fann Robinson ett offerbord och ett rektangulärt altare, som tycktes stå där i avvaktan på att hedniska präster skulle komma uppför den branta trappan för att offra.

Vilka hedniska riter utfördes en gång i tiden här? Den som har läst bibeln kan lätt föreställa sig vad som försiggick, ty han påminner sig att kung Amasja vid ett tillfälle ”förde ... med sig Seirs barns gudar och ställde upp dem till gudar åt sig; och han tillbad inför dem och tände offereld åt dem”. Men Edoms gudar drog fördärv över Amasja. Jehovas profet sade till honom: ”Jag förstår nu, att Gud har beslutit att fördärva dig, eftersom du gör på detta sätt.” — 2 Krön. 25:4,16.

Edoms falska gudar kunde inte rädda Amasja eller ens själva det stora Petra, när Jehova, den levande och sanne Guden, beslutade att de skulle fördärvas. Nu är Petra öde; ingen bor där. Få är de besökare som kommer dit för att se på ruinerna. Till en första, ringare uppfyllelse av Jehovas profetia mot Edom finns inte det förebildliga Edom till mera; och dess starka huvudstad, Petra, är ett tillhåll för vilda djur. Dess ruiner står där som ett vittnesbörd om att Guds ord aldrig slår slint: ”Jag skall göra dig till en ödemark för evärdlig tid, och dina städer skola icke mer bliva bebodda; och I skolen förnimma, att jag är HERREN [Jehova].” — Hes. 35:9.

Minnesvärda sammankomster bland Guds folk

MER än 1500 år före den kristna tideräkningens början höll Jehovas tillbedjare en oförgätlig sammankomst vid foten av Sinai berg. Mer än två millioner människor var samlade där under nästan ett års tid. Inför deras förundrade blickar ådagalade Gud sin närvaro på ett markant sätt. ”På tredje dagen, när det hade blivit morgon, begynte det dundra och blixtra, och en tung molnsky kom över berget, och ett mycket starkt basunljud hördes; och allt folket i lägret bävade. Men Mose förde folket ut ur lägret, Gud till mötes; och de ställde sig nedanför berget. Och hela Sinai berg höljdes i rök, vid det att HERREN [Jehova] kom ned därpå i eld; och en rök steg upp därifrån, lik röken från en smältugn, och hela berget bävade storligen.” — 2 Mos. 19:16—18.

Förutom att denna stora sammankomst präglades av att Jehova vid den ådagalade sin närvaro, gav han dem också själv undervisning och vägledning. Han meddelade sig med dem och gav dem till och med en detaljerad lag. Det var i sanning en betydelsefull sammankomst.

Många hundra år senare hölls en annan minnesvärd sammankomst i Jerusalem. Den hölls när Salomo överlämnade det fullbordade templet. Detta var åter en sammankomst då Gud gav synbara bevis för att han var närvarande. ”Då blev huset, HERRENS [Jehovas] hus, uppfyllt av en molnsky, så att prästerna för molnskyns skull icke kunde stå där och göra tjänst; ty HERRENS [Jehovas] härlighet uppfyllde Guds hus.” (2 Krön. 5:13, 14) Denna oförglömliga sammankomst räckte i femton dagar.

En mycket mindre men synnerligen beaktansvärd sammankomst hölls år 33 e. Kr. Vi avser det tillfälle då Kristi lärjungar på pingstdagen var samlade i ett rum i övre våningen till ett hus i Jerusalem. Det var vid denna lilla sammankomst som Guds verksamma kraft ådagalades rent synbart genom något som såg ut som eldtungor. ”Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade farit fram; och det uppfyllde hela huset, där de sutto. Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem. Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.” — Apg. 2:2—4.

På grund av den mirakulösa kraft som de blev beklädda med kunde de förkunna de goda nyheterna om Guds konung och rike på de skilda tungomål som talades av många olika slags folk som hade kommit resande till Jerusalem för att övervara pingsthögtiden. Att Guds kraft ådagalades där på detta förunderliga sätt gjorde detta till en synnerligen minnesvärd sammankomst.

Jehova Guds tillbedjare i våra dagar har också hållit oförgätliga sammankomster, även om Guds makt och kraft inte blivit ådagalagd på samma imponerande sätt som det skedde vid forna tiders sammankomster. Så hölls t. ex. en niodagarssammankomst i Cedar Point i Ohio år 1922. Det var vid denna sammankomst som Guds ande sporrade hans folk till att gå framåt i ett hela jorden omfattande förkunnande om Konungen, Kristus Jesus, och Riket. Nu förkunnas dessa goda nyheter av mer än 700.000 nitiska vittnen.

Jehovas vittnens första stora internationella sammankomst hölls i Cleveland i Ohio år 1946. Denna sammankomst har tjänat som mönster för senare väldiga sammankomster bland Jehovas folk. Den utgjorde en försmak av de ofantliga konventen i New York åren 1950 och 1953. New York-sammankomsterna var märkliga i det avseendet att mer än 100.000 människor besökte var och en av dem.