Akta dig för att förringa Jehovas namn!
1. Vilken är den rätta inställningen som man bör ha gentemot Guds namn, men hur har många visat brist på förstånd i denna sak?
VAD innebär namnet Jehova för dig? För de kristna är det Jesu Kristi Faders namn, och de betraktar det som det största namnet i universum. Forntida tillbedjare av Jehova, sådana som konung David och profeterna, insåg att detta namn krävde den yttersta vördnad och en odelad hängivenhet. Men i våra dagar finns det millioner människor som inte har förstånd nog att visa respekt för detta namn, och till dessa hör många jordiska styresmän såväl som ledare för religionerna i världen, också för kristenhetens religioner.
2. Vad blir följden för dem som förringar Jehovas namn?
2 Det är mycket farligt att behandla Jehovas namn vanvördigt, och det är ödesdigert att förringa det. Å andra sidan medför det storslagna belöningar, om man högeligen respekterar detta namn, inser att det är den sanne Gudens namn, hans som är Skaparen och himmelens och jordens suveräne härskare. Ja, namnet anger att Gud är den som har ett uppsåt med sina skapelser, att han inte ”håller sig borta” eller är en okänslig Gud utan att han är en Gud som hör och känner dem som vanärar hans namn eller förringar det och som kommer att löna dem i överensstämmelse härmed. Några människor kommer att undersöka Guds ord för att få veta vad det säger om hans namn och kommer att respektera det och ägna odelad hängivenhet åt det. Andra kommer att påminna om de konungar i forna tider, som upphöjde sig själva och fick erfara att det medförde undergång för dem att de förringade Jehovas namn.
3. Vilken inställning har vi sett att konung David hade till Guds namn, och vad blev följden? Vad inträffade mot slutet av Salomos regering, men varför ryckte Jehova inte hela riket från Davids ätt?
3 I tidigare nummer av denna tidskrift har vi talat om att konung David visade en enastående nitälskan för Jehovas namn och tillbedjan och att Gud ingick ett förbund med honom om ett evigt rike, som skulle tillfalla hans ätt. I början av sin regering vandrade Davids son, Salomo, i Jehovas vishet, och detta medförde en sådan stor välgång och lycka för hans undersåtar som världen aldrig har sett maken till. Men på sin ålderdom övergav Salomo den odelade tillbedjan av Jehova och byggde helgedomar för falsk gudsdyrkan åt sina hedniska hustrurs gudar. För det förbunds skull, som Gud hade ingått med David om ett evigt rike, som skulle tillfalla hans ätt, underrättade Gud den otrogne Salomo om att han skulle låta en stam (Benjamin, som var lojal mot Juda) förbli under hans sons välde men att det övriga av riket skulle ryckas ur hans hand. — 1 Kon. 11:1—13.
Tio stammar går förlorade
4. Hur utvecklade sig förhållandena i Israel efter Salomos död, och vilka förblev lojala mot Jehovas tillbedjan och mot Davids kungliga hus?
4 År 997 f. Kr. efterträdde Salomos son, Rehabeam, honom. Rehabeam följde Salomos dåliga exempel och förtryckte folket. Fördenskull gjorde tio stammar uppror under ledarskap av Jerobeam av Efraims stam. Gud tillät inte konung Rehabeam att strida för att åter lägga de tio stammarna under sitt välde. Förutom Juda och Benjamin förblev leviterna, vilka tjänade i Jerusalem i Jehovas tempel, lojala mot Davids hus, fastän de hädanefter skulle få sitt tionde endast från två stammar i stället för från tolv. Det var också många medlemmar av de tio stammarna som fruktade och respekterade Jehova och som fördenskull flyttade till Juda område för att kunna förbli trogna mot Jehovas tillbedjan och mot hans kungliga hus. — 2 Krön. 11:13—17.
5. Varför gjorde Jerobeam uppror mot Jehova?
5 Jehova hade lovat konung Jerobeam att om han fortsatte att tillbedja Jehova, såsom David hade gjort, skulle han ge Jerobeams ätt ett varaktigt välde över de tio stammarna. Men i likhet med Rehabeam underlät Jerobeam att respektera Jehovas ord och namn. Han fruktade att den regelbundna gudsdyrkan, som hans undersåtar ägnade Jehova i dennes hus i Jerusalem inom Juda stams område, slutligen skulle få dem att vända åter till det välde som Davids kungliga hus utövade. Fördenskull menade han att en brytning med Davids kungliga hus också borde innebära en brytning med tillbedjan av Davids Gud. Han valde att införa guldkalvsdyrkan i trots mot Jehova.
6. Vilket slags gudsdyrkan upprättade Jerobeam i Israel?
6 Detta var babylonisk, falsk gudsdyrkan. I det forntida Babylon var tjuren en symbol av ovädersguden Adad, också kallad Ramman. Likväl gjorde Jerobeam guldkalven till en symbol av Israels gud och satte upp altaren på två platser, i Dan och i Betel, för att göra det lätt för israeliterna att dyrka kalvarna och för att hindra dem från att dra upp till Jerusalem, som låg omkring tjugofem kilometer söder om Betel. — 1 Kon. 12:1—33.
7. Hur utvecklade sig förhållandena politiskt och religiöst sett i Israels rike fram till konung Jehus tid?
7 Det norra rikets regeringssäte, som först var förlagt till Sikem, flyttades därpå till Tirsa och slutligen till Samaria, där det förblev till dess Israels rike omstörtades. Konung Ahab, som var son till den konung som grundlade Samaria, gjorde förhållandena i landet än värre, när han tog en Baalsdyrkerska till gemål och byggde ett tempel och ett altare åt Baal i denna huvudstad. Omkring trettio år senare utrotade konung Jehu under sin regeringstid i Israel den avskyvärda, mot Jehova fientliga Baalsdyrkan ur Israel, men kalvdyrkan fortsatte. — 1 Kon. 15:21, 33; 16:15—18; 2 Kon. 9:1—10:31.
Den falska gudsdyrkan leder till undergång
8. Vad fick konungariket Israel utstå genom Assyriens förvållande under Menahems och Pekas regeringar?
8 Det kalvdyrkande Israel fick en stormig historia. På kungatronen var det ideliga växlingar. Under tiden vann Assyrien ställningen såsom världsvälde. En assyrisk konung vid namn Pul (eller Tiglat-Pileser III) föll in i Israel under Menahems regering, och i Pekas dagar, den andre konungens från Menahem, erövrade Assyrien ett stort landområde och förde många israeliter i fångenskap till Assyrien. Hosea, som dödade Peka, blev den siste konungen i Samaria. — 2 Kon. 15:17—30; 17:1, 2.
9. Hur och när lät Jehova sina domar mot konungariket Israel slutgiltigt gå i verkställighet?
9 Till sist tog Jehovas tålamod med de Gud vanärande konungarna i Israel slut, och han lät assyriern Salmaneser invadera Israel och göra konung Hosea till sin lydkonung. Hosea sände brev till Egypten och bad om hjälp, vilket föranledde konungen i Assyrien att dra upp mot Samaria för att förstöra det. Den välbefästa staden höll ut i tre år. År 740 f. Kr. föll den. Konung Sargon II har fått äran för att ha intagit Samaria, och i den historiska skildringen sägs det att 27.290 invånare i Samaria fördes bort såsom fångar och ersattes av folk från Babylon och andra platser. — 2 Kon. 17:3—24.
10. Varför lät han Assyrien drabbas av hans straffdom?
10 Jehova var visserligen vred på sitt folk, därför att de underlåtit att högeligen respektera hans namn, men han var också emot dem som hatade och förringade hans namn genom att angripa hans folk, och i sinom tid lät han straff drabba Assyrien.
11. Vilken varning gav Jehova Juda med avseende på Assyrien, och i synnerhet genom vem?
11 Men hur utvecklade det sig i det södra riket, som hade Jerusalem till huvudstad och där ättlingar till konung David alltjämt härskade såsom konungar? I Ussias dagar, hans som också kallades Asarja och var Jerusalems elfte konung, föll Assyrien in i det norra riket, Israel. Jehova varnade Juda rike för att ingå något förbund med Assyrien i syfte att få hjälp mot Jerusalems fiender. Jesaja, Amos’ son, började profetera alltifrån Ussias dagar och in på den tid då Hiskia härskade, och Jesaja använder orden Assyrien, assyrier, Assur och assyrisk sammanlagt fyrtiofyra gånger, många fler gånger än någon annan profet i bibeln. — 2 Kon. 15:17—19; Jes. 1:1.
12. Hur mottog konung Ahas Jehovas råd genom Jesaja? Vilket tecken blev Jesaja därpå inspirerad att förutsäga, och vilken ytterligare varning fick han frambära?
12 Trots denna varning ingick konung Ahas i Juda, Hiskias fader, ett förbund med konungen i Assyrien för att få skydd mot de båda konspiratörerna konung Peka i Israel och konungen i Syrien. I samband med att Jesaja varnade honom för detta uttalade han en profetia om Messias, Kristi, födelse genom en jungfru. Han sade:
”Jehova [skall] själv giva eder, ni människor, ett tecken: Se, jungfrun själv skall verkligen bliva havande, och hon skall föda en son, och hon skall förvisso giva honom namnet Immanuel [’Med oss är Gud’]. Innan gossen förstår att förkasta, vad ont är, och utvälja, vad gott är, skall det land, för vars båda konungar [Israels konung och Syriens konung] du gruvar dig, vara öde. Och över dig och över ditt folk och över din faders hus skall HERREN [Jehova] låta dagar komma, sådana som icke hava kommit allt ifrån den tid, då Efraim skilde sig från Juda [år 997 f. Kr.]: konungen i Assyrien.” — Jes. 7:14—17; v. 14 enl. NW.
13. Vad var det som bekräftade att Assyrien utgjorde det verkliga hotet mot Juda, och vilken ytterligare profetia beträffande konung Sargon skulle gå i uppfyllelse?
13 Det var alltså det andra världsväldet, Assyrien, som utgjorde den verkliga faran. (Jes. 7:18—20; 8:7, 8) I Hiskias sjätte regeringsår föll Samaria för Assyrien under konung Sargon II:s regering, då Assyrien nådde höjden av sin makt. Jesaja förutsade att Sargon skulle underkuva Egypten och Etiopien och föra folket bort i fångenskap. Världshistorien förtäljer att Sargon II upptog skatt av Egypten, det tidigare förhärskande världsväldet. — 2 Kon. 18:9—12; Jes. 20:1—6.
14. Vilka svårigheter åsamkades Assyrien av lydriket Babylon?
14 Fram till denna tid hade Babylon lytt under Assyrien, men under Sargon II:s regering lät en kaldé vid namn Merodak-Baladan utropa sig till konung i Babylon. Sargon förde krig mot honom, men striden blev oavgjord. Flera år senare drev emellertid Sargon bort Merodak-Baladan och lät kröna sig såsom härskare över Babylon. Sargons son, Sanherib, efterträdde honom på Assyriens tron, och babylonierna gjorde på nytt uppror och satte åter Merodak-Baladan över sig. Konung Sanherib sökte få bort honom från tronen.
Andra världsväldet utmanar Jehova
15. Hur kom det sig att Sanherib började intressera sig för Jerusalem? Vilka ansträngningar gjorde assyrierna först för att få Jerusalem att ge sig? Hur begick Sanherib sitt största misstag?
15 Sanheribs fader hade erövrat Samaria. Sanherib blev nu angelägen om att lägga Jerusalems stad till sina krigstroféer. I Hiskias, Juda konungs, fjortonde regeringsår drog Sanherib upp mot Jerusalem, och konung Hiskia köpte sig fri från honom för en tid förmedelst en stor penningsumma. Längre fram, medan Sanherib belägrade Lakis, sände han i väg några härhövitsmän till Jerusalem för att begära att staden skulle ge sig. Men då gjorde Sanherib sitt största misstag. Han förringade Jehovas namn. Hans härhövitsmän Rab-Sake använde hätska, förolämpande ord, då han ropade till dem som stod på Jerusalems mur att de skulle sluta upp med att förtrösta på konung Hiskias Gud, Jehova, ty inga gudar, sade han, hade kunnat stå emot erövraren Sanherib. Hiskia vände sig till Jehova Gud i bön. Jehova underrättade Hiskia genom Jesaja om att han, Jehova, skulle få den assyriske konungen att vända tillbaka hem och att denne, när han väl kommit hem, skulle falla för svärd. — 2 Kon. 18:13—19:8.
16. Vilken stridsfråga kom i förgrunden genom Sanheribs vanvördnad för Jehova, enligt vad som framgår av Hiskias bön?
16 När Sanherib, som befann sig i Libna, fick Rab-Sakes meddelande, sände han tillbaka budbärare med brev som vittnade om ytterlig vanvördnad för Hiskias Gud, Jehova. Konung Hiskia läste de skymfliga hotelsebreven, bredde ut dem i templet inför Jehova och bad: ”Men nu, Jehova, vår Gud, fräls oss dock ur hans [Sanheribs] hand, på det att alla riken på jorden må förnimma, att du, Jehova, allena är Gud.” — 2 Kon. 19:8—19, Åk.
17. Vilken profetia uttalade Jesaja om den assyriske konungen?
17 Genom Jesaja försäkrade Jehova Hiskia att hans bön hade blivit hörd. Därpå riktade Jehova sina ord till den skrytsamme assyriske konungen och sade:
”Hon föraktar dig och bespottar dig, jungfrun [den icke erövrade] dottern Sion; hon skakar huvudet efter dig, dottern Jerusalem. Vem har du smädat och hädat, och mot vem har du upphävt din röst? Alltför högt har du upplyft dina ögon — ja, mot Israels Helige. Genom dina sändebud smädade du Herren [Jehova]. ... Men då du nu så rasar mot mig och då ditt övermod har nått till mina öron, skall jag sätta min krok i din näsa och mitt betsel i din mun och föra dig tillbaka samma väg, som du har kommit på.” — 2 Kon. 19:20—28.
18. Vilket tecken gav Jehova därpå åt Hiskia, och av vilka skäl lovade Jehova att rädda Jerusalem?
18 Därpå gav Jehova Hiskia ett tecken för att ge honom tillförsikt, i det att han sade att israeliterna som en följd av Sanheribs invasion inte skulle få skörda något det året; året därpå skulle de varken så eller skörda (det var det sjätte sabbatsåret i en jubelårscykel — 3 Mos. 25:1—12), men det tredje året skulle de i frid gå åstad och så och få inhösta en skörd. ”Ty från Jerusalem skall utgå en kvarleva, en räddad skara från Sions berg. HERRENS [härskarornas Jehovas, NW] nitälskan skall göra detta. Ty jag skall beskärma och frälsa denna stad för min och min tjänare Davids skull.” — 2 Kon. 19:29, 31, 34.
De som förringar namnet blir ödmjukade
19. Hur uppfylldes Jehovas förutsägelse beträffande Sanherib?
19 Jehova inskred gentemot dem som förringade hans namn: ”Och samma natt gick HERRENS [Jehovas] ängel ut och slog i assyriernas läger ett hundra åttiofem tusen man.” Den ödmjukade konung Sanherib slog hastigt till reträtt och vände tillbaka till sin huvudstad, Nineve, till sin falske guds, Nisroks, tempel, och där blev han dräpt av sina söner. Då Sanherib var på återtåg norrut, bespottade ”jungfrun dottern Sion”, ”dottern Jerusalem”, som inte lidit någon skada, denne inkräktare och skakade på huvudet efter honom. Hon fröjdade sig över att hennes Gud, Jehova, hade försvarat sin suveränitet visavi Assyrien, det andra världsväldet, och hade bevisat att han var den ende Guden. — 2 Kon. 19:32—37.
20. Vilken sjukdom drabbade Hiskia, och vad blev möjligt genom att han tillfrisknade såsom genom ett underverk?
20 Under denna tid var Merodak-Baladan i Babylon alltjämt upprorisk och sökte bundsförvanter, som kunde hjälpa honom att störta konungen i Assyrien. Han hade hört om Hiskias sjukdom under dennes fjortonde regeringsår, då en elakartad bulnad hotade att göra slut på Hiskias liv. Men den gråtande konung Hiskia bad om att hans liv skulle skonas en tid, främst därför att han inte hade någon son, någon efterträdare till tronen, och Davids kungaätt genom honom stod i fara att slockna ut. I sin barmhärtighet lovade Jehova att föröka hans livstid med femton år. Hiskia tillfrisknade, och under det tredje året därefter fick han en son, som kom att kallas Manasse. — 2 Kon. 20:12; 21:1; Jes. 38:1—39:1.
21. Vilket kan motivet ha varit till den gästfrihet, med vilken Hiskia mottog budbärarna från Babylon? Vilken profetia gav Hiskias obetänksamhet Jesaja anledning att frambära beträffande konungens ägodelar och hans söner?
21 Merodak-Baladan hade sänt i väg budbärare med brev och skänker till Hiskia, som gladde sig över deras ankomst. Förmodligen i syfte att göra intryck på Babylons konung, därför att han i honom såg en möjlig bundsförvant mot konungen i Assyrien, visade Hiskia de babyloniska budbärarna allt vad han ägde, hela sin rikedom. När Jesaja fick höra hur Hiskia hade behandlat budbärarna, sade han: ”Hör HERREN Sebaots ord [ordet av Härskarornas Jehovah, My]: Se, dagar skola komma, då allt som finnes i ditt hus och som dina fäder hava samlat ända till denna dag skall föras bort till Babel; intet skall bliva kvar, säger HERREN. Och söner till dig, de som skola utgå av dig och som du skall föda, dem skall man taga, och de skola bliva hovtjänare i den babyloniske konungens palats.” — Jes. 39:1—7.
22. Vad säger 2 Krönikeboken 32:24—26 om Hiskias hjärtetillstånd, och vilken händelse anspelas det tydligen på här?
22 Det kan ha varit Hiskias handlingssätt gentemot Merodak-Baladans babyloniska budbärare som föranledde orden i 2 Krönikeboken 32:24—26. Det heter där: ”Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk. Då bad han till HERREN, och han svarade honom och gav honom ett undertecken. Dock återgäldade Hiskia icke det goda, som hade blivit honom bevisat, utan hans hjärta blev högmodigt; därför kom förtörnelse över honom och över Juda och Jerusalem. Men då Hiskia ödmjukade sig, mitt i sitt hjärtas högmod, och Jerusalems invånare med honom, drabbade HERRENS förtörnelse dem icke, så länge Hiskia levde.”
23. Hur beskrivs de förhållanden, som vid denna tid rådde mellan Assyrien, Babylon och Juda, i boken Israel and Babylon?
23 Förhållandena mellan konung Sanherib i Assyrien och konung Merodak-Baladan i Babylon beskrivs i boken Israel and Babylon, på sidan 33:
Sanheribs första större uppgift var att besegra denna ”onda gärningars stöttepinne”, ”denne upphovsman till ondska”, såsom han säger om honom. Babylon erövrades, men Merodak-Baladan flydde och kom undan. Det var vid detta tillfälle, snarare än under sina tidigare stridigheter med Sargon, som Merodak-Baladan sökte få hjälp av Hiskia i Juda, såsom det skildras i 2 Konungaboken 20:12—19. Men Babylon fortsatte att vålla svårigheter förmedelst den beredvilligt givna hjälpen från elamiterna, och Merodak-Baladan trädde åter fram på scenen, ja, kanske rentav mer än en gång till. Babylon kuvades slutligen år 689, då staden jämnades med marken. Sanherib hade tydligen behandlat Babylon med stort överseende fram till denna tid och tillgrep denna metod i ren förtvivlan. [Sidney] Smith anser [i sin bok The First Campaign of Sennacherib] att ett avsnitt i Assurbanipals krönika kan tolkas så, att Sanherib i själva verket höll på att återuppbygga Babylon, när han blev lönnmördad. — 1925 års upplaga, utgiven av W. L. Wardle, M. A., B. D., London, England.
24. Nämn något om den vidare politiska utvecklingen i Assyrien och Babylon.
24 Esarhaddon efterträdde sin lönnmördade fader på tronen i Nineve, Assyriens huvudstad. (2 Kon. 19:37; Jes. 37:37, 38) Det var han som återuppbyggde staden Babylon och återsände dit statyn av dess främste gud, Bel-Merodak, varjämte han lät sätta i stånd andra gudomligheters tempel. Assurbanipal efterträdde honom, och han utnämnde en lydkonung till att härska i Babylon. Nabopolassar, Nebukadnessar II:s fader, var den siste lydkonung som Assyrien utnämnde. — The International Standard Bible Encyclopædia, 1955 års upplaga.
25. Hur kom det sig att allvarliga spörsmål uppstod beträffande frågan om Assyrien skulle fortsätta att vara ett världsvälde?
25 Jehova hade redan tillfogat Assyrien ett det mest förödmjukande nederlag, därför att det förringat hans namn. Skulle Assyrien, ”Nimrods land”, kunna behålla ställningen såsom det andra världsväldet trots Jehovas profetia om att han skulle låta en dom gå i verkställighet på det, därför att det hade föraktat hans namn och varit en bitter fiende till Guds folk? Assyrien hade lyckats åstadkomma Babylons fall och tillintetgörelse, men det hade inte kunnat erövra Sion, ”den store konungens stad”. (Mik. 5:6; Ps. 48:2, 3) Hur domen skulle bli verkställd på Assyrien och hur Jerusalem, där konungar av Davids ätt regerade, skulle komma i strid med Babylon, det är en sak som kommer att dryftas i nästa nummer av Vakttornet.
[Bild på sidan 45]
Assyrierna, som förtröstar på militärmakt, förringar i sin dårskap Jehovas namn