”Ditt ord är sanning”

Skydda ditt hjärta

ATT Guds ord verkligen är sanningen visas bland annat av dess varnande principer. Vi läser till exempel i Ordspråksboken 4:23 (NW): ”Mer än allt annat som skall bevaras bör du skydda ditt hjärta, ty ut ur det går livets källor.” Hjärtat inbegriper en människas innersta känslor, motiv, önskningar och begär. Om dessa ting inte styrs i rätt riktning, kan de medföra sorg och bedrövelse för personen själv men också leda till sorg och olycka för andra människor.

När Jesus Kristus var på jorden, betonade han hur viktigt det är att skydda hjärtat. De religiösa ledarna var mer intresserade av ceremoniell renhet än av hjärtats renhet. Därför sade han till dem: ”Inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet.” — Mark. 7:21, 22.

Att underlåtenhet att skydda hjärtat kan få sådana följder beskrivs mycket träffande för oss i Guds ord, i berättelsen om Amnon, konung Davids förstfödde son. Han lät sitt hjärta styras av omoraliska och själviska passioner, och därför fick han en ond, bråd död. Närmare detaljer finner vi i Andra Samuelsboken, kapitel 13.

Amnon blev våldsamt förälskad i den vackra Tamar, hans halvsyster som var jungfru. Ja, han lät sitt hjärta bli så angripet av denna starka passion att andra lade märke till det. Hans kusin och vän Jonadab såg det och frågade vad det var för fel. Amnon anförtrodde sig åt honom: ”Jag har fattat kärlek till min broder Absaloms syster Tamar.” Jonadab, som var en slug och samvetslös vän, rådde Amnon att låtsas vara sjuk och sedan be sin far att halvsystern Tamar skulle få komma och tillreda en måltid åt honom.

Amnon följde ivrigt detta skamliga råd, och hans far, konung David, som inte misstänkte något, sade åt Tamar att gå till Amnons hus och tillreda några kakor åt honom att äta. Tamar lydde plikttroget och bakade några ”tröstebröd” (NW) inför hans ögon. När hon var klar med detta, sade Amnon åt alla att gå ut därifrån, och då han blev ensam med henne, grep han tag i henne och sökte övertala henne att ha sexuellt umgänge med honom. Men Tamar var en ärbar jungfru och visade honom ifrån sig. Hon vädjade till honom: ”Ack nej, min broder, kränk mig icke; ty sådant får icke ske i Israel. Gör icke en sådan galenskap. Vart skulle jag då taga vägen med min skam? Och du själv skulle ju sedan i Israel hållas för en dåre.”

Men Amnon ville inte låta tala med sig. Han behärskades av helt och hållet själviska passioner. Han intresserade sig inte för hennes lycka, som fallet annars ofta är när en ung man blir förälskad i en ung flicka. Han kränkte henne, våldtog sin egen halvsyster, en skön, kysk prinsessa. När han sedan hade tillfredsställt sina helt och hållet själviska begär, fick han hat till henne, vilket ofta händer i sådana fall.

Berättelsen säger att den motvilja Amnon därefter fick mot henne var större än den ”kärlek” eller åtrå han tidigare haft till henne, och han befallde henne att gå sin väg. Men hon vägrade. Då sade han till sin tjänare: ”Driven denna kvinna ut härifrån, och rigla du dörren efter henne.” Nu var det inte den ”älskade” Tamar, utan ”denna kvinna”. Amnons tjänare gjorde som han blivit befalld och förde Tamar ut ur rummet. Tamar var djupt bedrövad och förödmjukad. Hon strödde aska på sitt huvud (som man gjorde på den tiden när man var djupt bedrövad), rev sönder sin vackra livklädnad och gick gråtande därifrån.

När Absalom, Tamars helbror, fick se hur bedrövad hon var, anade han genast vad som hade hänt. Han sade åt henne att inte säga någonting om det och tog henne till sig i sitt hus, och där levde hon sedan i avskildhet. Men Absalom hatade Amnon för vad han hade gjort och smidde planer på att hämnas sin systers kränkta dygd. Två år senare, i samband med fårklippningen, inbjöd Absalom sin far, konung David, och hans tjänare att komma till ett gästabud. David ville inte, men Absalom övertalade honom att låta Amnon och de andra kungasönerna komma.

Före gästabudet gav Absalom sina tjänare befallning om att så snart Amnons hjärta började bli glatt av vinet, skulle de döda honom på Absaloms befallning: ”Huggen ned Amnon.” Tjänarna gjorde så. De dödade Amnon, och alla de andra kungasönerna flydde i panik. Amnon fick alltså plikta med sitt liv, därför att han hade underlåtit att skydda sitt hjärta och gett efter för själviska begär och kränkt sin halvsyster Tamars jungfrudom.

Det slut Amnon fick bestyrker hur viktigt det är att skydda sitt hjärta och hur rätt och riktig denna Skriftens princip är. Amnon underlät att följa denna princip, och det ledde till stor olycka också för andra människor, för den älskliga Tamar och utan tvivel också för hennes närmaste vänner. Helt säkert blev hennes far svårt bedrövad. Men eftersom David själv hade syndat mot Uria i fallet med Bat-Seba, är det mycket troligt att han inte själv kunde ingripa mot Amnon. I och med Amnons våldsamma död började den profetia, som uttalats av Natan då David begått sin stora synd, att gå i uppfyllelse. — 2 Sam. 12:10.

Vilken lärdom kan de kristna i denna tid hämta av detta? Att det är absolut nödvändigt att skydda hjärtat. Om en ung man brister i fråga om detta, kan det hända att han låter själviska, sexuella begär angripa hjärta och sinne ända därhän att han inte nöjer sig med att uppvakta en flicka, utan söker ordna så att han får vara ensam med henne, så att han kan fresta henne till att begå otukt för att han skall få sina själviska begär tillfredsställda. Hon kanske ger efter för honom och menar att hon på så sätt skulle kunna visa att hon verkligen älskar honom eller skaffa sig en garanti för att han gifter sig med henne. Det är dåraktigt att resonera så. Om han verkligen älskade henne, skulle han vara villig att vänta tills de hade ingått ett ärbart äktenskap.

Hur oförnuftigt är det inte att handla tvärtemot Guds ord: ”Flyn otukten”! Efteråt infinner sig alltid en skuldkänsla. Ofta blir flickan gravid. Vad skall de då göra? Skall pojken gifta sig med henne därför att han känner sig tvingad till det? Och även om han gifter sig med henne, får hon skämmas därför att hon blivit gravid utom äktenskapet. — 1 Kor. 6:18.

Men det är inte allt. För ungdomar, som är anslutna till en församling av sanna kristna, kan en sådan handling leda till att de blir uteslutna, avskurna från församlingen. Och om de vill komma tillbaka, måste de visa sin uppriktighet genom att vara närvarande vid församlingens möten utan att någon tilltalar dem och hela tiden visa att de ångrar sig. Sedan kan de bli ålagda prövotid, och under flera år därefter kan de förvägras vissa privilegier inom Jehovas organisation.

Det råder inget tvivel om det — bibeln visar sig vara sann genom de varnande principer den innehåller. Vi handlar vist om vi skyddar hjärtat, ty ut ur det går livets källor. Men det medför sorg och olycka för den som inte skyddar sitt hjärta nu i vår tid, precis som det gjorde på konung Davids tid. Det leder också till sorg och bedrövelse för andra, och vi får inte glömma bort att ett sådant handlingssätt först och främst misshagar Jehova Gud. — Ps. 90:7, 8.