När Jehovas dag kommer över denna världen
1, 2. Varför kommer Jehovas dag att på ett rättfärdigt sätt vara grym mot det nutida Babylon?
I fyra tusen år eller sedan kort efter den världsomfattande syndafloden i Noas dagar har världen varit organiserad av djävulen och tyngt ned hela människosläktet med sitt stränga välde. För att visa en bild av dess glupska, förtryckande styrelse och för att kungöra dess vanärande slut använde Jehova Gud i sin bibel det mäktiga Babylon såsom en symbol för den. En gång i tiden har den med sin lysande världsliga härlighet framkallat fruktan och vördnad hos de flesta människor, men nu har mörka dagar kommit över den, och ännu mörkare skall komma. Den har varit grym mot menige man i allmänhet, men har varit avsiktligt grym mot den levande och sanne Gudens tjänare och vittnen. Nu när vedergällningens tid är inne, kommer Jehova Gud därför att vara rättfärdigt grym mot detta motbildliga Babylon. Det stora flertalet av människorna fruktar detta Babylon, och ändå älskar, beundrar och understöder de det och strider för det. De kommer att få utstå straffet för att de har del i dess synder och ondska. De som undflyr dess tillintetgörelse kommer att vara mycket få till antalet, liksom de som överlevde syndafloden, vilken tillintetgjorde den antediluvianska världen. Alltnog, det är nu tid att till en varning låta den profetia ljuda, som närmar sig sin slutliga uppfyllelse:
2. ”Se, Jehovas dag kommer, gruvlig och med förgrymmelse [1878 års övers.: grym och med harm] och med vredesglöd, för att göra jorden till en ödemark och utrota syndarna, som där bo. Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder sända ej mer ut sitt ljus, solen går mörk upp, och månens ljus skiner icke. Jag skall hemsöka jordens krets [eng. övers.: världen] för dess ondska och de ogudaktiga för deras missgärning; jag skall göra slut på de fräckas övermod och slå ned våldsverkarnas högmod. Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.” — Jes. 13:9—12.
3. I vilken mening ger himlakropparna inte mer något ljus åt Babylon?
3. Det motbildliga Babylon har utbrett sitt välde över hela jorden och tronar likt världsliga konungars och härskares omoraliska älskarinna på de vidsträckta vatten som består av folk och människoskaror och folkslag och tungomål. (Upp. 17:15, 18, 5) Betrakta dess historia under dessa fyra tusen år, och ni måste helt enkelt inse, hur befogad Gud Jehovas obarmhärtiga vrede och glödande harm kommer att vara mot denna djävulens världsorganisation, hans som är Guds och människans ärkefiende. Dess maktområde, i synnerhet kristenheten, är den ”jord” eller det ”land” (eng. övers, och 1878 års övers.) som Jehova Gud kommer att ödelägga, varvid han utrotar de skrymtaktiga religiösa syndarna därifrån. Alla förutsägelser om en klarare morgondag och om ljusare tider som skall komma för detta ”land” är falska, grundlösa, i strid med bibeln. Det sitter fortfarande människor i höga politiska, kommersiella, militära och religiösa ämbetsställningar, och deras ämbeten har en gång lyst upp det babyloniska himlavalvet. Men dessa högt uppsatta personer är nu dystra, bekymrade, osäkra. Varken dag eller natt har de i sina överläggningar något ljus att sprida ut över mänskligheten. De välsignelser som påven uttalar över Rom och över världen i övrigt och alla hans böner till de döda religiösa helgonen och, som det förebäres, till jungfru Maria, misslyckas i att trösta och uppmuntra till och med den romersk-katolska befolkningen.
4. a) Varför bör vi inte göra uppror mot den nuvarande världsliga myndigheten? b) Hur kommer Gud att göra en människa mera sällsynt än guld eller Ofirs guldtackor?
4. Människor av en god vilja har suckat under de högmodiga världsliga härskarna och ämbetsmännen med deras förmätna och övermodiga krav på allt. Ofta har de förvägrats mänskliga rättigheter och sitt tillbörliga människovärde genom politiska och religiösa tyranners högmod. Att komma ihåg, att det finns, en rättfärdighetens Gud, som har lovat att rätta till alla orättvisor och att undanröja alla syndare och förtryckare, bör vara till tröst för alla människor av en god vilja och hjälpa dem att vara tålmodiga. De behöver inte och har ingen orsak till att ge efter för missnöje och att resa sig i våldsamt uppror mot världslig myndighet. Vänta litet till på att Jehova skall uppfylla sitt ord mot det motbildliga Babylon i striden vid Harmageddon. Låt honom straffa Satans värld för dess missgärningar och de uppsåtligt onda för deras skuld. Han ensam är bemyndigad att göra det, och han kommer att göra det på ett rättfärdigt sätt genom sin Konung, Jesus Kristus. Att Jehova slår de fräcka, de övermodiga, de högmodiga och våldsverkarna till marken och att han förgör alla de människomassor som har del i Babylons synder kommer att vålla ett väldigt manfall bland jordens myllrande befolkning. För att visa hur få människor det kommer att finnas på jorden, sedan Harmageddonslaget har utplånat det gamla ”Babylon”, ger Jehova Gud denna varnande underrättelse: ”De stoltas övermod vill jag stävja och slå ned tyrannernas högmod, till dess en människa blir mera sällsynt än det finaste guld, människor mera sällsynta än guldmalm från Ofir.” (Jes. 13:11, 12, Moffatt; En amer. övers.) De människor som finns kvar från det motbildliga Babylon kommer att vara mera sällsynta än forntidens dyrbaraste metall, ja, mera sällan förekommande än guldklimpar från Ofir. Det blir de människor som nu tror på Guds varningsbudskap och som tar avstånd från varje andel i Babylons ondska och som Jehova kommer att skona till livet i striden vid Harmageddon, därför att de nu söker hans rättfärdighet. De överlever in i den nya världen.
5. Var kommer Harmageddonstriden att rasa, och vad är orsaken?
5. Harmageddonslaget blir inte någon lokal strid, som rasar på Megiddos fält i norra Palestina, där blodiga strider utkämpades vid betydelsefulla tillfällen i forna tider. ”Harmageddon” betyder visserligen ”Megiddos berg”, men namnet användes endast därför att det är förbundet med avgörande drabbningar och inte för att beteckna någon historisk plats på jorden. Den kommande striden, som profetian betecknar med detta namn, skall rasa både på den synliga jorden och i de osynliga himlarna, ty det motbildliga Babylon omfattar både en jordisk del och en himmelsk eller andlig del. Den himmelska delen är naturligtvis den högsta och mäktigaste. Den behärskar hela världsorganisationen. Endast Jehova Gud, den Allsmäktige, kan befria vår jord och dess folk från detta nutida Babylons övermänskliga välde. Den dag är nära då han skall göra detta. Därför framhåller han nu sitt profetiska löfte till allmänt beaktande: ”Därför skall jag komma himmelen [eng. övers.: himlarna] att darra, och jorden skall bäva och vika från sin plats — genom Jehova Sebaots förgrymmelse, på hans glödande vredes dag. Och likasom jagade gaseller och en hjord, som ingen samlar, vända de då hem, var och en till sitt folk, och fly, var och en till sitt land. Men envar som upphinnes bliver genomborrad, och envar som gripes faller för svärd. Deras späda barn krossas inför deras ögon, deras hus plundras, och deras kvinnor skändas.” — Jes. 13:13—16.
6, 7. Vad innebär det, att himmelen skall bringas att darra och jorden att bäva?
6. Satan, djävulen, och hans osynliga demonorganisation är högre och mäktigare än kött och blod. De är organiserade som furstar, väldigheter, världshärskare i detta mörker och ondskans andemakter i himlarymderna. (Ef. 6:12) De utgör denna onda världs himlar. De har en gång i tiden haft tillträde till de himmelska regionerna tillsammans med de heliga änglarna, men nu har de med våld blivit utestängda från denna frihet genom den ”strid i himmelen” som följde på Jehovas rikes födelse år 1914. Dessa sataniska himlar är därför nu i darrning och förbidar sin tillintetgörelse i Harmageddonslaget. Jorden som skall skakas från sin plats (Amer. stand. övers.) i striden vid Harmageddon är den synliga, mänskliga delen av Satans organisation. Det är inte vårt bokstavliga jordklot, vilket Jehova Gud har skapat och som han har bestämt skall förvandlas till ett paradis efter striden vid Harmageddon.
7. Att himlarna bringas att darra och jorden skakas från sin plats innebär att Satans världsorganisation, den osynliga delen därav såväl som den synliga, skall undanröjas för evigt, denna världsorganisation som visades i en symbolisk bild genom det forntida Babylons anordningar och styrande makter. Paulus ger oss denna förklaring, när han säger om Jehova: ”Hans röst kom då jorden att bäva [vid Sinai berg]; men nu har han lovat och sagt: ’Ännu en gång skall jag komma icke allenast jorden utan ock himmelen att bäva.’ Dessa ord ’ännu en gång’ giva till känna, att de ting som kunna bäva skola, eftersom de äro skapade, bliva förvandlade [eng. övers.: avlägsnade], för att de ting som icke kunna bäva skola bliva beståndande. Därför, då vi nu skola undfå ett rike som icke kan bäva, så låtom oss vara tacksamma. På det sättet tjäna vi Gud, honom till behag, med helig fruktan och räddhåga. Ty vår Gud är en förtärande eld.” — Hebr. 12:26—29.
8. Varför kommer babylonierna att fly, och hur kommer det att lyckas?
8. När Satans babyloniska organisation skakas av de oemotståndliga angreppen från Jehovas kämpande härskaror under hans Konung, Jesus Kristus, den större Cyrus, kommer ingenting av det som finns i den att kunna hålla stånd. De delar som utgör den kommer att bli krossade, och varje från de andra skild del kommer att ge sig i väg och försöka finna trygghet för egen räkning. Panikartad strid, vari dessa olika delar föröder varandra, kommer att bryta ut mellan dem, när Jehova Gud slår Satans stridskrafter med förvirring. De som undgår de förhärjande verkningarna av denna anarkiska krigföring mellan religiösa, finansiella, politiska och militära element kommer att plockas bort av Jehovas förföljande styrkor.
9. Men kommer det romerska religiösa systemet att vara oförstörbart? Ge skäl för svaret.
9. Den så kallade ”eviga staden”, Rom, kommer lika litet att slippa undan som det forntida Babylon gjorde det, och detsamma blir förhållandet med Vatikanens anhängare i alla länder. Den 30 januari förra året yttrade påven Pius XII, enligt vad som meddelades i New York Times dagen därpå, till 6.000 studenter, att ”även om Rom skulle bli raserat och själva Sankt Peterskyrkan med alla sina konstskatter gå förlorad för världen, så skulle dock den romersk-katolska kyrkan överleva, därför att ’den är oförstörbar’”. Detta uttalande, sade Times, gjorde ett djupt intryck i italienska katolska kretsar, därför att ”blotta omnämnandet av en sådan möjlighet ansågs, tyda på att påven var allvarligt bekymrad för katolicismens framtid i många sovjetbehärskade områden”. (N, Y. Times den 31 jan. 1949) Fastän detta av Vatikanen behärskade system hitintills kan ha tett sig ”oförstörbart” inför nazistiska, fascistiska och kommunistiska makter, kommer det inte att visa sig oförstörbart vid Harmageddon, inte inför Gud Allsmäktig, Babylons fiende. Framför alla andra system är det romersk-katolska religiösa systemet ett förvaringsrum för det forntida Babylons religion. Och Jehova Gud har dömt varje spår av Babylon till evig förintelse. Alla dess barn, sak samma vart de flyr och var de gömmer sig, kommer att uppspåras och krossas. För länge sedan sjöng Jehovas fångna vittnen i Babylon: ”O Babylons dotter, som skall tillintetgöras, lycklig bliver den som vedergäller dig vad du har gjort mot oss. Lycklig bliver den som tager dina små och krossar dem mot klippan.” (Ps. 137:8, 9, Amer. stand. övers.) Kristus Jesus, den större Cyrus, är denne ”lycklige”; och han kommer inte att lämna kvar någon till att åter resa upp all orättfärdighets onda, förtryckande organisation. ”De skola förvisso icke kunna fly undan.” — 1 Tess. 5:3.
Väg röjes för den nya världen
10, 11. Varför kan ingen köpa sin undflykt med silver och guld?
10. Rika människor och förmögna organisationer i denna babyloniska värld skall inte tro att de kommer att kunna muta Jehovas härskaror och köpa sig fria från förintelse i Harmageddonslaget. ”Striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” kommer inte att utkämpas för att göra Jehovas härskaror rika i materiellt och finansiellt avseende. Suveräniteten över universum är den fråga som det gäller. Av en osjälvisk orsak, dvs. för att hävda Jehovas universella suveränitet och oförvitliga namn, kommer han och hans Konung, Jesus Kristus, att utkämpa denna strid. Jehova anger detta rättfärdiga motiv till striden och till förintandet av det motbildliga Babylon, när han liknar sina härskaror vid det forntida Babylons erövrare, mederna och perserna. Han säger: ”Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna, som akta silver för intet och icke fråga efter guld. Deras bågar skola fälla de unga männen, med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande, och barnen skona de icke. Och det skall gå med Babel, rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.” — Jes. 13:17—19.
11. Inte silver! Inte guld! Men önskan att undanröja denna hädiska världsorganisation, som har smädat Jehovas namn och ställt sig i vägen för hans universella suveränitet, detta är vad som driver Jehovas härskaror, de motbildliga mederna, till att riva ner denna babyloniska organisation. Den mediske konung Darius, det forntida Babylons erövrare, var en profetisk skuggbild av Jehova Gud, och hans frände, persern Cyrus, föreställde Jehovas medkämpe, Jesus Kristus. De forntida perserna var utomordentliga bågskyttar. Med sina stora bågar av stål kunde de fälla också Babylons unga män till marken. Forntidens meder och perser, vilkas avsikt inte var att plundra och roffa åt sig rikedom, utan att vinna världsherravälde, hade intet förbarmande med någon av babylonierna. De gav luft åt sitt raseri mot unga män och mot barn, även de spädaste, mot alla och envar av den hatade fiendeorganisationens avkomlingar. Endast Jehovas folk, som hölls fånget i Babylon, som t. ex. profeten Daniel, skonades och bevarades för att återvända till Jehovas tillbedjan på Sion.
12. Vad kommer det motbildliga Babylon att bli likt, och varför blir det så?
12. Vilken grundlig förintelse av alla medlemmar, anhängare och avkomlingar av hela djävulens världsorganisation bebådar inte detta! Dess skönhet är falsk. Dess stolta härlighet är grundad på ett handlingssätt som är skamligt i Guds ögon. Hur skönt skall det inte bli att bli av med den! Babylon, ”pampen” eller ”överdängaren” bland den forntida världens riken, kunde inte hålla stånd mot Jehovas vrede. Det blev likt städerna i Sodom och Gomorra, över vilka han lät eld och svavel regna från himmelen. Det kommer inte att gå bättre för dess nutida motsvarighet, denna världen, som präglas av köttets begärelse, ögonens begärelse och levernets högfärd. Dess artificiella härlighet och skönhet kommer att försvinna såsom ett falskt, bedrägligt värde, varav inte den minsta lämning är värd att bevara. Den har verkligen ingenting som kan komma den att bestå och ingenting som kan anbefalla den såsom lämplig att utöva universellt herravälde.
13. Varför bör vi inte nu låta oss bländas av Babylons glansfulla yttre?
13. Ni som skulle vilja fly undan det motbildliga Babylons undergång såsom den rättfärdige Lot och hans döttrar flydde undan Sodoms förstöring, låt er inte bländas och förvirras av denna världens yttre polityr av härlighet eller ryckas med av dess falska stolthet. Se framåt, bortom denna världens yttersta dagar, som vi nu lever i, mot den oundvikliga uppfyllelsen av Guds profetia på detta nutida Babylon. Se, genom den framsynthet som Guds ord ger er, hur plötslig ödeläggelse kommer över det, vilket är lika säkert som att det Babylon som fanns på Jesajas tid nu ligger i ruiner. Förskräckligt är Guds ord emot det: ”Det skall aldrig bliva bebott, och ingen skall bo i det från släkte till släkte; icke heller skall araben slå upp sitt tält där eller herdar låta sina hjordar lägra sig där. Men öknens vilda djur skola ligga där, och deras hus skola vara fulla av sorgliga skepnader; strutsar skola bo där och vilda getter skola dansa där. Och vargar skola tjuta i deras borgar och schakaler i de behagliga palatsen. Och dess tid skall snart komma; och dess dagar skola icke utsträckas.” — Jes. 13:20—22, Amer. stand. övers.
14. Vad betyder Babylons ödeläggelse för vår jord och människosläktet?
14. Här har vi återigen den upprepade försäkran från Guds ord om att den tidpunkt är nära, då den onda världsorganisationen kommer att störtas. Den är närmare än de nutida babylonierna tycker om att föreställa sig, när de nu kivas om vad de själviskt skall kunna lägga beslag på i fruktan för att annars förlora allt. Denna världen har inte lång tid kvar, nej, inte nu när Guds rike med Kristus Jesus som regent har blivit upprättat såsom den faktor som skall hävda och fastslå Jehovas universella suveränitet och befria det förtryckta människosläktet. Rikets avgörande strid mot denna babyloniska värld kommer att lägga den i ruiner och befria jorden från dess barn. Den kommer aldrig att bli åter uppbyggd. Men vårt jordklot, där den har utövat sitt vanstyre i årtusenden, kommer inte att ligga öde, likt den plats, där det forntida Babylon låg. Nej, utan denna världens tillintetgörelse kommer endast att röja plats, så att en synlig rättfärdighetens organisation kan upprättas överallt, under Gud Jehovas suveränitet som utövas av Kristus Jesus. Alla spår av Babylons välde, som har besudlat jorden, kommer att utplånas, och hela jorden kommer att fröjdas över sin rättmätige Konungs, Guds Sons, regering. Under hans välsignelse kommer den att blomstra såsom Jehovas lustgård, till ändlös glädje för människor av en god vilja. Med allvarlig åstundan, som har sin grund i en rätt insikt, spejar vi efter och beder om att den förutsagda ”Jehovas dag” och dess genomgripande rättfärdighetsverk till hans ära snart skall komma. Under tiden sjunger vi den smädesång över ”konungen i Babel”, som kommer att behandlas i nästa nummer av Vakttornet.