Äktenskap i den nya världens samhälle
”En man skall lämna sin fader och sin moder, och han måste hålla sig till sin hustru, och de måste bliva ett kött.” — 1 Mos. 2:24, NW.
1. Beskriv äktenskapets början.
NÅGONSTANS där ”kulturens vagga” stod, kanske i det nutida Armenien, fanns det en gång en storslagen trädgård. Det var här människosläktet och äktenskapet kom till. Om vi kunde vända tillbaka till den tiden och bese denna plats, som utgjorde det första människoparets, Adams och Evas, paradisiska hem, vilken underbar anblick skulle den inte erbjuda! Där befann de sig tillsammans, man och hustru, i en rofylld, ljuvlig trädgård med alla dess vattenflöden, dess träd med allt rikt lövverk — ting som de behövde för att kunna leva och njuta av livet. I himlarymden ovanför dem svingade sig vackert formade fåglar fram. Och nere på marken fanns djur av mångahanda slag — och inget av dem var farligt, inget utgjorde något hot mot människan. I vattendragen på jorden rörde sig olika vattendjur. Men det bästa av alltsammans var att Adam och Eva befann sig där tillsammans, och de kunde föröka sig och uppfylla jorden och utvidga sitt paradisiska hem under glatt kamratskap. Gemensamt kunde den fullkomlige mannen och den fullkomliga kvinnan lyda den uppmaning, med vilken deras himmelske Fader, Jehova, hade välsignat dem, då han sade: ”Var fruktsamma och bliv många och uppfyll jorden och lägg den under eder.” — 1 Mos. 1:26—28, NW.
2. Hur kan gifta kristna lösa sina problem?
2 I våra dagar har män och kvinnor kommit långt bort från detta fullkomliga tillstånd, och paradiset har försvunnit för länge sedan. (Rom. 5:12) Beträffande millioner människor har likväl dessa ord ägt giltighet: ”En man skall lämna sin fader och sin moder, och han måste hålla sig till sin hustru, och de måste bliva ett kött.” (1 Mos. 2:24, NW) Visst har det uppstått problem, ty sådana uppstår bland ofullkomliga skapade varelser. Men kristna människor med Guds ord i handen och i hjärtat kan lösa sina problem, ty psalmisten David sade: ”God och rättrådig är Jehova. Därför undervisar han syndare om vägen. Han skall komma de ödmjuka att vandra enligt hans rättsliga beslut, och han skall lära de ödmjuka sin väg. Alla Jehovas stigar äro kärleksfull godhet och sannfärdighet för dem som hålla hans förbund och iakttaga hans påminnelser.” — Ps. 25:8—10, NW.
Hur du kan fylla din uppgift i äktenskapet
3. a) Hur handlar många män mot sina hustrur? Hur handlar kristna äkta män? b) Vad rättar sig den kristna hustrun efter?
3 Det är många problem som man lätt kan komma till rätta med, om såväl mannen som hustrun har en klar uppfattning av sin egen ställning i äktenskapsförbundet. Jehovas påminnelser, som finns nedskrivna i hans ord, klargör deras respektive ställningar och förpliktelser. Till de äkta männen skrev aposteln Paulus: ”Ni män, fortsätt att älska edra hustrur, och hys icke bitter vrede mot dem.” (Kol. 3:19, NW) Många män spelar herrar över sina hustrur och uppträder mycket ovänligt mot dem i ord och gärning. Så handlar inte en verkligt kristen äkta man. Inte heller tillåter sig en kristen man att sätta kvinnan på en piedestal; han ägnar henne inte otillbörlig beundran och ger henne inte överdriven ära. En kristen kvinna förväntar inte heller något sådant. Vist och förståndigt rättar hon sig efter apostelns inspirerade ord: ”Ni hustrur, var edra män undergivna, såsom det är tillbörligt i Herren.” (Kol. 3:18, NW) När män och kvinnor som är förenade i äktenskap iakttar Jehovas påminnelser, då blir problemen färre och lyckan uppnåelig.
4. Hur kommer kristna äkta män att handla, även om vissa män handlade trolöst mot sina hustrur i det forntida Israel?
4 När Gud uttalade sin dom över den syndiga Eva där borta i Edens lustgård, sade han: ”Till din man skall din åtrå vara, och han skall råda [härska, Åk] över dig.” (1 Mos. 3:16) Hur sant har inte detta varit! Ofullkomliga äkta män har ”härskat över” sina hustrur, ofta med stor grymhet och stränghet. Men dessa Jehovas ord utgör visst inte något bemyndigande för äkta män att tyrannisera sina hustrur. Alla kristna äkta män borde ha klart för sig att de ”böra ... älska sina hustrur såsom sina egna kroppar”. (Ef. 5:28, NW) I det forntida Israel handlade en del äkta män trolöst mot sina hustrur och skilde sig ifrån dem sedan de tröttnat på dem. Men Jehova sade: ”Tagen eder till vara för eder egen ande, och handla icke trolöst mot din ungdoms hustru. Ty jag hatar utfärdandet av skiljebrev.” En kristen äkta man bör aldrig handla så. Nej, han handlar inte trolöst mot sin hustru i något avseende, ty han tänker på Jehovas påminnelse: ”Tagen eder till vara för eder egen ande, och handla icke trolöst.” — Mal. 2:13—16, My.
5. Hur kan den kristne äkta mannen fylla sin uppgift såsom familjens ”huvud”?
5 Är du en kristen äkta man? Visa då dina goda egenskaper såsom ”huvudet”. Var kärleksfull och omtänksam, aldrig barsk och diktatorisk. Ställ inte några krav på din hustru bara för att visa din myndighet. Tänk på hennes problem. Såsom familjens huvud är det din uppgift att, sedan du har tagit alla fakta i övervägande, fatta slutliga avgöranden i familjeangelägenheter. Med Jehovas hjälp och bistånd kan den äkta mannen alltid se till att hela hans familjs andliga intressen blir tillgodosedda. Tänk på detta: Du är ansvarig för det andliga tillståndet i ditt hem, vare sig det är gott eller dåligt. Det är nödvändigt att du tar ledningen i att visa kärlek, ty din hustrus och dina barns underdånighet bör inte vara framkallad av någon sjuklig skräck för dig. Alla bör frukta Jehova. Ingen kristen bör glömma att ”Jehovas fruktan är vishetens begynnelse” och att ”kärleken uppbygger”. — Ps. 111:10, NW; 1 Kor. 8:1.
6. Hur kan den kristna hustrun bidra till äktenskapets lycka? Vad säger Skriften om en sådan kvinna?
6 Är du en kristen hustru? Tänk då på vilket storslaget bidrag du kan ge till äktenskapets lycka. Du kan vara ömsint, medlidsam, kärleksfull. I Ordspråksboken 12:4 (NW) heter det: ”En duglig hustru är sin ägares krona, men såsom röta i hans ben är hon som handlar skamligt.” Du bör aldrig önska handla skamligt. Det är gott och förträffligt att en kvinna är en duglig, undergiven hustru, som är idog och som älskar Jehova, och en sådan kommer att få beröm av sin man, ja, också av andra. Det finns många undergivna, trogna kristna kvinnor, som lojalt har stått vid sin äkta mans sida och samarbetat med honom i att utföra gudaktiga gärningar, i goda tider och i onda. Om du tillhör dem, då gäller säkert dessa ord om dig: ”’Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.’ Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru, som fruktar HERREN. Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.” — Ords. 31:29—31.
7, 8. a) Vilka råd ger aposteln Paulus i 1 Korintierna 7:3—5? b) Hur kan man visa omtanke och hänsyn i äktenskapet?
7 Om lyckan i äktenskapet skall bli bestående, måste man akta på Jehovas påminnelser, som vi finner i bibeln. Såväl den äkta mannen som hustrun måste göra sin del, var och en måste fylla sin uppgift. Inom ett speciellt område i livet måste de visa kärlek och förståelse. Härom skrev aposteln Paulus: ”Må den äkta mannen giva sin hustru det som tillkommer henne; men må även hustrun göra på samma sätt gentemot sin äkta man. Hustrun utövar icke myndighet över sin egen kropp, utan det gör hennes äkta man; likaså utövar icke heller den äkta mannen myndighet över sin egen kropp, utan det gör hans hustru. Beröva icke varandra detta, annat än efter inbördes samtycke för en fastställd tid, för att ni må ägna tid åt bön och må komma tillsammans igen, så att Satan icke må fortsätta med att fresta eder på grund av eder brist på förmåga att styra eder själva.” — 1 Kor. 7:3—5, NW.
8 Att den som är gift har myndighet över sin äkta hälfts kropp innebär inte att en kristen har rätt att släppa alla tyglar lösa när det gäller intima angelägenheter. Den äkta mannen bör ha omtanke om sin hustru, och hon bör inte utnyttja sin dragningskraft på mannen på något själviskt sätt. Jehova har i sitt ord tagit hänsyn till kvinnans begränsningar, och den kristne äkta mannen bör göra detsamma. Han bör inte vara glömsk av sin hustrus livsrytm och av naturliga förändringar hos henne. Han bör behandla henne såsom ett svagare kärl, leva tillsammans med henne på ett förståndigt sätt eller ”enligt kunskap” (NW). (3 Mos. 18:19; 1 Petr. 3:7) Ett sansat uppförande och kärleksfull omtanke kommer att ge er lycka i äktenskapet.
Vidmakthåll ”vad Gud har sammanokat”
9, 10. a) När problem uppstår i äktenskapet, varför är då inte separation den enda lösningen? b) Vilka omständigheter kan väcka tanken på en separation? Hur bör man likväl också i ett sådant fall betrakta saken?
9 Ibland uppstår så allvarliga äktenskapliga problem mellan två ofullkomliga människor att de börjar tänka på att separera. Men Jesus Kristus sade: ”Hava ni icke läst att den som skapade dem från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna och sade: ’Fördenskull skall en man lämna sin fader och sin moder och skall hålla sig till sin hustru, och de två skola vara ett kött’? Så äro de då icke längre två utan ett kött. Därför, vad Gud har sammanokat må ingen människa skilja åt.” Det är alltså uppenbart att man allvarligt bör bemöda sig om att vidmakthålla ”vad Gud har sammanokat”. Om äktenskapliga problem skulle uppstå, tänk då inte med en gång att den enda lösningen består i att ni flyttar ifrån varandra. Det är bättre att ni tänker på den dag då ni ingick ert äktenskap och den glädje det har givit er båda. Ert problem kan säkert lösas, om kärleken får komma till tals igen. — Matt. 19:4—6, NW.
10 Skriftens råd går ut på att gifta människor bör fortsätta att leva tillsammans. Paulus uttrycker det så här: ”Om någon broder har en icke troende hustru och hon likväl är villig att bo tillsammans med honom, må han då icke lämna henne; och om en kvinna har en icke troende man och han likväl är villig att bo tillsammans med henne, må hon då icke lämna sin man. ... Ty du hustru, hur vet du, om du icke skall frälsa din man? Eller du man, hur vet du, om du icke skall frälsa din hustru?” (1 Kor. 7:12—16, NW) Av dessa ord framgår det klart och tydligt att en kristen inte ens bör tänka på att gå ifrån en äktenskapspartner, såvida förhållandena inte är mycket svåra. Ytterligtgående fysiskt våld, verkligt hot till livet eller absolut fara för ens andliga välfärd kan vara orsaker till att man tänker på en separation. Men också i sådana fall flyttar en mogen kristen ifrån en äktenskapspartner endast om ingen annan utväg finns.
11. a) Om separation hotar, vad bör man då göra? b) Hur kan en separation i sig själv medföra problem?
11 Man bör med all makt bemöda sig om att hålla samman ett äktenskap. Om separation skulle hota, vänd dig då till Jehova. Tänk under bön igenom alla olika detaljer. ”Framhärda i bön.” (Rom. 12:12, NW) Kasta bördan på Jehova, så skall han med visshet uppehålla dig och vägleda dig. (Ps. 37:5) Förutom att du beder, bör du verkligen bemöda dig om att vidmakthålla den förening ni ingått. Förbise inte det förhållandet att en separation i sig själv kan innebära problem, som du inte hade räknat med, problem som har med barnens vård, ekonomien, bostaden osv. att göra. Dessutom kan dina egna fysiska och känslomässiga behov, som kanske förefaller oväsentliga när ni är mitt uppe i en hetsig debatt, som leder till separation, senare göra sig påminda, om en separation verkligen kommer till stånd. Hur fruktansvärt skulle det inte vara, om du skulle ge efter för lidelsen och handla omoraliskt under det tryck som en separation kan utöva, vilken du kanske själv påtvingat dig!
12. Vilka frågor bör den gifte ställa sig, när förhållandet är spänt?
12 För att undvika separation vid en tidpunkt då förhållandet är spänt bör du granska dig själv, inte bara din äktenskapspartner, och gör det ingående. Fråga dig: Vad gör jag för att det här äktenskapet skall vara vad det borde? Är jag så omtänksam som jag borde vara? Ådagalägger jag verkligen Guds andes frukter? Tänk efter! Till dessa frukter hör kärleken och självbehärskningen. (Gal. 5:22, 23, NW) Visar du självbehärskning, när din man eller din hustru är retlig? Eller gör du saker av ringa betydelse till stridsfrågor? Om du gör det, så sluta upp med det. Därigenom kan du kanske rädda ditt äktenskap. Förvissa dig om att du gör allt som står i din makt för att reda ut problemen och att du låter Jehovas ande vägleda dig i livet.
13. Varför är det varken förnuftigt eller nödvändigt med en separation i de fall då båda parterna är överlämnade åt Jehova? Hur bör man handla?
13 Sorgligt nog händer det ibland att det uppstår ett spänt förhållande i ett äktenskap där båda makarna är överlämnade åt Jehova. I synnerhet i ett sådant fall är det sannolikt varken förnuftigt eller nödvändigt med en separation. Åt Gud överlämnade äkta par bör kunna reda ut sina problem i kärlek. Och varför skulle de inte kunna det? ”Kärleken tryter aldrig.” (1 Kor. 13:8, NW) Om det uppstår någon meningsskiljaktighet, som gäller hus och hem, brukar det vara tillräckligt att man och hustru talar ut om saken. Jesus sade: ”Vidare, om din broder begår en synd, gå då och påvisa hans fel på tumanhand med honom. Om han lyssnar till dig, har du vunnit din broder.” (Matt. 18:15, NW) Du bör sannerligen kunna vinna din åt Gud överlämnade kristne äkta man eller din likaledes åt Gud överlämnade hustru, om du bara vill försöka.
14. Vilket tillvägagångssätt rekommenderas här åt gifta människor, då de skall ta itu med ett problem?
14 För att lyckas härmed är det nödvändigt att man dryftar saken. Tänk över problemet i bibelns ljus, och ta reda på vad som har sagts om det i Vakttornet och i andra kristna publikationer. Sätt er ned tillsammans, ta fram bibeln och dryfta problemet lugnt och sansat. Var ärliga nog att tillstå en svaghet eller ett fel ni begått. Såsom hustru har du kanske underlåtit att vara undergiven i en viss sak. Såsom äkta man har du kanske inte varit tillräckligt omtänksam vid ett visst tillfälle. Genom att söka i Vakttornets ämnesregister i numret för 15 december varje år eller i slutet av de inbundna böckerna har många människor blivit hjälpta att i Vakttornet eller i någon annan kristen publikation hitta en framställning som rör deras problem. Ni skulle kanske ha nytta av att få veta vad som har sagts om mannens, hustruns och barnens inbördes ställning i familjekretsen. Ni kan då gå till Vakttornet för 15 januari 1963, som innehåller artiklarna ”Bygg en lycklig familj!” och ”Hustruns och barnens roll i en lycklig familj”. Glöm inte heller artikeln ”När äktenskapsbanden håller på att brista”, som inflöt i Vakttornet för 1 augusti 1964. Om ni inte äger dessa nummer av tidskriften, kanske ni kan få tag i dem i biblioteket i Jehovas vittnens Rikets sal. Sätt er såsom man och hustru ned en eller ett par kvällar och begrunda sådana framställningar. Ge akt på Jehovas påminnelser. Kommer ni sedan att ha lust att flytta ifrån varandra? Det är inte troligt att ni kommer att ha det.
15. Hur kan bön ena kristna äkta makar?
15 Men det återstår en sak av stor vikt och betydelse. Gemensam bön enar kristna äkta makar. För flera hundra år sedan bönföll den ödmjuke David med allt allvar Jehova och sade: ”Utforska mig, o Gud, och känn mitt hjärta. Rannsaka mig och känn mina oroande tankar, och se om det i mig finnes någon smärtfylld väg, och led mig på den obestämda tidens väg.” (Ps. 139:23, 24, NW) Varför inte framställa en liknande brinnande bön? Kommer ni, sedan ni förenat er i bön till Jehova beträffande ert problem, att kunna vara hårda eller kyliga mot varandra? Nej. Bönen kommer utan tvivel att föra er samman. När allt kommer omkring, har ni ju med ödmjukt sinne öppnat edra hjärtan för Jehova, i det att ni kanske knäböjt. Och ni har gjort detta tillsammans. Kan ni sedan handla tvärtemot er bön? Knappast!
Hur vi kan hjälpa icke troende äkta män och hustrur
16, 17. Om en gift kristen uthärdar vedermödor i ett söndrat hem, vad kan då följden bli? Ge ett exempel.
16 I ett hem som är söndrat i religiöst avseende kan svårigheter uppstå, ja, den troende kan möta direkt motstånd. (Matt. 10:32—39) Men om du uthärdar detta för Guds rikes skull, kanske du kan vinna din man eller din hustru för den sanna kristendomen. Den kristne aposteln Petrus skrev: ”På samma sätt skola ni hustrur vara undergivna edra äkta män, på det att om några icke hörsamma ordet de må bliva vunna utan ord, genom sina hustrurs uppförande, eftersom de hava varit ögonvittnen till edert kyska uppförande, förbundet med djup respekt.” (1 Petr. 3:1, 2, NW) Och sådant händer verkligen. Hur vet vi det?
17 Jo, på ön Madeira, som ligger väster om Marocko ute i Atlanten, bor en kristen kvinna som kan vittna om detta. Vi skall här återge vad hon har fått uppleva: ”När ett [bibel]studium sattes i gång med henne i hennes hem, medförde detta stora svårigheter, ty hennes man var våldsam motståndare och gjorde allt som stod i hans makt för att få slut på studiet. Men studiet fortsatte, och snart kom kvinnan till mötena och tog del i tjänsten på fältet. Under det att hennes intresse för sanningen växte, växte också hennes mans motstånd, till dess systern slutligen beslöt sig för att lämna sin man. Bröderna gav henne det rådet att hon skulle fortsätta att leva tillsammans med honom och vara en exemplarisk hustru, såsom det sägs i 1 Petrus 3:1, 2, och söka vinna honom för sanningen. Hon gjorde så och bad ständigt till Jehova om hjälp och vägledning från honom. Detta ledde till att hennes man några månader senare plötsligt bad att ett Jehovas vittne skulle komma hem till honom och studera med honom. Tack vare denna systers trogna vandel och tålamod blev både hon själv och hennes man döpta vid den senaste sammankomsten, och båda är nu åt Jehova överlämnade vittnen.” (Ur Jehovas vittnens årsbok [på engelska] för 1963, sidan 243.) Vilket underbart resultat! Genom att man i ett söndrat hem hörsammar Jehovas påminnelser kan separation undvikas och detta ofta med lysande resultat.
18. a) Vilka möjligheter till att stärka och bygga upp den kristna församlingen kan de troendes icke troende äktenskapspartner utgöra? b) Hur kan det bli till nytta för den troende parten, om den forna icke troende parten skulle omfatta kristendomen?
18 I själva verket finns det bland de icke troende männen till troende kristna hustrur stora utsikter till tillskott för ett uppbyggande av den kristna församlingen. En del kvinnor omfattar den sanna kristendomen först, och det kan då finnas möjligheter att hjälpa deras män att bli kristna. Med tiden kanske några av dessa män överlämnar sig åt Gud och skrider framåt till andlig mogenhet. Allteftersom Jehova Gud ger framgång åt sitt folks verksamhet, bildas nya församlingar, och det uppstår behov av flera tillsyningsmän och biträdande tjänare i dessa församlingar. Så småningom kan några som en gång var icke troende äkta män till troende hustrur komma att fylla sådana poster. I och med att en äkta man, som tidigare inte var troende, omfattar den sanna kristendomen upphör den religiösa söndringen i ett hem. Familjebandet stärks, och en kvinna, som tidigare rönt motstånd från sin man, får nu hans hjälp. Detta kan innebära bättre och utökad förkunnarverksamhet å hennes sida. Det kanske också finns barn som kommer att röna stort gagn. Det finns alltså goda skäl att hjälpa de troendes icke troende äktenskapspartner antingen dessa är män eller kvinnor.
19. Varför kan en icke troende äktenskapspartner känna sig försummad? Vad kan den kristna parten göra åt detta?
19 Om din man inte nu är troende, tänk då på att vi såsom kristna är skyldiga att visa kärlek mot dem som står oss närmast. (Rom. 13:8) Tänk på Rahab! Hon måste samla dem som hörde till hennes hus hemma hos sig, så att de alla kunde bli bevarade, när israeliterna tågade emot Jeriko. (Jos. 2:17—21) Du kanske kan göra något liknande nu i de yttersta dagarna. Bemöda dig fördenskull om att hjälpa din icke troende man att bli en kristen. Ibland är en icke troende äktenskapspartner i själva verket inte motståndare till den sanna kristendomen. Han kanske bara missförstår saker och ting. Även om han inte blir försummad av sin troende hustru, kanske han känner det så. Hon går till kristna möten och tar del i förkunnartjänsten, och häri har hennes man ingen del med henne. Tidigare gjorde de nästan allting tillsammans. Men även om hustrun nu sköter sina hushållsgöromål väl och är omtänksam, finner den icke troende att saker och ting har förändrats. Kan du göra någonting åt detta? Ja, det kan du! Visa din man ännu mera kärlek och omtanke än vad som kan anses vara normalt. Om han börjar visa intresse för den sanna kristendomen, ger detta dig naturligtvis orsak till glädje. Visa honom på alla sätt stor vänlighet och förståelse. — Kol. 3:12.
20. Vilka möjligheter finns det att knyta vänskapsband med en icke troende partner?
20 En icke troende äkta man kan bli gynnsamt påverkad, om ett kristet äkta par gör ett besök i hans hem. Den kristne äkta mannen, som kommer på besök, kan kanske knyta ett verkligt vänskapsband med den icke troende. Om den troende partnern till exempel är sjuk, kan ett åt Gud överlämnat äkta par hälsa på och därmed visa kristen omtanke. Eller kanske den icke troende är sjuk. Skulle det inte vara utmärkt, om dessa kristna visade sitt intresse för honom? Jo visst. Varför inte göra ett besök vid ett sådant tillfälle och ge hjälp och bistånd, om detta är möjligt. Var hjälpsam också vid andra tillfällen. På så sätt får ni möjlighet att ge tröst och uppmuntran från bibeln. De ord som talas vid sådana tillfällen kan bli mottagna med uppskattning av den som tidigare inte har haft hörande öron eller ett mottagligt hjärta.
21. Hur bör den kristne gå till väga, om det ges tillfälle för honom att tala om bibeln med en troendes icke troende partner?
21 Om det ges tillfälle att tala om bibeln, vad bör man då göra? Tvista inte med den icke troende. Låt honom säga sin mening. Först sedan han gjort det vet du hur du skall kunna hjälpa honom. Visa att du förstår hans syn på saken. Visa empati genom att tänka dig in i hur det vore att vara i hans ställe. Försök se saker och ting från hans ståndpunkt. Beröm honom i de fall detta är möjligt. Han kanske till exempel inte förstår varför Jehovas vittnen inte går med på blodöverföring. Du kan framhålla att många människor, som nu är Jehovas vittnen, en gång tyckte som han nu gör. Om du gjorde det själv, så säg honom det. Därpå kan du kanske förklara att du hade samma syn på saken till dess du fick veta vad bibeln säger om blod. Sedan kan det vara bra att rikta hans uppmärksamhet på vad som sägs i Guds ord på sådana ställen som i 1 Moseboken 9:3, 4 och Apostlagärningarna 15:28, 29. Tack vare din vänlighet och ditt tålamod kan du vara den här personen till mycket stor hjälp.
22. Vad kan man förklara för den icke troende beträffande överlämnandet åt Gud och Jehovas vittnens uppsåt och syfte? Vad har man orsak att förvänta?
22 Vid ett lämpligt tillfälle kan du kanske vidare påvisa för den icke troende mannen att han är skyldig sig själv och sin hustru att undersöka det som hon tror på. Det kan vara till nytta att man förklarar vad överlämnandet åt Gud innebär och varför hans åt Gud överlämnade kristna hustru måste infria det löfte som hon har gjort åt Jehova om att göra hans vilja i livet. (Pred. 5:3, 4) Vid ett annat tillfälle kanske du kan förklara att Jehovas vittnen förkunnar bibelns sanningar, så att människor skall kunna handla med tillräcklig kunskap. (Rom. 10:13—15) Framhåll att han kommer att få stort gagn av att undersöka vad Skriften lär. Sedan kan han med ett upplyst sinne avgöra vilken kurs han vill följa. Skulle saken utveckla sig därhän att ett bibelstudium kan sättas i gång med den icke troende mannen, kanske han känner sig mer obesvärad, om hans hustru inte är med vid studiet åtminstone till en början. Låt omständigheterna avgöra den saken. Men tänk bara! Om du visar sådant varmt kristet intresse, då kanske den här mannen en dag kommer att undervisa andra i ”livets ord”, i det att han förenar sig med dig och med sin hustru i att förkunna de eviga goda nyheterna. Vilken storslagen framtidsutsikt! — Upp. 14:6; Fil. 2:16.
23. Vilken egenskap bör utövas inom äktenskapet? Varför bör man hörsamma Jehovas påminnelser?
23 Sedan vi nu begrundat Jehovas påminnelser, vad kan vi då säga om det äkta ståndet? Jo, att det verkligen kan medföra sann lycka att vara gift i den nya världens samhälle. Men om problem skulle uppstå, så var besluten att lösa dem i kärlek genom att tillämpa bibelns principer. Bemöda dig om att vidmakthålla det som Gud har sammanokat. Bistå med allvar och omsorg en icke troende äktenskapspartner. Och krön ditt äktenskap med kärlek, ty det finns ingen egenskap som överglänser den. ”Icke ens många vatten kunna utsläcka kärleken, icke ens floder kunna skölja den bort.” (Höga V. 8:7, NW) Såsom man och hustru förenade i äktenskap, må ni fortsätta att visa kärlek till varandra i ord och gärning. Hörsamma Jehovas påminnelser. Då blir ni lyckliga. Och hur underbar är inte gemenskapen i ett kristet äktenskap, när kärleken får råda och när bibeln får visa vägen!