Håll jämna steg med den uppenbarade sanningen
1, 2. Varför bör vi hålla jämna steg med den uppenbarade sanningen?
FLERTALET människor håller jämna steg med modets växlingar år efter år. De lägger märke till förändringar och vidtar nödvändiga justeringar, så att de inte skall anses vara gammalmodiga, vara ”i otakt” med andra. Men därmed kan de inte förlänga livet. Hur mycket viktigare är det inte att hålla jämna steg med Jehova och hans undan för undan uppenbarade sanningar! Vad det här är fråga om är inte bara att man är i otakt med nästan, utan att man är i otakt med hela universums suveräne härskare! Att du håller jämna steg med Jehova kan komma att innebära att ditt liv förlängs i evighet!
2 För att kunna behaga Jehova måste vi göra hans vilja. För att kunna göra hans vilja måste vi veta vad denna vilja går ut på. Paulus gav detta råd: ”Vaka därför noga över att ni vandra, icke såsom ovisa, utan såsom visa, i det att ni köpa den lägliga tiden åt eder, emedan dagarna äro onda. Sluta fördenskull upp med att vara oförnuftiga, men fortsätt med att fatta vad Jehovas vilja är.” (Ef. 5:15—17, NW) För kolosserna påpekade Paulus vad man borde göra: Må ni ”bliva uppfyllda av den exakta kunskapen om hans vilja, i all vishet och andlig urskillning, på det att ni må vandra värdigt Jehova och kunna helt och fullt behaga honom”. — Kol. 1:9, 10, NW.
3. Vilka farofyllda handlingssätt bör vi undvika?
3 Eftersom Jehovas sanningar uppenbaras undan för undan, måste vi också inhämta dem undan för undan. Om vi kommer på efterkälken genom att vi försummar att tillägna oss den kunskap, som Jehova meddelar för att vi skall kunna hålla jämna steg med sanningen, eller genom att vi tränger oss fram med egna spekulationer och filosofiska idéer utöver det som Jehova’ har givit oss, då sätter vi livet på spel. Paulus gav denna förmaning: ”Det är därför som det är nödvändigt för oss att ägna mer än den vanliga uppmärksamheten åt det som vi hava hört, för att vi aldrig må glida bort.” (Hebr. 2:1, NW) Johannes har givit oss dessa varningens ord: ”Giv akt på eder själva, så att ni icke gå miste om de ting vi hava arbetat på att frambringa utan att ni må vinna en full belöning. Var och en som tränger sig fram och icke förblir i Kristi lära, han har icke Gud. Den som verkligen förblir i denna lära är den som har både Fadern och Sonen.” — 2 Joh. v. 8, 9, NW.
4, 5. Vad hade det med livet att göra, om man höll jämna steg med de nya sanningar, som gällde påsken, eller inte?
4 Bibeln innehåller rikliga vittnesbörd om hur nödvändigt det är att man håller jämna steg med den uppenbarade sanningen. Under den tid israeliterna befann sig i träldom i Egypten uppenbarade Jehova nya sanningar om deras befrielse. Sedan Mose hade underrättat Farao om den sista plågan, utfärdade Jehova nya föreskrifter för israeliterna genom Mose. Han bjöd dem bland annat: ”Begiven eder hem och tagen eder ett lamm för vart hushåll och slakten påskalammet. Och tagen en knippa isop och doppen den i blodet som är i skålen och bestryken det övre dörrträet och båda dörrposterna med blodet som är i skålen; och ingen av eder må gå ut genom sin husdörr intill morgonen. Ty HERREN [Jehova] skall gå fram för att hemsöka Egypten; men när han ser blodet på det övre dörrträet och på de två dörrposterna, skall HERREN gå förbi dörren och icke tillstädja Fördärvaren att komma in i edra hus och hemsöka eder.” — 2 Mos. 12:21—23.
5 Vad skulle du ha gjort, om du hade varit en israelit och levat på den tiden? Skulle du ha underlåtit att gå till de möten, vid vilka man talade om dessa föreskrifter? Skulle du ha ignorerat befallningen att slakta påskalammet och bestryka övre dörrträet och båda dörrposterna med blodet? Naturligtvis inte! Om du hade gjort det, skulle din förstföddes liv ha gått till spillo! Skildringen säger att israeliterna insåg detta: ”Och Israels barn gingo åstad och gjorde så; de gjorde, såsom HERREN hade bjudit Mose och Aron.” (2 Mos. 12:28) Hur livsviktigt var det inte att de höll jämna steg med dessa nya sanningar som gällde påsken!
6. Vilken ny sanning beträffande Babylon uppenbarades genom Jeremia, och vad inträffade, eftersom man inte brydde sig om den?
6 Längre fram i tiden måste invånarna i Juda handla i överensstämmelse med en ny sanning, som uppenbarades genom Jeremia, om de ville bevara livet. Det var vid den tid då babylonierna hotade Juda. Jeremia tillkännagav Jehovas budskap: ”Till Sidkia, Juda konung, talade jag på alldeles samma sätt; jag sade: Bojen eder hals under den babyloniske konungens ok och tjänen honom och hans folk, så skolen I få leva.” (Jer. 27:12) Detta var något nytt! Skulle judarna nu ge sig under Nebukadnessar godvilligt? Den inspirerade historiska skildringen säger oss att de inte gjorde det. De vägrade att hålla jämna steg med denna nyligen uppenbarade sanning. Fördenskull belägrade Nebukadnessar Jerusalem. Många blev slagna med svärd. Andra dog av hunger och farsoter. De som överlevde kom i alla fall under det babyloniska träldomsoket.
7. Varför var det nödvändigt att tillägna sig den nya sanning, som Jesus uppenbarade om Jerusalem, för att kunna bevara livet?
7 För att bevara livet måste de kristna under första århundradet hålla jämna steg med en ny sanning, som Jesus uppenbarade, när han sade: ”Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta, att dess ödeläggelse är nära. Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån, och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.” (Luk. 21:20, 21) År 66 e. Kr. ryckte den romerska hären an mot Jerusalem, men så drog den sig tillbaka. Detta utgjorde signalen! De kristna, som hade hållit jämna steg med den uppenbarade sanningen, flydde över floden Jordan, övergav Judeen och räddade på så sätt livet. De judar, som inte skaffat sig kännedom om detta krav och inte handlade i överensstämmelse med det, förgicks eller gjordes till slavar, när Jerusalem och Judeen ödelades av den återvändande romerska hären under härföraren Titus år 70 e. Kr.
8, 9. a) Nämn några av de sanningar som har uppenbarats i vår tid och som är av stor betydelse för tillbedjan av Gud. b) Hur har sanningsflödet förbättrat kvaliteten på vår tjänst?
8 Det är också mycket angeläget att man håller sig à jour med det flöde av sanningar, som har uppenbarats nu i vår tid. Kort efter det att Riket blivit upprättat år 1914, visade det sig att ett omfattande verk måste utföras, innan änden skulle komma för denna tingens ordning. År 1922 uppenbarade Jehova genom sin synliga organisation att tiden nu var inne att ”förkunna om Konungen och hans rike”. Var det av någon betydelse för deras liv som sökte livet att hörsamma denna nya sanning? Ja, det var det! Paulus säger i Romarna 10:10 att ”med hjärtat utövar man tro till rättfärdighet, men med munnen förkunnar man offentligen till frälsning”. (NW) Om Guds tjänare inte frambär något vittnesbörd, riskerar de att gå miste om sin frälsning! Historien utvisar att Jehovas trogna tjänare har hållit jämna steg med denna uppenbarade sanning. År 1939 uppenbarades klart och tydligt den nya sanningen om neutraliteten. Det var just vad Jehovas tjänare då behövde! I rätt tid fick de dessa upplysningar, som förhjälpte dem till insikt om hur de borde förhålla sig och hur de skulle kunna bevara sin ostrafflighet i den våldsamma världskonflikt som tog sin början det året! Med början år 1945 har olika sanningar beträffande blodet uppenbarats, och sedan dess har de tjänat till vägledning för alla som har respekt för Guds lag om blodets helgd. Lydnad för dessa och många andra sådana steg för steg uppenbarade sanningar har gjort det möjligt för Guds tjänare att dyrka honom rätt och fylla hans fordringar på dem som söker liv.
9 Tänk också på hur sanningsflödet från Jehova har satt hans vittnen i stånd att förbättra kvaliteten på sin tjänst. Det fanns en tid då de hade ett tryckt vittnesbördskort med sig till dörrarna, som de bad folk läsa. De använde också grammofoner för att avge vittnesbörd. Jehovas vittnen har nu frångått dessa metoder och har gått framåt därhän att de nu håller utmärkta bibliska predikningar själva. De olika mötena har också förbättrats undan för undan. Skolan i teokratisk ämbetsutövning, Skolan i Rikets tjänst, Gileadskolan, offentliga möten och bibelstudier i hem kan nämnas såsom några av de steg som tagits undan för undan under Jehovas vägledning, för att arbetet med att frambära vittnesbördet måtte befrämjas, innan änden kommer.
10. Vilka tidsenliga upplysningar har vi fått om Gog i Magog?
10 Nu, år 1964, befinner vi oss i det femtionde året av Rikets styrelse. Angreppet från Gog i Magog, dvs. Satan, djävulen, mot alla kristna närmar sig med hast. Har Jehova underlåtit att förbereda oss härför? Nej! För tio år sedan blev Jehovas folk varskodda om detta kommande angrepp. Sedan den tiden har det gjorts utomordentliga framsteg i fråga om att öka mogenheten hos såväl de nya som de äldre, på det att Guds tjänare, när angreppet kommer, skall kunna stå fasta och bevara sin ostrafflighet i provsättningens stund. Denna förberedelse fortsätter! Vi behöver hålla i med att bygga upp vår tro med tanke på de svåra tider som stundar. På så satt får vi en stor sköld, med vilken vi kan utsläcka den ondes alla brinnande pilar. — Hes. 38:14—23; Ef. 6:10—18.
11, 12. Varför bör vi inte nu minska på våra ansträngningar?
11 Strax efter Gogs angrepp följer striden vid Harmageddon, Satans och hans demoners förpassande ned i avgrunden och därpå Jehovas nya ordning, och fördenskull passar det inte alls ätt vi nu minskar på våra ansträngningar. Paulus sade: ”Och detta är vad jag ständigt beder om: att eder kärlek måtte överflöda allt mer och mer, med exakt kunskap och full urskillning, att ni måtte skaffa eder visshet i fråga om de ting som äro viktigast, så att ni måtte vara felfria och icke bringa andra på fall fram till Kristi dag.” (Fil. 1:9, 10, NW) ”Giv ständigt akt på dig själv och på din undervisning. Förbliv vid dessa ting, ty genom att göra detta kommer du att frälsa både dig själv och dem som lyssna till dig.” (1 Tim. 4:16, NW) Ja, det gäller livet! Men ett ännu viktigare och mera tvingande skäl till att vi bör hålla jämna steg med den uppenbarade sanningen är det förhållandet att Jehovas namn skall lovprisas och helgas. Det var detta som Jesus satte främst, när han lärde sina lärjungar en mönsterbön: ”Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn.” — Matt. 6:9.
12 För att vi skall kunna ära Jehovas namn och fortsätta att avge hans budskap gentemot Satans värld, måste vi vara med vår tid. Många fler skarpa sanningar kommer att uttalas emot Jehovas fiender i en nära framtid. Om vi skall vara vakna för dessa och kunna verka i överensstämmelse med Jehovas synliga föranstaltningar, måste vi ständigt förbereda oss. Vi kan jämföra denna förberedelse med den som en läkare gör. Skulle du vid en svår operation vilja anförtro ditt liv åt en läkare som inte var bevandrad i kirurgi? Nej, du skulle vilja ha en läkare med den allra största kunskap och skicklighet. Också vi måste gå framåt i kunskap och bli skickliga i att utföra Jehovas vilja, så att vi i allo kan fullgöra vad som tillhör vårt ämbete. — 2 Tim. 4:5.
Hur man håller jämna steg
13, 14. a) Varför är bibeln inte föråldrad? b) Vad måste vi göra för att få gagn av den andliga föda den innehåller?
13 Guds ord, bibeln, utgör ett outtömligt näringsförråd. Det blir aldrig föråldrat. Kritiker må säga att bibeln är föråldrad, men att säga så är lika galet som att säga att det är gammalmodigt att äta. Vi har varit vana att äta i tusentals år, och det är alltjämt mycket populärt att äta! Vi skulle inte vilja sluta med det för att folk betraktade det såsom föråldrat och inte längre nyttigt. Bibeln, med dess förråd av närande andlig föda, är rentav ännu nödvändigare och är därtill ännu mera tidsenlig. Den livnär oss med andlig föda, som är av vital betydelse för vårt eviga väl.
14 Men vi måste ta till oss av denna andliga föda, om den skall bli oss till gagn. Vi måste planera och avsätta tid, som vi ägnar åt andlig verksamhet, liksom vi avsätter tid till våra måltider. Fördenskull är det ovärderligt att ha ett tidsschema för veckan. Om vi låter vissa saker vara, ”till dess vi får tid med dem”, blir de vanligtvis aldrig gjorda, ty den gamla världen ställer så många krav på oss. Tiden måste indelas rätt och användas enligt schemat, om vi skall kunna hålla oss å jour med sanningen. När vi gör upp vårt tidsschema för veckan, är det tre olika slag av verksamhet som vi måste tänka på: 1) Saker man måste göra, 2) saker som man skulle tycka om att göra och 3) saker som man kan göra endast om tiden tillåter. Till den första gruppen räknar en vis och förståndig människa sådana saker som har att göra med hennes andliga liv. Tid är liv! De som inte använder tiden vist och förståndigt nu kommer inte att ha någon tid alls längre fram.
15. Hur bör vi betrakta det enskilda studiet?
15 Vad kan då räknas till de viktiga ting, som vi bör ta upp på tidsschemat för veckan? En grundläggande sysselsättning för den kristne är hans enskilda studium av bibeln och bibliska hjälpredor. Om vi har avsatt tid för sådant studium och verkligen använder den anslagna tiden härtill, kanske på kvällen eller tidigt på morgonen, kommer vi att göra något som är förtjänt av det som Jehova utlovar i 1 Krönikeboken 28:9: ”Om du söker honom, så låter han sig finnas av dig.” Under vårt enskilda studium bör vi inte låta oss nöja med att skumma igenom stoffet. Lär dig att analysera genom att inte bara ta reda på vad, utan även hur, varför och när. Bygg vidare på det som du redan känner till. Tänk dig in i skildringen, lev med i det som du läser om. Gör dessa sanningar till din egendom, som du kan använda i tjänsten. På så sätt kommer studiet att fylla en grundläggande uppgift, nämligen att inrikta ditt sinne på ett ämne på ett systematiskt sätt, så att du inhämtar sådan kunskap om det som du kan göra bruk av längre fram. Sök flitigt efter sanningen, så kommer Jehova att belöna dina ansträngningar. ”Om du därtill ropar på förståndet självt och du höjer din röst för att kalla på urskillningen själv, om du fortsätter med att söka efter den som efter silver och du fortsätter att leta efter den såsom efter dolda skatter — i så fall skall du förstå Jehovas fruktan, och du skall finna själva Guds kunskap.” — Ords. 2:3—5, NW.
16. Hur har vi därtill nytta av de olika möten som anordnas varje vecka?
16 Vi kan bygga vidare på denna goda grundval, det enskilda studiet, med regelbundet studium i en grupp. ”Den som är vis kommer att lyssna och tillägna sig mera undervisning, och en förståndig man är den som förvärvar skicklig vägledning.” (Ords. 1:5, NW) Om vi uppmärksamt lyssnar till det som sägs vid Jehovas vittnens fem möten under veckan, får vi tillfälle att jämföra det som vi hör med de upplysningar vi inhämtar vid vårt enskilda studium. Vi kommer att få lyssna till samtal om olika detaljer som är nya för oss, och vi kommer att få svar på frågor som vi har brottats med. Vid dessa möten är Jehovas heliga ande i verksamhet såsom ett förunderligt organisatoriskt redskap, i det att den bistår församlingen såsom en helhet och var och en av de närvarande såsom individer. (Matt. 18:20) Vid mötena bör vi ”hålla fast vid att offentligen kungöra vårt hopp”. (Hebr. 10:23, NW) När man offentligen kungör sitt hopp genom att ta del i mötet, blir sinnet stimulerat i långt större utsträckning än om man passivt sitter och lyssnar. Engagera dig genom att yttra dig, när det ges tillfälle, gör anteckningar direkt i kanten på din studiebok eller på papper vid sidan om, slå upp skriftställen som dryftas och följ med i de olika publikationer som studeras. Ju flera av våra sinnen vi använder, desto livaktigare kommer vi att bli och desto troligare är det att vi kan komma ihåg det vi inhämtar.
17, 18. Hur kan vi lära av de mogna bröderna?
17 Ett tredje sätt att hålla jämna steg med sanningen rekommenderas i Ordspråksboken 13:20: ”Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis.” Om man dryftar olika ting med mogna bröder efter mötena eller vid andra tillfällen då man samlas, förökar man den vishet, som kommer ovanifrån. Isolera dig inte efter mötena, och skynda inte genast i väg, när de är slut. Tänk på ordspråket: ”Den som isolerar sig söker sin egen själviska lystnad; mot all praktisk vishet kommer han att bryta ut.” (Ords. 18:1, NW) När vi samtalar med våra bröder, får vi ytterligare tillfällen att lära och att bli visade till rätta. Det direkta samtalet innebär också aktivt deltagande från vår sida, och de sanningar vi talar om kommer att inpräglas djupare i vårt sinne.
18 Ett fjärde sätt att hålla jämna steg med sanningen består i att vi lägger märke till den trogna kurs, som de av våra bröder följer, vilka tar ledningen i förkunnarverksamheten, och efterliknar den. Paulus sade uppmuntrande: ”Kom ihåg dem som hava ledningen bland eder, som hava talat Guds ord till eder; och när ni begrunda hur deras vandel utfaller, efterlikna deras tro.” — Hebr. 13:7, NW.
19. Hur får vi hjälp att hålla jämna steg med sanningen, om vi gör bruk av det vi lär oss?
19 Ett mycket viktigt sätt att hålla jämna steg med sanningen är att göra ständigt bruk av det man lär. Om en läkare studerat medicin men inte haft någon praktik, skulle du då tillitsfullt låta honom operera dig? Skulle du känna dig uppmuntrad, om han sade ungefär så här: ”Jag har aldrig tidigare företagit någon operation, men jag skulle vilja försöka med er”? Också i ett sådant fall skulle du vilja ha en läkare som blivit skicklig genom ständig praktik. Likaså önskar vi utvidga vår uppfattningsförmåga genom att ”ta om” det som vi har lärt. Det är i detta sammanhang som regelbundet deltagande i tjänsten på fältet visar sig vara något så ovärderligt, när det gäller att få kunskapen inskärpt i sinnet. Människor i allmänhet kommer bättre ihåg det som de gör än det som de hör eller ser. Paulus underströk värdet av att vi gör bruk av det som vi har lärt: ”Men fast föda tillhör mogna människor, dem som genom användning hava sin uppfattningsförmåga övad till att urskilja både rätt och orätt.” — Hebr. 5:14, NW.
20. Varför bör vi bedja om helig ande?
20 Det är också viktigt att vi ber om bistånd från den heliga anden, ty anden hjälper oss att hålla jämna steg med sanningen. ”Jehovás ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.” (Ps. 34:16, Åk) Jesus sade: ”Om nu I som ären onda förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!” (Luk. 11:13) Vi är långt ifrån fullkomliga och behöver ständigt hjälp och bistånd. Vi bör dagligen bedja Jehova om vishet, om insikt och förstånd och om andlig styrka, som vi behöver för att kunna fortsätta i förkunnartjänsten. Jakob 1:5 lovar: ”Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt.”
Hur man övervinner hinder
21. Vad bör vi först och främst göra för att övervinna hinder?
21 Vad bör vi göra, om vissa saker inträffar som skulle kunna hindra oss från att hålla fast vid vårt schema för studium och tjänst? Eftersom Satan kommer att se till att sådana ting inträffar, måste vi fostra och tygla sinnet och kroppen att hålla fast vid schemat. Efterlikna Paulus, som sade: ”Jag kämpar icke såsom den som slår i luften; utan jag slår min kropp blå och för honom i slaveri.” (1 Kor. 9:26, 27, Åk) Låt oss i förväg bestämma oss för att övervinna sådana hinder.
22. Vad kan vi göra, om vi oväntat får besök?
22 När vi står i begrepp att gå till ett möte, händer det att vi helt oväntat får besök. Om vi då stannar hemma och underhåller oss med gästerna, går vi miste om det möte, där Jehovas ande finns. Vi kan i stället förklara att vi är upptagna för kvällen. Föreslå att de följer med till mötet och förklara att det utgör en del av din regelbundna gudsdyrkan. Om de inte vill följa med till mötet, kan du be dem vänta, till dess du kommer tillbaka, eller om detta inte låter sig göra, så hälsa dem välkomna en annan gång. Tala om för dem vid vilka tider du är upptagen, så att de i fortsättningen vet vad de har att rätta sig efter. Stanna inte hemma utan vidare, därför att du helt oväntat får besök av släktingar eller bekanta. De som har ärliga hjärtan kommer att hysa stor aktning för dig och för den gudsdyrkan, som du tar på sådant allvar, vilket du visar genom ditt fasta beslut att ge företräde åt de ting som bör komma först.
23. Hur kan vi förjaga tröttheten efter dagens slit?
23 Ett annat problem, som många har, är att de känner sig trötta efter en dags strängt arbete. Hur skönt vore det inte att få koppla av! Många kan förjaga denna trötthetskänsla genom att ta sig en kort lur under 20 till 30 minuter före kvällsmaten. För andra skulle ett sådant handlingssätt inte alls vara bra, ty det skulle medföra att de fölle i en så djup sömn att de inte kunde kvickna till igen i tid för att hålla schemat. Om vi hör till den senare kategorien, är det bättre att vi söker fördjupa oss i någonting, till exempel i att förbereda oss för mötet. På så sätt håller vi oss vakna och kommer inte att överväldigas av sömn.
24. Bör dåligt väder få hindra oss från att hålla schemat?
24 Låter du dåligt väder hindra dig från att hålla fast vid schemat? Eftersom dåligt väder i allmänhet inte hindrar oss från att gå till förvärvsarbetet, bör det inte hindra oss från att utföra Jehovas verk, eller hur? Brevbärarna ger sig ut i alla slags väder för att lämna budskap av mycket mindre vikt än det livets budskap, som Jehovas vittnen har fått sig anförtrott. Dåligt väder kan man trotsa, om man i förväg beslutar sig för att inte låta det hindra en och om man sedan klär sig för det.
25. Vilken inställning bör föräldrarna ha, när det gäller att bereda rum för kristen verksamhet på barnens tidsschema?
25 Föräldrar drar sig ibland för att ta med barnen till mötena under veckan, därför att de har sina läxor. Många har löst detta problem genom att se till att barnen tar itu med läxorna genast de kommer hem från skolan. Den undervisning man får, då man träffar samman med Jehovas folk och lär tillsammans med dem, är den högsta tänkbara och leder till liv. Tack vare den undervisning och övning barnet får i förkunnartjänsten lär det sig dessutom att bli en bättre skolelev och att göra snabbare framsteg i skolarbetet. Barnet lär sig att tänka rätt och att utveckla goda studievanor. Såsom en författare sade: ”Ju mer en människa tänker, desto lättare får hon för att tänka, och undervisningen eller utbildningen är ingenting, om den inte metodiskt skapar en vana att tänka.”
26. Vad kan man göra om förvärvsarbetet utgör ett hinder för tjänst och möten?
26 Kommer ditt förvärvsarbete i kollision med din förkunnargärning? Om det gör det, då är din andliga hälsa i farozonen. Du kanske kan tala med din arbetsgivare om detta. Många har kunnat ordna det så att de fått ledigt från arbetet för att vara med på möten och ta del i förkunnartjänsten. Eller har du tänkt dig möjligheten att skaffa dig annat arbete? Om ditt förvärvsarbete innebure ett hot mot din fysiska hälsa och ditt liv och din läkare rekommenderade att du skulle byta arbete, om du inte ville dö, skulle du då inte lyssna till honom? Jesus lovade att Jehova skall sörja för våra behov, om vi gör vår del. Vänd dig till Gud i bön och bed honom uppriktigt om att han måtte sörja för att du får ett sådant arbete som gör det möjligt för dig att ägna dig åt förkunnartjänsten. — Matt. 6:33.
27. Hur blir det till hjälp för oss framdeles, om vi nu håller jämna steg med den uppenbarade sanningen?
27 Visst kräver allt detta ansträngning, men de gagneliga verkningarna är mångfaldiga. Det ligger stor lycka i att hålla jämna steg med den uppenbarade sanningen. Om vi gör det, uppodlar det hos oss den rätta sinnesinställningen, som sätter oss i stånd att snabbare ge gensvar på ytterligare uppenbarelser beträffande Jehovas vilja. Det flöde av Guds heliga ande, som kommer oss till del, ökar dessutom såväl som dess frukt genom oss. Ju mer vi lär och övar oss nu, desto användbarare kommer vi att bli i Guds nya, rättfärdiga ordning. I den blir det mycket att göra. De som håller jämna steg med sanningen skall få del i det hela jorden omfattande uppbyggnadsarbetet, men dessutom får de privilegiet att undervisa inte bara dem som överlever Harmageddon utan även de stora skaror som får uppstå. Vilket omfattande undervisningsarbete blir inte det! Vilken glädje och vilket privilegium är det inte att nu få förbereda sig för detta underbara verk, som stundar! Ja, håll jämna steg med Jehovas uppenbarade sanningar, som undan för undan förmedlas genom den ”trogne och omdömesgille slavens” klass, ty ”lycklig är den människa som har funnit visheten och den människa som får urskillning, ... de som behålla ett fast grepp om den skola kallas lyckliga”. — Ords. 3:13, 18, NW.