Rikedomens bedrägliga makt

”Låt edert levnadssätt vara fritt från penningkärlek, i det att ni äro nöjda med de ting ni hava för närvarande. Ty han har sagt: ’Jag skall alls icke lämna eder eller på något sätt övergiva eder.’ Därför kunna vi vara vid gott mod och säga: ’Jehova är min hjälpare; jag skall icke rädas.’” — Hebr. 13:5, 6, NW.

 1. Vad blir följden av brist på tro?

MÅNGA människor i våra dagar sätter materiella rikedomar såsom sitt främsta mål i livet, delvis därför att de saknar tro på att Gud skall sörja för deras dagliga behov. En man höll upp en dollarsedel för en vän och förklarade: ”Det här är min gud,” Sådana människor använder sin tid och sin energi till att vinna större säkerhet i denna tingens ordning i stället för att ådagalägga tro på livgivaren, Jehova Gud.

 2. Vad vill många människor få ut av livet? Vad visar detta att de saknar?

² Livet har blivit en kapplöpning, inte bara för att få överleva utan för att komma fram rent materiellt, och ju längre man kan komma desto bättre. Det stora flertalet bland människorna söker åtminstone hålla jämna steg med grannarna i denna kapplöpning. Om en av dem målar huset, så målar de andra sitt. Om en granne skaffar sig en ny bil, så måste de andra också skaffa en ny bil. Väldiga annonser lockar dem med glödande beskrivningar av materiella ting. På en skämtteckning sågs en man som dignade under bördan av skulder för en TV-apparat, en bil, kläder, sportattiralj och smycken och som likväl sträckte sig efter flera saker, som var försedda med påskriften ”100 år att betala”. Sådana människor kan inte hålla måttan när det gäller saker som denna tingens ordning erbjuder, utan i likhet med en fisk, som hugger efter betet, fortfar de att ta allt större bett, till dess de har blivit så ”fångade” av skulder, att de ”sitter rejält på kroken”.

 3. Nämn några ting av större värde. Vad bör komma i första rummet?

³ Tänk på vilken underordnad roll sådana bevis på rikedom spelar i jämförelse med din familjs lycka, god hälsa, frid, verkliga vänner och den välsignelse, som ett liv i Guds ynnest medför. Dessa ting är mycket betydelsefullare, och likväl kan alla få del av dem, antingen de är rika eller fattiga, unga eller gamla. Ja, Jehova själv har sänt ut denna inbjudan: ”Upp, alla I som ären törstiga, kommen hit och fån vatten; och I som inga penningar haven, kommen hit och hämten säd och äten. Ja, kommen hit och hämten säd utan penningar och för intet både vin och mjölk. Varför given I ut penningar för det som ej är bröd och edert förvärv för det som icke kan mätta?” Ja, den betydelsefulla andliga födan är tillgänglig för alla utan pengar. Låt oss fördenskull hålla vårt sökande efter materiella ägodelar på sin rätta plats, i det att vi bevarar den jämvikt som tron ger oss, så att det som är viktigare, Guds tillbedjan och tjänst, inte får inta en ringare plats i vårt liv. — Jes. 55:1, 2.

 4. Hur kan Paulus’ råd vara tillämpliga nu?

⁴ Aposteln Paulus rådde den unge Timoteus att följa en kurs av ”gudaktig hängivenhet jämte tillräcklighet i sig själv”. ”Ty vi hava icke fört någonting in i världen, och icke heller kunna vi taga någonting ut ur den. När vi hava vårt uppehälle och någonting att kläda oss med, skola vi alltså vara nöjda med dessa ting.” Paulus sade att denna kurs skulle innebära ”stor vinning”, dvs. i andligt avseende och dessutom i åtnjutandet av liv och i den tillfredsställelse som livet ger. — 1 Tim. 6:6—8, NW.

 5. Varför var Johannes’ råd förståndiga?

⁵ Varför skulle man samla rikedomar för en tid som aldrig skall komma, skatter i en värld som försvinner? Den åldrige aposteln Johannes skrev: ”Älska varken världen eller tingen i världen. Om någon älskar världen, så är Faderns kärlek icke i honom; ty allting i världen — köttets begärelse och ögonens begärelse och det skrytsamma uppvisandet av vad man har av livets goda — det har icke sitt ursprung hos Fadern, utan har sitt ursprung hos världen. Dessutom försvinner världen, och det gör också dess begärelse, men den som gör Guds vilja förblir evinnerligen.” Vi lever i den tid, om vilken Johannes skrev. Lägg märke till att de här citerade orden från bibeln talar om våra begärelser, köttets begärelse, ögonens begärelse och det skrytsamma uppvisandet av rikedomen. Detta är inte sådant som vi behöver, det är något ”extra”, sådant som vi har begär till. Jehova sörjer för de ting som vi behöver, men det som går utöver dessa ting har, enligt vad det sägs oss, inte sitt ursprung hos Fadern, utan hos världen. Hur kommer det sig? Därför att dessa ting drar oss bort från Fadern och den tillbedjan och tjänst vi bör ägna honom, i det att de slukar vår tid och tär på vår kraft. — 1 Joh. 2:15—17, NW.

En rot till skadliga ting

 6. Vad leder penningkärleken till?

⁶ Begäret efter materiella rikedomar för en människa in i ett förvänt kretslopp. Ju mer pengar och ju större rikedomar en människa har, desto mera skaffar hon sig, och ju mera hon skaffar sig, desto större blir hennes behov att hålla allt det i stånd som hon har; och så för det ena det andra med sig i det oändliga. En rundfråga bland människor i olika inkomstklasser i USA visade att de som tjänade 5.000 dollar ville tjäna 10.000, de som tjänade 10.000 ville tjäna 20.000. Ja, till och med de som hade millioner önskade sig ändå flera millioner. Vanligtvis är det så att ju mer en människa har, desto mera önskar hon sig, och i några fall blir kärleken till pengar så stark, att den leder till korruption, brott, våld och rentav till mord. (Ords. 28:20) Ja, saker och ting har kommit så ur jämvikt, att man i Förenta staterna använder mera pengar till hasardspel, eftersom man har begär till lättförtjänta pengar, än man använder till undervisningen i de allmänna skolorna.

 7. Hur visar sig det som står i Matteus 4:4 vara sant?

⁷ Inte ens en millionär kan ha mer än en kostym på sig åt gången. Han kan bara äta en viss mängd mat vid varje måltid. Såsom Predikaren 5:10 säger: ”När ägodelarna förökas, bliva ock de som äta av dem många; och till vad gagn äro de då för ägaren?” I skildringen i Lukas 12:16—21 talade Jesus om en rik man, vars åkrar gav stor avkastning. Han beslöt då att riva ned sina lador och bygga större, och eftersom han hade ett överskott, som skulle räcka i många år, tänkte han att han skulle ta det lugnt, dricka och äta och ha det skönt. ”Men Gud sade till honom: ’Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få, vad du har samlat i förråd?’” Jesus framhöll med kraft att all denne mans materiella rikedom inte skulle bli till glädje för honom; andra skulle skörda frukten av hans möda. Jesus förklarade: ”Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud.” Vad skulle du helst vilja ha, lador fulla med säd eller ett liv som är rikt inför Gud? — Matt. 4:4.

 8. Varför är rikedomens värde bedrägligt?

⁸ Jesus poängterade att rikedomen endast har tillfällig, bedräglig makt och inte är bestående, såsom den andliga rikedomen är. Detta har visat sig vara sant många gånger, också i vår generations tid. När nationalistregeringen i Kina stod inför sitt fall, måste man ta resväskor eller skottkärror fulla med pappersyen, om man skulle gå och köpa en brödlimpa. År 1923 föll i Tyskland till följd av första världskriget en billion pappersmark till en guldmarks värde. I Korea hände det helt nyligen att valutan blev så osäker, att man begärde hög ränta på alla lån. Slutligen tillgrep regeringen den drastiska åtgärden att spärra alla lån med över 20 procents ränta. I Förenta staterna har man vunnit förmögenheter och förlorat dem lika fort på grund av konjunkturväxlingar, såsom det skedde vid börskraschen. En kypare, som hade sitt arbete i närheten av Wall Street, sade: ”Du kan inte föreställa dig hur det var. Människor kom in den ena dagen och var värda en million dollar, och nästa dag hoppade de ut genom fönstret.” Förmögenheter gick förlorade över natten. För andra har inflation på senare år betytt att alla deras besparingar fått mycket ringa värde.

 9. Hur kan rikedomen visa sig vara en förbannelse?

⁹ Materiella rikedomar är alltså bedrägliga. De har inte något bestående värde och kan försvinna genom stöld, eld, krig eller inflation. Och om sådana ting inte kan köpa liv eller hälsa eller sanna vänner, vilket verkligt värde har de då? En döende människa skulle kunna erbjuda en läkare flera milliarder kronor, men läkaren skulle ändå inte kunna hindra henne från att dö. Det har sitt intresse att tänka på att man har funnit att indianerna i norra Brasilien lider mindre av dålig hälsa, kräftsjukdomar och hjärtbesvär än människor i starkt industrialiserade områden med den stora ekonomiska press som kännetecknar dem. Det kan fördenskull säkert vara så, att en ängslig strävan efter materiella ting kan bli mycket nedbrytande för hälsan. Jesus gav t. ex. en man, som önskade att Jesus skulle döma i en arvstvist mellan honom och hans bror, följande råd: ”Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar.” I stället för att vara en välsignelse kan rikedomen visa sig vara en förbannelse. — Luk. 12:15.

10. Vad bör vi ta oss i akt för?

¹⁰ Paulus skrev till den unge Timoteus, som vid den tiden hade skjutit åt sidan sin samtids materialistiska strävanden för att ägna all sin tid åt förkunnartjänsten: ”De som äro beslutna att bliva rika falla i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begärelser, som störta människor i tillintetgörelse och fördärv. Ty kärleken till pengar är en rot till alla slags skadliga ting, och genom att sträcka sig efter denna kärlek hava några blivit ledda vilse från tron och hava genomborrat sig överallt med många smärtor.” (1 Tim. 6:9, 10, NW) Lägg märke till att Paulus förklarar att det är kärleken till rikedomen eller det avundsamma begäret efter den som man måste sky. Den fasta, envisa föresatsen att bli rik kan komma att få försteg framför de betydelsefullare, andliga tingen i en människas liv, och således kan den leda henne vilse från tron och förhärda hennes samvete genom hemliga eller olagliga affärsmetoder eller genom att sluka all hennes tid och kraft, till dess hon slutligen blir framgångsrik i materiellt avseende men svag andligen.

En rätt andlig jämvikt

11. Vilken är den rätta inställningen till de materiella behoven?

¹¹ Men du menar kanske att du bara söker sörja för att din familj får det som den oundgängligen behöver och att du inte är på väg att bli materialistiskt sinnad till följd av brist på tro; och det är helt i sin ordning. I själva verket har den man, som menar sig tjäna Gud och inte drar försorg om familjen, förnekat tron och är värre än en människa utan tro. (1 Tim. 5:8) Under det att vi handlar så, kan vi, genom att förbinda tro med vår bön till Gud om att han skall ge oss vårt dagliga bröd, komma underfund med att vi kan ägna mindre tid åt förvärvsarbete och mera åt förkunnartjänsten. I de länder, där folk lever enkelt, använder de inte många och långa timmar till att se på TV eller lördagseftermiddagen till att putsa bilen eller utföra reparationsarbeten i huset, och så kan de verkligen sätta Rikets intressen först i sitt liv. Jesus rådde oss att bedja om ”vårt dagliga bröd ... i dag”, inte om vårt behov under fem eller tio år framåt. — Matt. 6:11.

12. Vilka goda råd gav Jesus i Matteus 6:24—34?

¹² Han sade vidare: ”Ingen kan göra slavtjänst åt två husbönder. ... Ni kunna icke göra slavtjänst åt Gud och åt rikedomen. Fördenskull säger jag till eder: Sluta upp med att bekymra eder för edra själar, med avseende på vad ni skola äta eller vad ni skola dricka, eller för edra kroppar, med avseende på vad ni skola kläda eder med.” Även om man i nationerna ivrigt strävar efter att nå materiella mål i livet, skulle vi då visa så liten tro? ”Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet, så skola alla dessa andra ting även givas eder. Alltså: bekymra eder aldrig för nästa dag, ty nästa dag kommer att hava sina egna bekymmer.” — Matt. 6:24—34, NW.

13. Hur uppmuntrar Psalm 37 till heltidstjänst?

¹³ Detta innebär inte att vi skall sätta oss till rätta och vänta på att Gud skall stoppa mat i munnen på oss. Också fåglarna och djuren på marken söker efter det som de behöver. Men om vi gör vår del, bör vi förtrösta på att Gud kommer att sörja för våra behov. (Ps. 37:25, 26) Jehova är den förträffligaste försörjare någon kan ha; så varför skulle vi inte låta hans tjänst få första platsen i vårt liv? Denna tjänst bör utföras helhjärtat, i det att vi låter det som är viktigast komma först; och privilegiet att få tjäna vår Skapare, honom som kan ge oss liv, är det som bör ligga oss allra varmast om hjärtat.

14. Varför sade Jesus att det skulle vara svårt för den rike att komma in i Riket?

¹⁴ En ung man frågade Jesus vid ett tillfälle: ”Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?” Jesus rådde honom att först och främst se till att hans liv bragtes till överensstämmelse med Guds bud genom att han lydde Guds lag. Den unge mannen försäkrade Jesus om att han hade hållit alla buden. Då sade Jesus till honom: ”Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj, vad du äger, och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.” Men när den unge mannen hörde detta, blev han bedrövad, ty han hade större intresse för sina många materiella ägodelar än för sin Skapare. Många människor med stora materiella rikedomar finner, såsom det var i det här fallet, att det är deras pengar som talar. Ja, deras pengar tänker också för dem, ty de tar den största hänsynen till pengarna i stället för att bevara en rätt andlig jämvikt i livet. Fördenskull sade Jesus till sina lärjungar: ”Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.” — Matt. 19:16—26.

15. Hur kan vår tro stärkas, om den är svag?

¹⁵ Varje människa måste ständigt kämpa för att bevara en god andlig jämvikt. Om vi lägger märke till att vi låter materiella omsorger tränga ut vår tjänst för Gud, kanske vi också finner att det beror på att vi inte utövar tro. Vad är då botemedlet? Stärk den tro du har. Studera Guds ord; var med vid mötena, där tron kan upplivas genom välgörande gemenskap med andra och genom att man får motta en riklig andel av Guds ande. Samla dig andliga reserver genom bibelstudium i hemmet med din familj och genom att undervisa andra om de sanningar du tillägnat dig, varigenom du ådagalägger din tro. Låt aldrig ditt förvärvsarbete hålla dig borta från församlingens möten, där bibeln studeras, eller från att vara med vid sammankomster och konvent, där man ägnar sig åt sann gudsdyrkan. Det finns andra arbeten för trons människor, och ”eder himmelske Fader vet, att I behöven allt detta”. Ju större materiella rikedomar en människa har, desto svårare är det för henne att ta emot Skriftens sanningar och tillämpa dem. En människa med stora rikedomar har satsat mycket på den gamla världen; och ju mer hon har satsat, desto svårare är det för henne att dra sig ur spelet. Jesus illustrerade detta genom att säga: ”Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga än för den som är rik att komma in i Guds rike.” Endast genom tron kan en sådan människa komma igenom. — Matt. 19:24.

Trons människor

16. Varför påstår vi att det är praktiskt att låta livet vara fritt från penningkärlek?

¹⁶ Kanske säger du att allt detta låter mycket bra, men det är sannerligen inte praktiskt. Att göra saker och ting så som Jehova föreskriver och så som hans ord råder oss är emellertid alltid det klokaste och mest praktiska. Det finns många framträdande exempel på människor av resning i världen, som har funnit att deras största skatt bestod i andliga ting. En av dem var en man som hade fått den bästa undervisning den gamla världen kunde ge. Han blev vad man skulle kunna kalla statsminister i en ny nation, Israel. Han blev särskilt välkänd såsom laggivare och domare. Han tjänade såsom särskild ambassadör för Jehova, som sände honom till en fientlig nation, Egypten, och slutligen blev han en förebild till Kristus Jesus. Den mannen var Mose. Vad han ansåg om rikedomens bedrägliga makt kommer till uttryck i Hebréerna 11:24—26: ”Genom tron försmådde Moses, sedan han hade blivit stor, att kallas Faraos dotterson. ... Han höll nämligen Kristi smälek för en större rikedom än Egyptens skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.” Ja, Mose gjorde Jehovas intressen till sina intressen, inte materialismen. Han hade tro.

17. Varför var Job förståndig, då han inte satte sin förtröstan till guldet?

¹⁷ Ett annat exempel utgör en välkänd man med mycken egendom. Han hade stor familj och en väldig mängd boskap och husdjur, inalles över 11.000 djur, och därtill många tjänare. Eftersom hans egendom var så omfattande, blev han ”mäktigare än någon annan i Österlandet”. Vem var den mannen? Job. Satte han sin tro och förtröstan till materiella ting? Läs vad han säger i Job 31:24—28: ”Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan? Var det min glädje, att min rikedom blev så stor och att min hand förvärvade så mycket? ... Också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.” Job förnekade inte sin Skapare, och trots alla de svårigheter han fick genomgå, därför att han lät tron på Gud komma först, blev hans senare levnadsdagar mera rikt välsignade än hans ungdomstid.

18. Vad ansåg Paulus vara den största rikedomen?

¹⁸ Ännu en man som kraftigt vittnade till förmån för andliga värden och emot rikedomens bedrägliga makt var en som blivit undervisad av några av de lärdaste männen på hans tid. Han blev en ledare i den första kristna organisationen och en av ”Lammets tolv apostlar”. Den mannen var Paulus. I 2 Korintierna 6:10 talar han om de förhållanden, i vilka han själv befann sig: ”Såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.” När Paulus grep sig an med förkunnartjänsten, bad han inte att få veta hur stor hans lön skulle bli eller vad han skulle ha för vinning av den. Han utövade tro på att Jehova skulle sörja för honom och gladde sig över att han hade privilegiet att få ge ett sådant överflöd av andliga rikedomar åt så många.

19. Uppmuntrade Jesus till materialism?

¹⁹ Slutligen har vi de ord, som yttrats av den största människa som någonsin levat, Kristus Jesus, och som har påverkat millioner människors liv, ord som citerats oftare än någon annan levande människas. Han sade: ”Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats, där han kan vila sitt huvud.” Det är uppenbart att materialismen inte var hans livskurs. Till sina lärjungar gav han denna föreskrift: ”Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor.” Han visste att en arbetare är värd sin lön och att Jehova skulle sörja för dem som tjänar honom. (Luk. 9:58; 10:4, 7) Dessa människor tillhörde de särskilt framgångsrika på sin tid. De insåg hur obeständigt materiella ägodelars värde är, och fördenskull valde de en kurs som ledde till andlig rikedom och ynnest hos Gud.

20. Vilka nutida exempel på människor av tro har vi?

²⁰ Det som hade framgång med sig för dessa människor kommer att ha framgång med sig för oss i våra dagar. Fråga vem som helst av heltidsförkunnarna, t. ex. en missionär, en kretstjänare eller en områdestjänare: Sörjer Jehova för vad du behöver? Vad kommer du då att få för svar? Naturligtvis gör han det! Fråga dem: Vilka år av ditt liv har varit mest glädjefyllda, fört den mesta lönen med sig? så kommer de att svara dig: De år som jag använt i heltidstjänsten. Jorden runt finns det minst 30.000 personer som är verksamma i heltidstjänsten såsom förkunnare, män och kvinnor som förtröstar på att deras Skapare skall sörja för den mat och det skydd mot elementen, som de behöver dag för dag, och som får erfara stor lycka, därför att de sätter Rikets intressen främst i livet. Sådana heltidsarbetare kanske inte har så mycken materiell rikedom, men de äger en trygghet som bara Jehova kan ge, en verklig livförsäkring.

Den större rikedomen

21. Vilka frågor bör alla och envar begrunda?

²¹ Är det möjligt för dig att följa en sådan kurs? Du kanske har familjeförpliktelser, som hindrar dig. Om det är så, uppmuntrar du då din familj till att sätta värde på de andliga rikedomarna? Uppmuntrar du barnen till att tänka på heltidstjänsten som pionjär? Avsätter du regelbundet tid till bibelstudium och till att besöka möten för att bygga upp den andliga kunskapen? De som sätter Rikets intressen främst kommer aldrig att bli besvikna. För en tid sedan blev en heltidsförkunnare bland Jehovas vittnen inbjuden till Skolan i Rikets tjänst, vid vilken det under en månad ges särskild utbildning i hur tillsynen över en församling skall skötas. Denne förkunnare, som bodde på flera tusen kilometers avstånd från skolan, måste också tänka på sin familj, hustru och två barn. Tiden kom, då han skulle ge sig av, men när han noggrant räknade igenom sina tillgångar, fattades det litet för att pengarna skulle räcka till resan och till familjens uppehälle under hans bortovaro. Just då kom en person, som han hade studerat bibeln med, hem till honom och lämnade 100 kronor till hjälp åt honom för att bestrida utgifterna — och det var just så mycket som han behövde. Pengar kan inte köpa vänner åt oss på ett sådant sätt, men de som delar med sig av andliga rikedomar åt andra kan ofta berätta om sådana här glädjeämnen. — 1 Kor. 9:14.

22. Vad har större värde än silver och guld? Varför är det så?

²² Den andliga rikedomens stora värde beskrivs träffande i Ordspråksboken 3:13—18: ”Säll är den människa, som har funnit visheten, den människa, som undfår förstånd. Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld. Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne. Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära. Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga. Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisas, som hålla henne kvar.”

23. Vilka goda råd ger Paulus oss?

²³ Om du vill tillhöra de sälla eller lyckliga, som befinner sig på den ljuvliga, trygga och fridsamma vägen med förhoppningar om evigt liv, bevara då en god jämvikt mellan de materiella och de andliga behoven, när det gäller dig själv och din familj. Tänk på Paulus’ varnande ord, som han riktade till Timoteus och som gällde kärleken till pengar: ”Fly dessa ting. Far i stället efter rättfärdighet, gudaktighet, tro, kärlek, uthärdande, mildhet i sinnet. Kämpa trons förträffliga kamp, grip fast tag om det eviga livet, till vilket du blev kallad. Bjud dem som äro rika i den närvarande tingens ordning att icke vara högmodiga och att icke bygga sitt hopp på ovissa rikedomar, utan på Gud, som rikligen förser oss med allt till att njuta därav, att arbeta för det goda, att vara rika på förträffliga gärningar, att vara frikostiga, redo att dela med sig — och därigenom i trygghet samla åt sig en skatt som en förträfflig grundval för framtiden, så att de må få ett fast grepp om det verkliga livet.” Detta är goda råd, ty pengar kan sannerligen inte köpa oss Guds ynnest och det eviga livets välsignelser. — 1 Tim. 6:11, 12, 17—19, NW.

24. Vilken varning ger Hesekiel?

²⁴ Låt inte bedra dig av det företräde som i denna tid kan tyckas vara förbundet med rikedomen, ty den tid är inte långt borta, då profetian i Hesekiel 7:19, 27 skall uppfyllas: ”Man skall kasta sitt silver ut på gatorna och akta sitt guld såsom orenlighet. Deras silver och guld skall icke kunna rädda dem på HERRENS [Jehovas] vredes dag. Och de skola förnimma, att jag är HERREN”, Jehova. Nej, pengar kan inte köpa Guds beskydd i den kommande katastrofen vid Harmageddon.

25. Hur kan vi samla skatter i himmelen?

²⁵ Låt oss genom våra ord och genom våra gärningar visa att vi sätter den andliga rikedomen främst, i det att vi helt och fullt utnyttjar de många föranstaltningar som Jehova har gjort: mötena, tjänsten och den värdefulla, broderliga gemenskapen. Om vi gör detta och samlar oss ”skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla”, då kommer vi att kunna glädjas åt de ting, som har det allra största värdet: utsikten till varaktigt liv i full hälsa i den nya världen, frid och glädjefylld tjänst tillsammans med våra bröder och Jehovas ynnest. Låt Rikets intressen komma först i ditt liv, inte den gamla världens tillfälliga rikedomar, den världs som snart skall förgå. Sök vinna den sanna andliga rikedomen, som är grundad på exakt bibelkännedom, vilken kan omvandla ditt liv och ge mål och mening åt det. Låt dig inte drivas av kärlek till pengar, utan av kärlek till Jehova, vår Skapare. ”Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara.” — Matt. 6:19—21.