blir undervisad. Detta framhöll den inspirerade aposteln Paulus mycket klart och tydligt när han skrev till Timoteus: ”Giv ständigt akt på dig själv och på din undervisning. Förbliv vid dessa ting.” Varför det? ”Ty genom att göra detta kommer du att frälsa både dig själv och dem som lyssna till dig.” — 1 Tim. 4:16, NW.

Låt oss tänka på de gamla och de betryckta

FÖR länge sedan gav Jehova Gud sitt folk föreskrifter om ett rätt beteende gentemot de äldre och dem som har det svårt. Han bjöd dem: ”För grått hår bör du resa dig upp, och du skall visa hänsyn för en gammal mans person, och du skall hysa fruktan för din Gud. Jag är Jehova.” ”Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.” (3 Mos. 19:32, NW; Ords. 14:21) Jehova fordrade att hans folk skulle ta hänsyn till de döva och de blinda. Han föreskrev också att de skulle ge en tiondel av all landets avkastning vart tredje år åt leviterna, åt de bofasta utlänningarna och åt faderlösa gossar och änkor, vilka befann sig inom deras portar. — 3 Mos. 19:14; 5 Mos. 14:28, 29.

De första kristna visade hänsyn för andra

Också Jesus och hans apostlar undervisade de kristna om att visa hänsyn för äldre människor och för dem som hade det svårt. Jesus sade till de skrymtaktiga fariséerna: ”Gud har ju sagt: ’Hedra din fader och din moder’ och: ’Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.’ Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: ’Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva’, då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder. I haven så gjort Guds budord om intet för edra stadgars skull.” (Matt. 15:4—6) Fariséerna fick en ogynnsam dom från Gud därför att de inte fäste avseende vid Jehovas ord. Såsom Jesus sade, togs Guds rike ifrån dem och gavs åt dem som frambragte rätta gärningar.

Till dessa gärningar hör att visa broderlig kärlek på ett praktiskt sätt. Aposteln Johannes framhöll detta med skärpa, då han skrev: ”Om någon har denna världens medel till livets uppehälle och ser sin broder vara i behov och likväl stänger igen sitt ömma medlidandes dörr för honom, på vilket sätt förblir Guds kärlek i denne? Små barn, låt oss älska, varken i ord eller med tungan, utan i gärning och sanning.” (1 Joh. 3:17, 18, NW) Detta ”medel till livets uppehälle” avser inte bara pengar utan inbegriper mat, kläder och tak över huvudet. De kristna måste vara villiga att dela med sig av dessa ting åt bröder som lider brist.

Lärjungen Jakob framhöll detta, när han direkt förband givandet av materiella gåvor med vår tillbedjan av Gud: ”Den form av tillbedjan som är ren och obesudlad från vår Guds och Faders ståndpunkt är denna: att taga