En rätt syn på Guds tuktan och aga
”DET är sant att ingen aga i det närvarande synes vara glädjande, utan i stället smärtsam; likväl giver den sedermera åt dem som hava blivit fostrade därigenom en fridens frukt, nämligen rättfärdighet.” — Hebr. 12:11, NW.
När den store universelle suveränen, Jehova, fostrar och tuktar en människa, bör hon vara ivrig att anstränga sig för att rätta till sina förhållanden i överensstämmelse med Jehovas krav. Hon bör inte ta lätt på den tillrättavisning som kommer från Gud. Den kristne aposteln Paulus sade: ”Min son, förringa icke agan från Jehova, och giv icke heller tappt, när du blir tillrättavisad av honom; ty den som Jehova älskar, den agar han.” (Hebr. 12:5, 6, NW) På grund av Guds stora kärlek till sina tjänare och därför att ”han icke önskar att någon skall bliva tillintetgjord”, tuktar och agar han i rättfärdighet. — 2 Petr. 3:9, NW.
Somliga slag av tuktan är omildare än andra. Följderna blir i motsvarande grad svårare, såsom det framhållits i artiklarna ”Vad uteslutning innebär” och ”Familjens ansvar att hålla tillbedjan av Jehova ren”, vilka inflöt i Vakttornet i numren för 1 och 15 oktober 1963.
Om en människa tar emot tillrättavisning med en rätt inställning, har hon stor fördel av detta och röner många välsignelser. Ordspråksboken 6:23 säger: ”Tuktans tillrättavisningar äro livets väg.” (NW) Ja, det eviga livet är nära förbundet med det sätt, på vilket man tar emot tuktan från Jehova.
Den rätta inställningen till tuktan och aga måste man i synnerhet ha om man har blivit utesluten eller bannlyst från Jehovas synliga organisation. Den som har begått sådana synder mot Gud och människor, att han måste avskäras från den kristna församlingen, har förlorat Jehovas ynnest. Det är mycket viktigt att han återvinner denna, om han önskar få liv i Guds nya, rättfärdiga värld. Men hur är det möjligt för den som har blivit utesluten att bli återupptagen i Jehovas organisation och på nytt komma i ett rätt och tillbörligt förhållande till Jehova?
Hur ett återupptagande är möjligt
Att bli återupptagen innebär att bli återförd eller att bli återupprättad, att t. ex. få tillbaka sin forna ställning. För den som har blivit avskuren från Guds synliga organisation innebär ett återupptagande att han får återvända till församlingen och på nytt räknas som medlem av den.
Om man skall komma in på en väg som leder till ett återupptagande, bör man göra såsom Jehova påbjuder i Jesaja 1:18 (NW): ”Kom nu, ni människor, och låt oss bringa ordning i förhållandena mellan oss.” Vad resultatet blir, om man gör så eller om man inte gör så, framhålls i dessa ord: ”Om ni människor visa villighet och verkligen lyssna, skola ni få äta av landets goda. Men om ni människor vägra och verkligen äro upproriska, skola ni uppätas av ett svärd.” — Jes. 1:19, 20, NW.
Om någon skall bli återupptagen beror inte bara på att han låter en viss tid förflyta och sedan inlämnar en lämplig skriftlig ansökan till församlingen. Nej, under den tid, då ogärningsmannen är utesluten, måste hans hjärtetillstånd, hans hela inställning, undergå en genomgripande förändring. Syndaren måste helt och fullt inse hur allvarligt hans onda handlingssätt är och vilken stor smälek han har dragit över Jehova och Jehovas organisation. Han måste känna sig förkrossad. Men han måste göra mer. Han måste gå längre än till att rätt och slätt inse att han har handlat orätt och känna sig bedrövad. Han måste ångra sig, vilket innebär att han måste känna en sådan bedrövelse över sin synd eller sitt felsteg, att han vill förändra sitt leverne i god riktning. Det måste ske en omvändelse eller en förändring i fråga om hela hans handlingssätt. Ja, han måste ”bringa ordning i förhållandena” i överensstämmelse med Guds rättfärdiga krav. Sedan kan han vända sig till församlingens kommitté, erkänna det orätta han gjort och framlägga bevis för att han nu lever ett rent liv och önskar fortsätta med att göra detta. Därmed bevisar han att han är värdig att få röna Jehovas oförtjänta godhet och att bli återupptagen.
Om dessa nödvändiga tecken på bedrövelse och ett förändrat leverne kan påvisas, då kan församlingens kommitté överväga om personen i fråga skall återupptagas, sedan tillräckligt lång tid har förflutit, vilket i de flesta fall bör innebära åtminstone ett år.
Varför skall man bekänna sin synd?
När den kristne tänker på uteslutningsåtgärden från Skriftens synpunkt, bör detta få honom att klart inse vilket misshag Gud ger uttryck åt gentemot den som framhärdar i att göra det som är orätt. Det bör få honom att inse hur allvarligt det är att utöva synd. Det bör få honom att på nytt besluta sig för att aldrig följa ett ont handlingssätt. Vilken olycka är det inte att bli utesluten! Vilken stor smälek drar inte en uteslutning över Gud, över Guds organisation, över den individ som blir utesluten och över medlemmarna i hans familj!
När verkningarna av en uteslutning blir så allvarliga, kanske några, som har begått synd, kan känna sig frestade att resonera så här: ”Ja, jag vet att jag handlat orätt, men jag vet också att om jag talar om det för någon, så kan jag bli utesluten. Jag har fått klart för mig hur förskräckligt detta kan bli, och jag har ingen lust att gå igenom det. Det är bättre att jag inte säger något till någon om detta. Ingen kommer någonsin att få veta om det, och all den där skammen kommer att undvikas.”
Den som resonerar så ignorerar mångt och mycket. Bland annat lämnar han Guds egenskap barmhärtighet utan avseende. Han bryr sig inte heller om det gagn man får av att bli tuktad av Jehova. En sådan människas hjärteinställning är orätt. Hennes resonemang är bedrägligt och kan bli en fara för henne. Först och främst inser hon inte att hon genom sitt handlingssätt kan börja förhärda sitt samvete och öppna vägen för flera onda gärningar. Eftersom hon har ”sluppit undan” en gång, blir det lättare för henne att på nytt handla orätt. Hennes villfarelse består i att hon inte har klart för sig att hennes synd inte rätt och slätt gäller en annan människa eller Guds församling. Hennes synd har begåtts mot Jehova! Även om det kan vara möjligt att dölja ett ont handlingssätt för andra människor under någon tid, är det omöjligt att dölja det för Jehova!
Jehova lägger märke till det som människor gör. ”Jehova är i sitt heliga tempel. Jehova — i himlarna är hans tron. Hans egna ögon se, hans egna strålande ögon rannsaka människors söner. Jehova själv rannsakar den rättfärdige såväl som den som är ond.” (Ps. 11:4, 5, NW) ”Jehovas ögon äro överallt; de vaka över de onda och de goda.” (Ords. 15:3, NW) ”Ty mina ögon äro riktade på alla deras vägar; de kunna icke gömma sig för mitt ansikte, och deras missgärning är icke fördold för mina ögon.” (Jer. 16:17) ”Vad Jehova angår, så ser han vad hjärtat är.” — 1 Sam. 16:7, NW.
Av dessa ord framgår det att en människa som allvarligt förbrutit sig mot Jehovas lagar inte bör försöka ”slippa undan” följderna av sin synd och mena att hon kan undgå Jehovas tuktan. ”Gud står emot de högmodiga, men åt de ödmjuka giver han oförtjänt godhet.” (Jak. 4:6, NW) Jehova kommer att motstå envar som syndar svårt och som sedan försöker bli kvar i hans rena organisation utan att bekänna sitt felsteg för de synliga myndigheterna i den kristna församlingen. Den människa, som begår en synd men som önskar göra det som är rätt, bör vända sig till församlingens tillsyningsman och ärligt bekänna sin överträdelse. Så här sade bibelskribenten Jakob: ”Bekänn därför öppet edra synder för varandra och bed för varandra, att ni må bliva helade.” — Jak. 5:16, NW.
Om en sådan öppenhet, ödmjukhet och villighet att bekänna inte ådagaläggs av en människa, då kommer hon att plågas av ett skuldmedvetet samvete, närhelst hon hör eller läser råd beträffande sådana ting i framtiden. Om hon förhärdar sig, kommer änglarna slutligen att föra henne ut ur Guds församling. Jesus sade varnande: ”Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skola samla ihop och föra ut ur hans rike allt som bringar på fall och alla som öva laglöshet.” (Matt. 13:41, NW) Jehova låter sin ande vika ifrån en sådan människa, såsom han gjorde med konung Saul. (1 Sam. 16:14) När en människa inte längre skyddas av denna mäktiga kraft, kan hon ledas bort till ett fullständigt fördärvat liv och helt komma att behärskas av demonmakterna. — 1 Kor. 5:5.
En ärlig människa förlorar inte Jehovas förunderliga egenskap barmhärtighet ur sikte, när hon överväger om hon skall vända sig till tillsyningsmannen och avlägga bekännelse och få tillrättavisning. Om någon begår en synd och bryter mot Guds lag men är snar att bekänna sin synd, kan det hända att han tack vare Jehovas oförtjänta godhet inte kommer att avskäras från församlingen. I stället kan andra disciplinära mått och steg vidtas. Men detta är något som församlingens kommitté måste avgöra i överensstämmelse med Jehovas rättvisa krav och med hänsynstagande till Jehovas barmhärtighet och villighet att förlåta.
Men om en kristen bestämt känner till en allvarlig synd som en annan i församlingen har begått? Måste han då meddela församlingen detta? Om synden är av sådant slag, att den drar smälek över Gud och över Guds församling, i synnerhet om den kan medföra uteslutning, då måste den kristne vända sig till församlingens kommitté och meddela vad han känner till i saken. Den som underlåter att göra detta underlåter att visa kärlek till Gud och församlingen, ty han tillåter orenhet att förbli i den.
Hur man undviker att handla orätt
Om en kristen skall undvika ett handlingssätt som kan medföra att han blir utesluten, måste han hålla sig tätt till Gud. Detta kan han göra genom att ständigt livnära sig av rätterna på Jehovas andliga bord. Studera Guds ord, bibeln, ideligen. Var tillsammans med andra kristna, som kan styrka dig och tjäna såsom nyttiga kamrater i denna av ondska uppfyllda värld. Använd din tid till att ta del i det verk som Jehova har givit sina tjänare att utföra i denna tid.
Sök ständigt förbättra kvaliteten på din tillbedjan. Öva din uppfattningsförmåga genom att använda det som du lär i ditt dagliga liv. Detta kommer att hjälpa dig att gå framåt mot kristen mogenhet, ty aposteln Paulus sade att mogna människor är de ”som genom användning hava sin uppfattningsförmåga övad till att urskilja både rätt och orätt”. (Hebr. 5:14, NW) Detta innebär inte att en mogen människa kan bli vårdslös med avseende på synden. Alla måste följa maningen: ”Vaka ... noga över att ni vandra, icke såsom ovisa, utan såsom visa, i det att ni köpa den lägliga tiden åt eder, emedan dagarna äro onda. ... Fortsätt med att fatta vad Jehovas vilja är.” (Ef. 5:15—17, NW) Ja, ”må ... ni, ... då ni ju hava denna förhandskunskap, vara på eder vakt, så att ni icke ledas bort tillsammans med dem genom de lagtrotsande människornas villfarelse och avfalla från eder egen ståndaktighet”. — 2 Petr. 3:17, NW.
Synden börjar i sinnet. En orätt begärelse kommer att växa om den inte kuvas. Den kommer slutligen att framföda synd. Såsom Jakob 1:14, 15 påpekar: ”Var och en blir prövad genom att han drages och lockas av sin egen begärelse. När så begärelsen har blivit fruktsam, föder den synd.” (NW) En orätt begärelse kan liknas vid ett gungfly; den kan dra ner en i synd, om man inte omedelbart söker kämpa emot den.
Om orätta begärelser skulle uppstå hos dig — och detta händer lätt när det gäller ofullkomliga människor — så tänk efter vad det är som väcker dessa begärelser hos dig och tag dig i akt för det. Om någon har benägenhet för att dricka för mycket, bör han inte köpa spritvaror eller tacka ja, om andra bjuder honom på sprit. Om någon märker att det är farligt för honom att vara tillsammans med medlemmar av det motsatta könet, bör han se till att sådan samvaro begränsas till tillfällen då han inte är ensam med någon av det motsatta könet. Överskatta inte din förmåga att stå emot frestelser av detta slag. ”Må den, som menar att han står, taga sig till vara så att han icke faller.” (1 Kor. 10:12, NW) Unga människor bör vara förståndiga och gå med på att de sammanförs i grupper tillsammans med andra under en mogen vuxen människas eller ett kristet äkta pars ledning. Kristna föräldrar kommer att omsorgsfullt vägleda sina barn, så att de hålls borta från omoraliskhetens väg, genom att de inte låter dem ”gå i sällskap” eller ”bestämma träff” när de är för unga. Låt inte denna döende världs fördärvade måttstock bli den måttstock, enligt vilken du vägleder dina barn. Eftersom äktenskapet är det tillbörliga målet, när medlemmar av motsatta kön söker varandras sällskap, bör kontrahenterna naturligtvis ha uppnått en mera ansvarig ålder, innan de får gå ut tillsammans. Men också de vuxna måste omsorgsfullt vaka över sitt uppförande, när de är tillsammans med representanter för det motsatta könet. Det är inte bara de unga som kan råka i svårigheter.
Tag inte det första steget mot synden, vare sig det gäller alkohol, sexuell omoraliskhet eller något annat som kan medföra svårigheter. Små ting för stora ting med sig. Den som begår småstölder trubbar av sitt samvete och banar vägen för större stölder. Den som tillgriper smålögner övar sinnet i att tänka ut större lögner. Att man inte säger ”nej tack” till ännu ett glas, försvagar det beslut man fattat och kan bana väg för dryckenskap. Grov flirt kan leda till otukt. Om man är vårdslös i fråga om att uppfylla de kristna förpliktelserna, kommer ens förmåga att utöva tillbedjan av Gud att försvagas.
Drag fördel av den tuktan och aga som andra blir föremål för. När tuktan ges genom kristna publikationer eller från podiet under kristna möten, lägg då råden på hjärtat. Tänk på hur de är tillämpliga på dig. Låt dem tjäna såsom en varning för dig, så att du ständigt är på din vakt och inte låter din påpasslighet slappas, när det blir fråga om att fullgöra Guds vilja. — 1 Tim. 5:20.
När du håller dig tätt till Guds ord och hans organisation och beder om att hans ande skall vägleda dig, kommer din kärlek till Gud att växa. Denna kärlek till Gud kommer att tjäna såsom ett kraftigt bålverk mot syndens intrång, ty den kommer att hjälpa dig att växa till i kärlek till det som är rätt, och ditt hat gentemot det som är orätt kommer att öka.
En rätt syn på Guds tuktan och aga hjälper alla i församlingarna av Jehovas folk. Den ökar vår uppskattning av Guds sätt att handla med sitt folk. Den kommer oss att inse att eftersom tusentals människor har blivit uteslutna, så kan detta hända också oss, om vi inte vandrar varsamt enligt de riktlinjer, som Jehova har dragit upp i sitt ord. Den kommer också att uppmuntra oss att tjäna Jehova Gud, som har så stor omtanke om sitt folk, när vi förstår varför han tuktar och agar sina tjänare och inser vilka fördelar denna tuktan medför.
Fördenskull kan vi med tillförsikt rikta blicken framåt mot Guds nya värld, där alla som lever skall bli undervisade, fostrade och övade, så att de kommer att tillbedja Jehova på ett rätt och tillbörligt sätt och kan få glädjas åt en kärleksfull, ren gemenskap med nästan.