Organiserade för att lovprisa Gud
”Jag vill prisa Jehová av hela mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina underbara gärningar. Jag glädes, jag högeligen glädes i dig; jag vill lovsjunga ditt namn, du Högste.” — Ps. 9:2, 3, Åk.
1, 2. a) Vad betyder det att vara organiserad, enligt det exempel som ges av forntida tempelmusiker? b) Varför är ordnad, harmonisk organisation någonting som anstår Jehova?
VILKEN upplevelse är det inte att höra vacker musik och sång! I synnerhet är det så när lovprisning till Jehova Gud sjungs. Då forntidens israeliter firade högtider i Jehovas helgedom, hörde de sångare och musiker ur Levi stam. (1 Krön. 6:16, 31, 32) Orden till många av de sånger de sjöng har blivit bevarade till denna dag i bibelboken Psaltaren. Hur gripande var inte dessa sånger av lovprisning av den Högste!
2 Dessa konstutövare i fråga om musik och sång var väl organiserade. (1 Krönikeboken, kapitel 25) Detta betyder att alla och envar av dem var tilldelade plikter för att deras ansträngningar skulle vara enade och de skulle göras redo för samarbete. En organisation är en grupp personer som är enade för något syfte. Välordnad, harmonisk organisation — liknande den som dessa leviter hade — anstår Jehova, ty ”Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens”. (1 Kor. 14:33) De som lyssnade gjorde detta med tacksamhet, medan leviterna prisade Jehova i sång, eftersom de hörde musik som användes till det högsta syfte den kan ha.
3. Vilket syfte tjänar organisationen av heliga änglar?
3 Alldeles som dessa leviter var organiserade för att lovprisa Gud har också andra blivit organiserade för att lovprisa honom. Om du kunde skåda in i andevärlden, skulle du se en underbar organisation — heliga änglar i millioner. (Dan. 7:9, 10; Upp. 5:11, 12) Vilket syfte tjänar de? Under inspiration från Gud utropade David: ”Välsigna Jehova, o ni hans änglar, mäktiga i kraft, som fullgör hans ord, genom att lyssna till hans ords röst. Välsigna Jehova, alla ni hans härskaror, ni hans tjänare, som gör hans vilja.” (Ps. 103:20, 21, NW) För att de heliga änglarna skall fullgöra Jehovas ord och göra hans vilja måste de helt visst vara väl organiserade. — Jes. 6:1—6; jämför Hebréerna 12:22.
Ut ur mörkret in i Guds underbara ljus
4. Hur vet vi att somliga åtnjöt ynnest från Gud under de andligt sett mörka århundradena, trots det avfall som uppstått?
4 Under första århundradet enligt den vanliga tideräkningen kallade Gud människor med ärligt hjärta ”ut ur mörkret in i sitt underbara ljus”. De blev en del av den kristna församlingen, som också var organiserad för att lovprisa Gud och ”vitt och brett kungöra” hans härliga egenskaper. (1 Petr. 2:9, NW) Med tiden blev det emellertid ett avfall, och andligt mörker var förhärskande bland människorna. (Apg. 20:29, 30; 1 Tim. 4:1, 2) I överensstämmelse med en liknelse som framställdes av Jesus Kristus var det dock under dessa andligt sett mörka århundraden några personer som åtnjöt ljus och ynnest från Gud. (Ps. 43:3) Vissa sanna kristna, av Jesus liknade vid ”vete”, växte mitt ibland ”ogräs” eller efterhärmande kristna. När ”skörden” eller ”avslutningen på tingens ordning” (NW) närmade sig, ingrep Jehova för att identifiera dem som liknade vete. (Matt. 13:24—30, 36—43) I likhet med de kristna under första århundradet visade de sig vara människor som var kallade ”ut ur mörkret in i ... [hans] underbara ljus”. Dessa nutida kristna kan lätt identifieras till följd av deras nitälskan i att ”vitt och brett kungöra” Jehovas härliga egenskaper, i det de prisar honom av allt sitt hjärta och lovsjunger hans namn. (Ps. 9:2, 3) En kort översikt över deras historia visar att de också är organiserade för att lovprisa Gud.
5. Vem var Charles Taze Russell, och vilka tidiga erfarenheter av religion hade han?
5 I detta hänseende tilldrar sig händelser under 1800-talet vår uppmärksamhet. Vissa religiösa grupper väntade då att Jesu Kristi ankomst i köttet var nära förestående. Men vårt intresse koncentrerar sig till Allegheny i Pennsylvanien i USA. Där föddes år 1852 Charles Taze Russell, son till Joseph L. och Eliza Birney Russell. Redan i barndomen visade Charles djupt intresse för Gud. Fastän han var uppfostrad i den presbyterianska andan slöt han sig senare till den kongregationalistiska kyrkan. Men unge Russell var djupt oroad av lärorna om predestination och evig pina. Vid sjutton års ålder blev han tvivlare. Därpå hände någonting betydelsefullt. Om detta skrev Russell senare:
Av en händelse, som det föreföll, gick jag en kväll ner i en dammig, mörk lokal i Allegheny, där jag hade hört att religiösa möten hölls, för att se om den handfull människor, som kom tillsammans där, hade någonting förnuftigare att erbjuda än de stora kyrkornas trosbekännelser. Där fick jag för första gången lyssna till några av adventisternas uppfattningar, så som de framlades av Jonas Wendell. ...
Fastän hans utläggning av Skriften inte var fullt tydlig ..., var det tillräckligt, näst efter Guds hjälp, för att åter befästa min sviktande tro på den gudomliga inspirationen av bibeln och för att visa att apostlarnas och profeternas skildringar är oupplösligen förbundna med varandra.
6. Fick Russell och de som samlades med honom till bibelstudium andligt ljus från Gud?
6 Kort därefter började Russell och några andra att samlas varje vecka för ett systematiskt bibelstudium under bön. Det andliga ljus de mottog från Gud ökades, ty ”de rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd”. (Ords. 4:18) De insåg till exempel att Jesus skulle komma tillbaka som en ande och följaktligen vara närvarande men osynlig. — 1 Petr. 3:18.
7. a) Vilken förbindelse hade C. T. Russell med N. H. Barbour, och vad hände med den? b) När började Vakttornet utges, och vilken ståndpunkt intar tidskriften när det gäller läran om lösen?
7 Omkring januari månad år 1876 kom C. T. Russell i förbindelse med tidskriften The Herald of the Morning, som gavs ut av N. H. Barbour från Rochester i staten New York. Tidskriften förfäktade tron på Jesu Kristi osynliga närvaro. Så småningom förenade sig Russells bibelstudiegrupp i Pittsburgh med Barbours grupp, och Russell blev medredaktör för Herald och gav också ekonomisk hjälp. Men enligt Russell skrev Barbour år 1878 i Herald en artikel, i vilken han ”förnekade att Kristi död var återlösningspriset för Adam och hans släkte”. Russell skrev i tidskriften och försvarade kraftfullt bibelns lära om lösen. (1 Tim. 2:5, 6) Men detta var inte till någon nytta, och därför avbröt Russell förbindelserna med Barbour. Därpå, i juli 1879, utgav C. T. Russell det första numret av Zion’s Watch Tower and Herald of Christ’s Presence (Zions Vakt-Torn och förkunnare av Kristi närvaro), den tidskrift som nu kallas The Watchtower (Vakttornet). I klara och tydliga ordalag har denna tidskrift alltid kungjort bibelns sanning om lösen.
8. Vilket bevis finns det för att Vakttornet har haft Guds stöd?
8 Detta var en ”den ringa begynnelsens dag”, men den fick inte föraktas. (Sak. 4:10) Det första numret av Zion’s Watch Tower trycktes bara i omkring 6.000 exemplar. Men de bibelforskare som gav ut tidskriften önskade lovprisa Gud, och de trodde att den hade Jehovas stöd. Nu är dess medelupplaga över 7.800.000 exemplar per nummer på mer än 70 språk. En sådan framgång mitt under det internationella motstånd som utvecklats är ett bevis på gudomligt stöd. — Joh. 17:14—17; Ps. 127:1.
9. Redogör för ursprunget till Sällskapet Vakttornet och syftet med det.
9 År 1881 utmärktes av att ”Watch Tower Tract Society” bildades, det sällskap som år 1884 i enlighet med staten Pennsylvaniens lag blev inregistrerat såsom ”Zion’s Watch Tower Tract Society” (nu kallat ”Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania”). Inga själviska kommersiella intressen var förbundna med det. Dess stadgar framhåller:
Sammanslutningens syfte är att sprida bibelns sanningar på olika språk genom att ge ut traktater, ströskrifter, tidningar och andra religiösa publikationer och genom att vidta andra lagliga åtgärder, som Sällskapets behörigen konstituerade styrelse kommer att finna ändamålsenliga till befrämjande av det här ovan tillkännagivna syftet.
Denna sammanslutning och andra sammanslutningar med liknande syfte är enbart redskap i överensstämmelse med lagens krav, vilka används av Jehovas tjänare medan de tjänar och lovprisar Gud.
10. a) Hur gav bibelforskarna ära åt Jehova med ”värdefulla ting”? b) Vad var ”Bibelhuset”?
10 Bibelforskarna skänkte frivilligt medel till befrämjande av verket. De ärade Jehova med sina ”värdefulla ting”, och han välsignade dem rikligen. (Ords. 3:9, 10, NW; 2 Kor. 9:7, 11) Gud sörjde för bostäder och andra utrymmen så att man kunde möta den ökande efterfrågan på biblisk litteratur. År 1889 flyttade de in i sin nya, fyra våningar höga byggnad av tegel, vilken kallades ”Bible House” (Bibelhuset) och var uppförd i Allegheny för en kostnad av 34.000 dollar. Några år senare, när äganderätten till allt detta gavs åt Sällskapet, värderade Sällskapets styrelse byggnadens och inventariernas värde till 164.033 dollar och 65 cent.
11—13. a) På vilka sätt gavs andlig mat? b) Hur gav somliga gensvar på den andliga maten i Zion’s Watch Tower och publikationer som hade samband med tidskriften?
11 Medan Jehovas heliga ande eller verksamma kraft fortsatte att ge vägledning och upplysning, gavs riklig andlig föda genom en sammansatt ”trogen förvaltare” (NW) och dess styrande krets. (Luk. 12:42—44; jämför Apostlagärningarna 15:4—29.) Utomordentlig andlig mat nådde sanningssökarna genom Zion’s Watch Tower och publikationer som hörde samman med den tidskriften. Russell själv skrev sex band av Millennial Dawn (Millennii dagning, som senare kallades ”Studier i Skriften”) från år 1886 till år 1904. Under tiden fördes Guds sanning direkt ut till människors hem genom att ”kolportörer” (nu kallade ”pionjärer”) predikade från hus till hus. — Apg. 5:42; 20:20.
12 Men vilket gensvar gav människor på sådan andlig föda? Det kan inte råda något tvivel om att Jehovas ande ledde det hela. År 1882 kom till exempel följande begäran från London: ”Var goda ge mig anvisningar om hur jag skall predika och vad jag skall predika för att utföra det välsignade arbete som Gud vill få gjort.” Och i ett brev från Nebraska i USA hette det år 1887: ”Jag betraktar det inte bara som en plikt, utan som ett välsignat privilegium, att med alla medel jag förfogar över få hjälpa till med att kungöra detta evangelium.”
13 Jehovas ande var också i verksamhet i mer avlägsna länder. Åren 1887 och 1888 hade något av sanningen kommit till Kina. Från Macedonien i det europeiska Turkiet kom år 1888 denna rapport: ”Turkar, judar, bulgarer och macedonier är mycket intresserade av sanningen.” Kort därefter meddelades det att sanningen, trots förföljelse, ”vann terräng” längs Afrikas kust. Och från Deccan i Indien kom år 1890 ett brev från en av kristenhetens missionärer ”50 kilometer ut i djungeln”, vilken läste Zion’s Watch Tower och bibelforskarnas traktater ”med stort intresse”. Han prenumererade för två år och beställde annan litteratur.
14. a) Hur gav J. F. Rutherford uttryck åt sin uppskattning av de olika banden av Millennii dagning? b) Nämn några detaljer om broder Rutherfords senare verksamhet.
14 År 1894 skaffade sig en man några band av Millennii dagning. Det följande är ett utdrag ur vad denne man skrev i ett brev till Sällskapet:
Jag tog med mig böckerna hem och tänkte inte så mycket på dem, förrän jag för några veckor sedan, när jag fick litet tid över, började läsa det första bandet, och det var så intressant att jag inte kunde avbryta läsningen. Detta ledde till att min kära hustru och jag själv har läst de här böckerna med största intresse, och vi betraktar det som en stor välsignelse från Gud att vi har fått tillfälle att lära känna deras innehåll. De ger i sanning en ”hjälpande hand” vid studiet av bibeln. De stora sanningar som uppenbarats för oss genom studiet av denna serie böcker har helt enkelt förändrat våra önskningar och strävanden här på jorden, och eftersom vi, åtminstone i någon mån, inser de stora möjligheterna att få göra något för Kristus, ämnar vi ta tillfället i akt och sprida dessa böcker, i första hand bland våra nära släktingar och vänner och därefter bland de fattiga, som önskar läsa dem men är ur stånd att själva skaffa sig dem.
Detta brev var undertecknat av J. F. Rutherford, som blev döpt år 1906 till symbol av sitt överlämnande åt Gud och som till sist efterträdde C. T. Russell som president för Sällskapet Vakttornet.
Jehovas välsignelse gör rik
15. Vilka var de pilgrimer som var förbundna med Sällskapet, och hur hjälpte de medtroende?
15 ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik, och han lägger ingen plåga därtill.” (Ords. 10:22, NW) Hur sant är inte detta! Med välsignelse från Gud växte bibelforskarnas församlingar i antal. Med tiden fick de regelbundet besök av ”pilgrimer” — resande representanter för Sällskapet Vakttornet. Pilgrimerna fick glädje av sin tjänst, och de längtade efter att se sina medtroende för att ge dem ”någon andlig gåva” (NW) genom föredrag och på andra sätt. (Rom. 1:11, 12) ”De ökade sannerligen vår ständigt flödande ström av glädje och vår tros rikedomar!” utropar Hazelle M. Krull om dessa pilgrimer. ”Och hur hjälpte de oss inte att uppskatta Jehovas organisation!”
16. a) Vilken möjlighet ger möten med Jehovas kristna vittnen? b) Upptas det kollekt vid dessa möten?
16 Möten som hölls av bibelforskarna gav utomordentlig biblisk undervisning. De gav dem också tillfälle att ”uppliva varandra till kärlek och goda gärningar”. (Hebr. 10:24, 25) Ännu i denna dag bekantgörs Jehovas kristna vittnens möten med mottot ”Fritt inträde — ingen kollekt”. ”Ni har fått för intet, ge för intet”, sade Jesus Kristus. — Matt. 10:8, NW.
17. När och var upprättades Sällskapets första avdelningskontor utanför Förenta staterna, och hur många avdelningskontor fanns det år 1972?
17 Russell hade rest i andra länder år 1891. Därefter trycktes Sällskapet Vakttornets litteratur på tyska, franska, svenska, dansk-norska, polska, grekiska och senare även på italienska. Sällskapets första avdelningskontor utanför Förenta staterna upprättades i London år 1900. Alltsedan dess rör det sig om utveckling och gudomlig välsignelse. År 1972 hade Sällskapet nittiofem avdelningskontor.
18. Vad hände i förbindelse med Sällskapets högkvarter år 1909?
18 Åren 1908 och 1909 medförde ytterligare utvidgning. Representanter för Sällskapet köpte det gamla ”Plymouth Bethel”, en missionsbyggnad vid 13—17 Hicks Street, och Henry Ward Beechers hem vid 124 Columbia Heights i Brooklyn i New York. Åt ”Plymouth Bethel” gavs det nya namnet ”Brooklyn Tabernacle” (Brooklyntabernaklet), och Beechers gamla hem kallades ”Bethel” och blev bostad för medarbetarna vid Sällskapets högkvarter. År 1909 var alltså Brooklyn platsen för Sällskapets världshögkvarter. I denna tid äger Watchtower Bible and Tract Society of New York, Incorporated, en mängd byggnader i Brooklyn som inrymmer bostäder, kontor och tryckerier. Alla dessa utrymmen används av Jehovas vittnen, medan de lovprisar Gud och kungör de goda nyheterna om Riket. — Mark. 13:10.
19, 20. a) Hur gjorde bibelforskarna bruk av ett tidningssyndikat? b) Beskriv Skapelsedramat i bilder.
19 Bibelforskarna framförde också bibelns sanningar till allmänheten genom ett internationellt tidningssyndikat, som de organiserade. En tid publicerade omkring 3.000 tidningar i Förenta staterna, Canada och Europa Russells predikningar. Bibelforskarna hade emellertid i åratal kungjort att hedningarnas tider eller ”nationernas fastställda tider”, om 2.520 år, skulle utlöpa år 1914. (Luk. 21:24, NW) När detta år nalkades, uttänkte Russell ett djärvt, nytt sätt att kungöra de goda nyheterna.
20 Filmen var fortfarande i sin barndom. Kommersiellt framgångsrik synkronisering av film och ljud hade ännu inte uppnåtts, och färgfilmen hade heller inte fullkomnats för allmänt bruk. Men år 1912 beslöt Russell att avge ett stort vittnesbörd genom detta medium. Han skrev och framställde Skapelsedramat i bilder, en åtta timmar lång föreställning med ljusbilder, film och ljud, vilken angav huvuddragen av Guds uppsåt med jorden och mänskligheten från skapelsen fram till slutet av Jesu Kristi tusenåriga regering. (Upp. 20:6) Skapelsedramat, som visades i fyra delar, förenade grammofoninspelningar med ljusbilder och film. Det sågs av millioner människor och blev ett storslaget vittnesbörd om Jehovas uppsåt.
21. Var bibelforskarnas arbete beroende av en enskild människa?
21 Under en predikotur avled den av sjukdom plågade Charles Taze Russell ombord på ett tåg vid Pampa i Texas den 31 oktober 1916. Trots den sorg som blev följden av detta visste dock flertalet av bibelforskarna att deras arbete inte var beroende av en enskild människa. Det var Jehovas verk, som var väglett av hans heliga ande. Gud skulle låta det fortsätta och få framgång. — Apg. 5:38, 39.
Förkunnande om Konungen och Riket
22. Vilka svårigheter fick Jehovas kristna vittnen erfara kort efter det att Rutherford blivit president för Sällskapet Vakttornet, men hur avlöpte det hela?
22 J. F. Rutherford efterträdde C. T. Russell som vald president för Sällskapet Vakttornet. Men han kom att ställas öga mot öga med ärelystna motståndare inom organisationen, vilka sökte få kontroll över den, och någon tid gick innan deras ansträngningar var fullständigt omintetgjorda. Samtidigt rasade förföljelse, som inspirerats av prästerskapet, mot Jehovas kristna vittnen. (Matt. 24:9) Dessutom föreföll det som om deras arbete skulle bli svårt lamslaget, när J. F. Rutherford och sju andra män, som hade framträdande ställningar i Sällskapet, blev häktade den 7 maj 1918 och därefter ställda inför domstol och till slut på falska anklagelser förklarade skyldiga. Anklagelsen gick ut på att de:
Olagligen och brottsligen sammangaddat, sammanslutit och sammansvurit sig och enats om att, tillsammans med diverse andra personer som inte är för brottsmålsnämnden kända, begå ett visst brott mot Amerikas förenta stater, nämligen: att inom Amerikas förenta staters här och flotta på ett olagligt, straffbart och uppsåtligt sätt framkalla insubordination, trolöshet och vägran att fullgöra tjänsteplikt, vid en tid då Förenta staterna befinner sig i krig ... genom personlig agitation, genom brev och offentliga föredrag, genom utdelning och spridning till allmänheten överallt i Amerikas förenta stater av en viss bok kallad ”Del VII av Studier i Skriften, Den fullbordade hemligheten”, och genom utdelning och spridning till allmänheten överallt i Amerikas förenta stater av vissa artiklar tryckta i ströskrifter benämnda ”Eko från talarstolen”, ”Vakttornet”, ”Kingdom News” och andra icke nämnda ströskrifter.
Efter flera månader i federala tukthuset i Atlanta i Georgia blev de frigivna mot borgen. Den 14 maj 1919 blev deras felaktiga domar upphävda, och den 5 maj 1920 blev de helt och fullt frikända. Bildligt talat hade Guds ”två vittnen”, Kristi smorda efterföljare, varit döda. Sedan Sällskapets representanter blivit frigivna ur fängelset blev de upplivade av ”livets ande från Gud”, och de satte i gång igen, organiserade för att lovprisa Gud. — Upp. 11:3—12.
23, 24. a) På vilket sätt påverkade bibelforskarnas konvent i Cedar Point i Ohio år 1919 deras arbete? b) Vilken betydelse hade konventet år 1922 med avseende på kungörandet av Riket?
23 År 1919 hade man ett hänförande konvent i Cedar Point i Ohio — ett som gav nytt uppsving åt bibelforskarnas arbete. Bland annat fick de där ett nytt redskap att använda i sitt predikoarbete. Det var The Golden Age (Den Gyllne Tidsåldern), en tidskrift som avslöjade religiös villfarelse och riktade uppmärksamheten på det hopp och den tröst man kan finna i den Heliga skrift. Nu, mer än ett halvt århundrade senare, fyller den fortfarande samma syfte under ett nytt namn — Awake! (Vakna!).
24 Återigen församlades bibelforskarna i Cedar Point, nämligen år 1922. Denna gång var Rutherfords föredrag fredagen den 8 september över ämnet ”Riket” särskilt betydelsefullt. Han avslutade det kraftfullt med orden: ”Se, Konungen regerar! Ni är hans offentliga budbärare. Därför annonsera [förkunna om], annonsera, annonsera Konungen och hans rike!” Samtidigt därmed lät man ett nästan elva meter långt baner veckla ut sig över talarstolen. Det var försett med texten: ”Advertise the King and Kingdom!” (Annonsera Konungen och Riket!) Guds tjänare har annonserat eller förkunnat om Riket ända sedan dess.
25. Under vilka omständigheter omfattade bibelforskarna namnet ”Jehovas vittnen”? Är det bibliskt?
25 Så kom år 1931. Bibelforskarna församlades till ett konvent i Columbus i Ohio. Där mottog de genom en resolution entusiastiskt det bibliska namnet ”Jehovas vittnen”. (Jes. 43:10—12) Med glädje har de burit Jehovas namn och vittnat om Gud och hans uppsåt överallt på jorden.
Uppehållna av den Gud de lovprisar
26, 27. Anför ett exempel som visar att Jehova har varit ”en borg i nödens tider” för dem som är organiserade att lovprisa honom.
26 De följande åren medförde rika välsignelser men också mycken förföljelse. Under andra världskriget var Jehovas tjänare med om många prövosamma upplevelser. En broder, som var inspärrad av nazisterna, förklarade:
Eftersom vi så ofta var utan mat och måste utföra hårt arbete varje dag, avtog vår fysiska kraft synbart. Jag var i ett sådant tillstånd att jag knappt var i stånd att förflytta mitt skelett. Två bröder brukade hålla mig under armarna, när vi marscherade in i lägret. Ofta svalde jag en handfull sand för att magen skulle ha någonting att göra. Andra bröder gjorde också detta. Vi gjorde alltså allt som var möjligt för att förbli vid liv och på så sätt brännmärka Satan och hans SS-män som lögnare, eftersom de ofta sade: ”Var är er Jehova? Låt honom hjälpa er!” Jag måste säga att han hjälpte oss på ett underbart sätt.
27 Jehova hjälper verkligen sina tjänare. Hans ande vilar över hans folk som en organisation och som individer. För dem som är organiserade för att lovprisa Gud har Jehova gång på gång bevisat sig vara ”en borg i nödens tider”. — Ps. 9:10.
Undervisade och styrkta för att lovprisa Gud
28. När överlämnades Vakttornets Bibelskola Gilead, och vad har den utfört?
28 J. F. Rutherford dog den 8 januari 1942. Fem dagar senare blev N. H. Knorr enhälligt vald till president för Sällskapet Vakttornet. Han och hans medarbetare satte genast i gång med ett omfattande undervisningsarbete. Den 1 februari 1943 försiggick överlämnandet av Vakttornets Bibelskola Gilead, som omedelbart började fungera. Under årens lopp har denna institution förberett tusentals förkunnare för missionärsarbete i främmande länder och för andra viktiga tjänsteuppdrag inom Jehovas tjänares växande organisation.
29. På vilket sätt är skolan i teokratisk ämbetsutövning till gagn för individerna?
29 År 1943 påbörjades också en annan ny skola i Jehovas vittnens olika församlingar. Det var skolan i teokratisk ämbetsutövning, som ursprungligen stod öppen endast för manliga deltagare. Nu är den till hjälp för män, kvinnor och barn som blir inskrivna, och den är till stort gagn för alla som är närvarande vid lektionerna varje vecka. De inskrivna får undervisning i att samla in, utveckla och framföra bibliska upplysningar. Den undervisning man får vid detta möte och vid andra möten som Jehovas vittnen håller fördjupar kunskapen om bibeln och uppskattningen av den och förbättrar dugligheten som förkunnare.
30. När upprättades Skolan i Rikets tjänst, och vad är syftet med den?
30 År 1959 fick en annan organisatorisk anordning sin begynnelse. Det var Skolan i Rikets tjänst. Dessa skolor, som hålls på lämpligt belägna platser, fungerar under ledning av Sällskapet Vakttornet i olika länder och övar av Guds ande förordnade tillsyningsmän att fullgöra sina ansvarsuppgifter inom den kristna församlingen. — Apg. 20:28; 1 Tim. 3:1—10, 12, 13; 1 Petr. 5:1—4.
31. Vilken viktig sammankomst för Jehovas vittnen hölls år 1958?
31 Jehovas jordiska organisation har utvidgats, medan Gud har gett framgång åt sina hängivna tillbedjares arbete. Deras stora sammankomster har betytt mycket. Bland dem kan nämnas Jehovas vittnens internationella sammankomst ”Guds vilja” 27 juli—3 augusti 1958, då 253.922 personer fyllde Yankee Stadium och Polo Grounds i New York för att höra det offentliga föredraget av N. H. Knorr över ämnet ”Guds rike härskar — är världens ände nära?”
32. Varför har Jehovas jordiska organisation blivit andligt styrkt och fått erfara ökning?
32 Guds välsignelse har åstadkommit att Jehovas jordiska organisation blivit andligt styrkt, och den har också resulterat i produktivitet i arbetet att predika om Riket. I denna tid utförs detta arbete i 208 länder under ledning av Sällskapet Vakttornets 95 avdelningskontor. Det är Jehova och ingen annan som äran för denna ökning måste tillskrivas. Gud har välsignat sina trogna tjänare, och hans heliga ande har understött dem i deras arbete att kungöra hans uppsåt och göra lärjungar. — Matt. 28:19, 20.
33. Vilka frågor är det tillbörligt att de som lärt känna sanningen på senare år ställer sig själva?
33 Många tusen andra har fortsatt att strömma in i Jehovas organisation ända fram till närvarande tid, och det är storslaget att se dem komma! Men vad kommer de att göra med de goda nyheter som de lär sig? Kommer de att visa samma slags nitälskan som Guds trogna tjänare har gjort i gångna år? Kommer de att visa samma ståndaktighet? Kom ihåg att det i Jehovas organisation i vår tid finns människor som har gått ut i tjänsten på fältet i mer än femtio år — fortsatt trots dåligt väder, sjuklighet och förföljelse. Det är äkta kärlek till Jehova som har förmått dem att sträva framåt.
34. a) Hur bör vi betrakta varandra i Jehovas organisation i överensstämmelse med det föredöme som Jehova har gett? b) I vilket angeläget arbete finns det fullt upp att göra för oss alla?
34 Det kan hända att det är först på senare år som du har kommit i kontakt med Jehovas organisation. Du kanske inte har känt dessa äldre människor så länge; du ser dem bara i deras framskridna levnadsår. Hur betraktar du dem? I ett brev som nyligen kom till Sällskapet Vakttornet hette det om detta: ”Jag vill ge uttryck åt min uppskattning av Årsboken för 1973. ... Det stycke som kanske gjort största intryck på mig var stycket tre på sidan trettiotvå under rubriken ’Jehovas vittnens gärningar i nutiden’. Detta stycke riktar uppmärksamheten på en situation som verkligen är för handen. ’Ibland tänker den nuvarande generationen bara på vad den själv uträttar. I verkligheten bygger den nuvarande generationen av Jehovas vittnen på vad trogna evangelister har gjort för många år sedan.’ Hur sant är inte detta! Framställningssättet i Årsboken för 1973 hjälper oss ’yngre i sanningen’ att se på de ’äldre bröderna i sanningen’ med andra ögon och inte betrakta dem som enbart ’gamla vänner’ eller ’gamla bröder och systrar’.” Var och en av Jehovas tjänare har en plats i hans organisation, och var och en är dyrbar för Jehova. Det finns arbete för dem alla att utföra, och bibeln uppmanar oss att ha ”fullt upp att göra i Herrens verk” (NW), i det vi vet att detta är det värdefullaste arbete som någon kan utföra. (Sak. 2:8; Hagg. 2:7; 1 Kor. 15:58) Som en enad skara kommer Jehovas vittnen över hela jorden att fortsätta att upphöja sin himmelske Fader, i det de är tacksamma att de har blivit organiserade för att lovprisa honom.
[Bild på sidan 513]
C. T. RUSSELL
[Bild på sidan 517]
Vid sammankomsten i Cedar Point år 1922 lade Sällskapets president, J. F. Rutherford, stort eftertryck vid predikandet om Guds rike, i det han kraftfullt uppmanade: ”Annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike!”
[Bild på sidan 518]
Sedan N. H. Knorr blivit president för Sällskapet Vakttornet har stor vikt lagts vid undervisning. En av de skolor som upprättats är Vakttornets Bibelskola Gilead