Psaltaren
Jehova — en pålitlig tillflykt
VAD kan man göra när lag och ordning inte längre fungerar, när det verkar omöjligt att få någon rättvisa? Vart kan man vända sig? Psalmisten David ställdes en gång inför en sådan situation. Han förtröstade fullständigt på den Högste och sade: ”Till HERREN [Jehova] har jag tagit min tillflykt.” (Ps. 11:1) Men var det realistiskt?
Andra trodde inte det. De rådde David och hans medförbundna att fly till bergen lika snabbt som en fågel i fara och kanske ta sin tillflykt till någon grotta. Men psalmisten ville inte höra talas om något sådant — antagligen därför att omständigheterna just då var sådana att en flykt skulle ha visat bristande tro på att Jehova är den som ger säkerhet. Han sade till sina rådgivare: ”Huru kunnen I då säga till mig: ’Flyn såsom fåglar till edert [pluralformen hänsyftar tydligen på David och hans medförbundna] berg.’” — Ps. 11:1.
Varför gav vissa män David ett sådant råd? Deras resonemang var: ”Ty se, de ogudaktiga spänna bågen, de hava lagt sin pil på strängen för att i mörkret skjuta på de rättsinniga. När grundvalarna upprivas, vad kan då den rättfärdige uträtta?” (Ps. 11:2, 3) Enligt dem hade de ogudaktiga sin båge klar för att i skydd av mörkret skjuta på de rättsinniga. De inte bara höll i bågen, utan hade redan lagt sin pil på strängen och siktat på dem som hade ett uppriktigt hjärta. Davids rådgivare kunde faktiskt fortsätta att argumentera: ”Samhällets grundvalar — rättvisa, lag och ordning — är raserade. Har därför en rättfärdig något annat val än att fly? Han kan inte ändra på förhållandena; han kan inte få en rättvis behandling.”
Vad svarade David? ”HERREN är i sitt heliga tempel, HERRENS tron är i himmelen; hans ögon skåda, hans blickar pröva människors barn. HERREN prövar den rättfärdige; men den ogudaktige och den som älskar våld, dem hatar hans själ. Han skall låta ljungeldssnaror regna över de ogudaktiga; eld och svavel och glödande vind, det är den kalk, som bliver dem beskärd. Ty HERREN är rättfärdig, han älskar rättfärdigheten; de redliga skola skåda hans ansikte.” — Ps. 11:4—7.
David var övertygad om att det inte skulle vara förgäves att blicka upp till Jehova som sin tillflykt. Han insåg att den Högste, som har sin tron i de högsta himlarna, ger akt på vad som sker. Jehovas ögon tränger igenom till alltings innersta kärna. Ingenting undgår hans uppmärksamhet. Eftersom Jehovas ögon vilar på de rättfärdiga, vet han vad de behöver och kan därför komma till deras undsättning. Däremot hatar den Högste våldets män, och deras öde är därför beseglat, när han har rannsakat dem. Den tiden måste komma när de onda tvingas att dricka Jehovas domars dödsbringande dryck. Detta kan liknas vid snaror, eld, svavel och en glödande vind som gör att växtligheten vissnar. Det finns ingen möjlighet att undfly verkställandet av Guds domar. Det kommer att vara som om fällor eller snaror regnade ner från himlen. Eftersom Jehova själv är rättfärdig och älskar rättfärdiga handlingar, kommer de uppriktiga att få erfara en storslagen frälsning. Det kommer att visa sig vara som om Guds ansikte är vänt till dem, som ett uttryck för kärlek och godkännande. Som människor som åtnjuter Guds välsignelse och ynnest kommer de därför att se hans ansikte.
Ja, psalmistens ord kan skänka oss verklig tröst i svåra tider. Det finns naturligtvis tillfällen när det är förståndigt att fly från faran, som David gjorde då han lämnade Jerusalem på grund av Absaloms uppror. (2 Sam. 15:14) Jesus Kristus instruerade rentav sina efterföljare: ”När man förföljer er i en stad, fly då till en annan.” (Matt. 10:23) Men det psalmisten säger uppmuntrar oss att undvika att handla förhastat, vilket återspeglar bristande tro på Jehova. Att vi fortsätter att blicka upp till den Högste som vår tillflykt kommer att tillförsäkra oss hans godkännande. Han kommer inte att svika oss. — Rom. 8:38, 39.