Har du anslutit dig eller går du bara på mötena?

DU HAR kanske tänkt att det är obetydlig skillnad mellan att gå på Jehovas vittnens möten och att ansluta sig till Jehovas vittnen. I själva verket är det en ganska stor skillnad. Det är inte alla som går på dessa möten som verkligen har anslutit sig till församlingen.

Man kan få hjälp att förstå hur någon kan vara med vid mötena och ändå inte vara ansluten till dem som samlas där genom att begrunda bibelns skildring i Job 1:6. Här visas det att det inte bara är Guds jordiska tjänare som samlas till möten utan att också Guds andesöner har fastställda tider då de kommer inför Jehova Gud. Skildringen säger: ”Nu hände sig en dag, att Guds söner kommo och trädde fram inför HERREN, och Åklagaren [Satan] kom också med bland dem.” Satan var med vid detta möte, men kunde det sägas att han hade anslutit sig till Jehova Gud och till de trogna Guds söner som hade samlats där? Nej, långt därifrån.

Att man går på möten behöver inte betyda mer än att man är närvarande. Så var det med Satan vid detta särskilda tillfälle. Men uttrycket ansluta sig till innebär mycket mer. Man kan säga att det innebär att förena sig med som vän, kamrat, partner eller förtrogen eller att samarbeta i gemenskap; vidare att bli anhängare eller medlem av, vara i överensstämmelse med, förena sig med för ett gemensamt syfte.

Inget av dessa uttryck kunde tillämpas på Satan då han var med vid det omtalade mötet. Han förenade sig sannerligen inte med Jehova Gud. Han bevisade sannerligen att han inte var Jehovas vän. Inte heller betraktade Satan Guds trogna söner som sina vänner eller kamrater. I själva verket ifrågasatte han deras motiv för att tjäna Gud.

Följaktligen kan vi förstå att frågan, om vi verkligen har anslutit oss till församlingen, inte avgörs enbart av vår närvaro utan snarare av vår inställning till eller våra känslor gentemot dem som är närvarande där tillsammans med oss.

Sanna bröder

Jehovas vittnen tilltalar varandra som ”broder” och ”syster”. Detta framhåller den nära gemenskap som bör råda mellan alla Jehova Guds tjänare. Ordet ”broder” betyder bokstavligen son av samma föräldrar. Men känner vi verkligen en sådan nära gemenskap med dem som är överlämnade tjänare åt vår Fader, Jehova Gud? Eller använder vi ordet ”broder” bara därför att vi har ”snappat upp det” eller därför att det är vad Jehovas vittnen kallar varandra?

Det är av intresse att lägga märke till att de köttsliga bröderna Kain och Abel gjorde anspråk på att vara tillbedjare av Jehova, något som också skulle ha gjort dem till andliga bröder. Beträffande en händelse säger bibeln: ”Då sade HERREN till Kain: ’Var är din broder Abel?’ Han svarade: ’Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?’” (1 Mos. 4:9) Kain hade nyligen mördat sin broder, men har du lagt märke till att han inte tvekade att använda ordet ”broder”?

Detta visar att det krävs mer än att bara kalla någon annan ”broder” eller ”syster”. Ja, vi behöver uppodla den varma kärlek som verkligen bevisar att vi är en broder eller syster till våra kristna medförbundna. Det är nödvändigt att vi älskar ”icke med ord eller med tungan, utan i gärning och i sanning”. Det kristna budet är ”att den som älskar Gud, han skall ock älska sin broder”. — 1 Joh. 3:18; 4:21.

Verkliga vänner

Som vi redan har lagt märke till betyder uttrycket ansluta sig till bland annat ”att förena sig med som vän”. Jehovas vittnen använder ofta ordet ”vänner” när de talar om sina kristna bröder och systrar. Men att vara en verklig vän innebär mer än att gå på möten tillsammans med en annan eller att känna till hans namn. Det betyder att vi har uppodlat tillgivenhet för denna person.

Vilken är den grundval som man kan odla verklig vänskap på? Jesus visade detta när han sade: ”Ni är mina vänner, om ni gör allt som jag befaller er.” (Joh. 15:14, Hd) Detta visar att sann kristen vänskap grundas på ett gemensamt intresse att utföra vad Kristus har befallt. Jesu vänner är de som lyder honom — det har ingen betydelse för honom hur gamla de är eller vilken nationalitet eller ras de tillhör. Så är det också bland sanna kristna. Ja, deras gemensamma intresse i Guds tjänst för dem närmare samman än vad till och med familjeband kan göra.

Jesus Kristus visade att det är så det bör vara. En gång när man sade till honom att hans moder och köttsliga bröder ville träffa honom sade han: ”Min moder och mina bröder äro dessa, som höra Guds ord och göra det.” — Luk. 8:21.

Gemenskap och kamratskap

Att ansluta sig till en skara människor betyder att få gemenskap eller kamratskap med dem. Och vad betyder det? Det betyder att man följs åt, har del med andra i det de gör, är solidarisk med dem. När du kommer till Jehovas vittnens möten, känner du då verkligen att du har gemenskap med de närvarande, eller känner du dig fortfarande litet utanför?

Om du inte känner dig hemma, om du inte ”passar in”, kan det då vara så att du inte ännu helt och fullt tar del i vad Jehovas folk gör? Jehovas vittnen är helt och hållet hängivna predikandet av de goda nyheterna om Riket på hela den bebodda jorden innan änden kommer. (Matt. 24:14) För att kunna säga att du verkligen har anslutit dig till dem och fått gemenskap med dem behöver du alltså helhjärtat ta del i denna predikoverksamhet. Du behöver leva på ett sätt som är helt och hållet i överensstämmelse med kristna principer.

Uttrycket ansluta sig till kan också föra tankarna till ordet partner. En partner kan sägas vara en medspelare, en spelare som står på samma sida, en som tar del. Känner du dig verkligen som en partner till dem som är med vid mötena? Känner du verkligen att ni alla står på samma sida? Den bibliske psalmisten gav uttryck åt en sådan känsla när han skrev: ”Jag sluter mig till alla dem som frukta dig [Jehova] och till dem som hålla dina befallningar.” (Ps. 119:63) Om du är besluten att ta orubblig ståndpunkt på Jehova Guds och hans rikes sida, då bör du känna dig stå i ett nära förhållande till dem som tar del i mötena.

Psalmisten David gav uttryck åt hur man känner det när man verkligen har anslutit sig till Guds folk. Han utropade: ”Jag gladdes, när man sade till mig: ’Vi skola gå till HERRENS hus.’” (Ps. 122:1) Ja, David gladdes åt möjligheten att ansluta sig till Guds folk. Och lägg märke till uttrycket ”vi skola gå”. Han nöjde sig inte med att tänka på att själv vara närvarande, utan han kände sig nära förbunden med alla dem som gav uttryck åt sitt intresse för Jehovas tillbedjan. Må du ha samma känsla när du tar del i Jehovas vittnens möten.