de nationer som är beroende av dess överskott. Och under senare år har skördarna inte varit så goda i Förenta staterna. Med tanke på att världens befolkning ökar så snabbt medger man också att man förmodligen inte kan lita till amerikanska överskott så länge till.
Våra dagars människogjorda system har inte bara stora svårigheter med det ändrade väderleksmönstret, utan många vetenskapsmän menar också att dessa människogjorda system kanske bär åtminstone en del av skulden för det ogynnsamma vädret! Människan rubbar till exempel naturens jämvikt i många områden genom att beröva skogar och ängar deras vegetation och därigenom utsätta jorden för sol, vind och kyla. Och när detta sker, minskar ofta regnen.
I boken The Challenge of Climate framhålls den franske arkeologen Henri Lhotes uppfattningar om Saharaområdet: ”Människan själv har haft del i att åstadkomma denna ogynnsamma förändring av klimatet. ’Vi är väl medvetna om’, skriver han, ’att alla förändringar som människan gör i naturens jämvikt kan få katastrofala konsekvenser. Och när det gäller Sahara kanske forna tiders boskapsherdar själva bär åtminstone en del av skulden för att öknen brett ut sig, precis som tuaregernas, mauretaniernas, arabernas ... boskapsherdar i vår egen tid, genom att de hugger ner de få återstående träden — antingen till bränsle eller för att mata sina djur med de övre grenarna — utan uppehåll bidrar till öknens expansion.’”
Men ett annat område av människans verksamhet blir nu föremål för misstankar. I synnerhet industrinationerna har spytt ut hundratals millioner ton stoftpartiklar och gaser i atmosfären varje år. Somliga vetenskapsmän menar att denna massförorening av atmosfären har bidragit till den vändning vädret har tagit på senaste tiden.
Det är inte heller sannolikt att något av de många projekt som vetenskapsmännen föreslår för att förändra väderleken kommer att visa sig vara praktiskt genomförbart. Ett sådant projekt går ut på att avlägsna packisen i Norra Ishavet. Hur skulle detta åstadkommas? Somliga föreslår att man skulle bygga en damm tvärs över Berings sund, som skiljer Sovjetunionen från Alaska, och sedan pumpa in ishavsvattnet i Stilla havet och därigenom höja nivån i detta hav. Detta skulle i sin tur skjuta varmare vatten från Atlanten upp till Arktis och smälta iskalotten. Andra idéer går ut på att använda atombomber för att splittra iskalotten eller att täcka isen med ett lager av sot, så att mera av solens strålar absorberas och bidrar till att isen smälter.
Sådana planer kan räknas till science fiction. De är varken praktiska eller genomförbara med tanke på våra dagars teknologiska resurser. Även om de vore det, finns det ingen garanti för att sådant manipulerande skulle hjälpa upp situationen. Det skulle precis lika lätt kunna göra situationen ännu svårare.
Hur blir det i framtiden?
Hur kommer vädret att bli i framtiden? Kommer mänskligheten alltid att hemsökas av torka, översvämningar och andra ogynnsamma ytterligheter i väderleken?
Somliga säger visserligen att man aldrig kommer att kunna vara trygg mot ogynnsam väderlek. Men när man gör sådana dystra förutsägelser bortser man ifrån den viktigaste av alla faktorer när det gäller framtiden. Man bortser då ifrån Skaparen, Jehova Guds, uppsåt. Hans ord säger klart och tydligt att det inte är hans uppsåt att hur länge som helst låta jorden drabbas av den ena ofördelaktiga situationen efter den andra. Han kommer inte att låta naturens krafter fortsätta att verka på ett slumpartat sätt till människans skada.
Guds ord visar visserligen att Jehova Gud satte vädrets krafter i verksamhet. (Matt. 5:45) Men betyder detta att Gud nu direkt övar inflytande på vädret, så att han skulle vara ansvarig för översvämningarna, torkan och andra liknande katastrofer?
Nej, så förhåller det sig inte. På grund av människans uppror mot Gud i Edens lustgård förlorade människosläktet Guds ynnest och åtnjuter därför inte hans direkta ingripande för att avvända katastrofer som härrör från naturkrafterna. Nationerna har förkastat hans vägledning och sköter angelägenheterna på sitt eget sätt. Gud har tillåtit detta under en viss bestämd tid. Inte ens de människor som strävar efter att göra Guds vilja är undantagna från verkningarna av detta, även om Gud välsignar deras ansträngningar att skaffa sig åtminstone livets nödtorft, och han bevarar och skyddar dem sannerligen i andligt avseende.
Men vägledning från Gud, som sätter människan i stånd att samarbeta med naturen på rätt sätt, är nödvändig för att man skall kunna undvika katastrofer till följd av ogynnsamt väder. För många hundra år sedan framställde Gud ett mönster av vad han skulle göra för hela mänskligheten i framtiden, när han sade till Israels nation att lydnad för hans lagar skulle medföra välsignelser:
”Om I nu hören de bud, som jag i dag giver eder, så att I älsken HERREN [Jehova], eder Gud, och tjänen honom av allt edert hjärta och av all eder själ, så skall jag giva åt edert land regn i rätt tid, höstregn och vårregn, och du skall få inbärga din säd och ditt vin och din olja. Och jag skall giva din boskap gräs på din mark; och du skall äta och bliva mätt.” — 5 Mos. 11:13—15.
Men vad skulle hända om folket inte handlade så? Vad skulle hända om de började bryta Guds lagar? Gud talade om för dem hur det då skulle gå:
”Men tagen eder till vara, låten icke edra hjärtan bliva förförda, så att I viken av och tjänen andra gudar och tillbedjen dem; ty då skall HERRENS vrede upptändas mot eder, och han skall tillsluta himmelen, så att regn icke faller och marken icke giver sin gröda; och I skolen med hast bliva utrotade ur det goda land som HERREN vill giva eder.” — 5 Mos. 11:16, 17.
Det var så det gick. Det är orsaken till att mycket av det land som brukade kallas Palestina har varit ofruktbart i många hundra år.
Ingen av de politiska nationerna i våra dagar gör Guds vilja, som finns nedtecknad i hans ord, bibeln. De får därför inte del av hans välsignelse och vägledning.
Bibelns profetior visar emellertid att Gud mycket snart kommer att ingripa i människornas angelägenheter och rycka makten ifrån alla av människor upprättade system som existerar i våra dagar. (Dan. 2:44) Under Guds herravälde, som följer därpå, skall Skaparen lära sitt lydiga folk rätta sättet att samarbeta med naturen, så att de blir välsignade med sådant väder som blir till deras bästa. I denna nya ordning, utlovar bibeln, skall till och med ”öknen och ödemarken” blomstra. — Jes. 35:1, 6, 7.
Våra dagars väderexperter förutsäger visserligen ogynnsamma ting för framtiden när det gäller vädret, men Guds ord säger oss att det snart skall bli en förändring till det bättre. Till dess kommer det föränderliga väderleksmönstret att bidra till att uppenbara människornas oförmåga att framgångsrikt sköta sina angelägenheter utan Guds hjälp.
[Karta på sidan 5]
(För formaterad text, se publikationen)
Monsunregnens normala gräns anges av den streckade linjen, och de skuggade pilarna visar de normala vindarna. Men under senare år har denna gräns förskjutits längre söderut (heldragna linjen och pilarna). Mycket av området mellan linjerna får nu inte tillräckligt med regn. Varför inte? De normala kallare vindarna från norr (mörka, breda bandet) har förskjutits längre söderut (ljusare bandet) och fått mycket av monsunregnen att falla i havet i stället för på land
MONSUNREGNENS NORDGRÄNS
EKVATORN