Salomos vishet

VEM har inte hört talas om konung Salomos vishet? Den har blivit ett ordspråk lika mycket som Jobs tålamod. Skulle du vilja vara lika vis som Salomo var? Är det omöjligt? Nej, inte alltigenom. Man kan ådagalägga en sådan vishet som Salomos i behandlandet av problemen, om man följer samma regler som han följde.

Guds ord, bibeln, bär rikliga och vältaliga vittnesbörd om Salomos vishet. Bland de första exemplen som finns återgivna är ett som gäller två kvinnor, av vilka var och en påstod att ett visst levande barn var hennes och att ett visst dött barn var den andras. Hur skulle Salomo kunna utröna sanningen? I det han väl kände till vad en mor känner för sitt barn, befallde han att det levande barnet skulle huggas itu, så att hälften gavs åt var och en. Den reaktion detta framkallade hos den ena och hos den andra visade vems barnet var. — 1 Kon. 3:16—28.

Det krävde också stor vishet å Salomos sida att organisera hans väldiga byggnadsprogram, som inte bara inbegrep omkring 183.000 arbetare, utan också ett sådant omfattande kopparsmältningsprogram att han har blivit kallad ”kopparkonungen”. När Salomo överlämnade Jehovas tempel åt hans tjänst, vittnade det också om hans vishet. Det gav honom tillfälle att göra saker och ting i stor skala, vilket framgår av att han offrade 22.000 boskapsdjur och 120.000 får, av att han lät en väldig, vältränad orkester med kör spela och sjunga och av hans uttrycksfulla bön vid det tillfället. — 1 Kon. 5:1—8:66; 2 Krön. 2:1—7:11.

Om Salomos vishet säger den inspirerade redogörelsen också: ”Salomos vishet var större än alla österlänningars. ... Han var visare än alla andra människor. ... Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem”, av vilka den förnämsta var ”Sångernas sång” eller Höga Visan. Han var också en auktoritet, när det gällde naturhistoria, växter och djurliv. Vida ifrån kom människor för att höra hans vishet. — 1 Kon. 4:29—34.

Salomos bok Predikaren är bokstavligen full av visa iakttagelser. I den behandlade han det fåfängliga i alla jordiska företag på grund av den olycksbringande sysselsättning som är människosläktets lott, beroende på livets osäkerhet. Bland hans visa iakttagelser i den boken är att det är viktigt med punktlighet (”Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund”), att det är bättre att vara två än en, att visheten och kunskapen utgör ett skydd, liksom pengarna är ett skydd, att människan i döden är omedveten och inte har något företräde framför ett djur och framför allt att det hör alla människor till att frukta Gud och hålla hans bud. — Pred. 3:1; 4:9; 7:13; 3:19; 12:13.

Ordspråksboken ger i ännu större skala bevis för Salomos vishet. Där visar han först och främst att visheten är önskvärd: Visheten betyder frid, lycka och långt liv. (3:13—18) Genom att vara visa kan ringa mänskliga skapelser dessutom faktiskt bidraga till Skaparens lycka och till hans hävdande och rättfärdigande: ”Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.” (27:11) Och genom hela boken betonar han, cirka femton gånger, Jehovas fruktan, vilken, såsom han visar i Ordspråksboken 9:10, är själva ”vishetens begynnelse”.

Av hans många vishetspärlor i den boken utgör följande några få exempel:

”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet.” ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik, och han lägger ingen plåga därtill.” ”Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.” ”Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis.” ”Ett mjukt svar stillar vrede.” ”Stolthet går före undergång.” ”Den som är sen till vrede är bättre än en mäktig man.” ”Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.” ”Sök förvärva sanning och avhänd dig henne icke.” ”Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke, vad en dag kan bära i sitt sköte.” ”Vännens slag givas i trofasthet.” ”Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN [Jehova], han varder beskyddad.” — Ords. 4:23; 10:22, NW; 11:25; 13:20; 15:1; 16:18; 16:32, NW; 18:13; 23:23; 27:1, 6; 29:25.

Varifrån fick konung Salomo sådan vishet? Från sin Skapare, Jehova Gud, till svar på en bön: ”HERRE, min Gud, ... jag är en helt ung man, som icke rätt förstår att vara ledare och anförare. ... Så giv nu din tjänare ett hörsamt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont.” Ja, därför att den unge mannen Salomo insåg att han behövde vishet och sökte den från den rätta källan, blev han verkligen vis. — 1 Kon. 3:7—9.

Men Salomo förblev vis endast så länge som han bevarade ett ”hörsamt hjärta”. På gamla dagar, sedan han hade visat ringaktning för Guds uttryckliga befallning till sina tjänare att inte gifta sig med hedningar och till sina konungar att inte ta sig många hustrur, förlorade Salomo sin vishet. När Salomo gjorde detta, bör vi lägga märke till att han handlade emot sitt eget råd: ”Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta och förlita dig icke på ditt förstånd. På alla dina vägar må du akta på honom.” Som en följd av detta blev Salomo en dåre och dog med Guds misshag vilande över sig. (Ords. 3:5, 6; 5 Mos. 7:3, 4; 17:14—18) I Salomo har vi alltså både ett exempel att efterlikna, när han var vis, och ett exempel att undvika, när han blev dåraktig.

Du är kanske inte själv en lika god iakttagare av livsyttringarna som Salomo var och du är kanske inte lika skicklig organisatör som han var, men du kan hämta vishet från samma källa som han hämtade den ifrån och så i ditt liv ådagalägga en vishet som vida överträffar människors. I likhet med Salomo kan du bedja till Gud om vishet. ”Om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan av Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given.” — Jak. 1:5.

Men detta är inte allt. Det är såsom Mose sade till Israels barn: ”Jag har lärt eder stadgar och rätter, såsom HERREN, min Gud, har bjudit mig. I skolen hålla dem och göra efter dem, ty det skall tillräknas eder såsom vishet och förstånd.” — 5 Mos. 4:5, 6.

Ja, för att få äga en sådan vishet som Salomo ägde måste du vända dig till Gud och till hans ord och sedan med ett ”hörsamt hjärta” hålla och göra vad du får lära känna vara hans vilja beträffande dig.