Vad är din trygghet? ... Ditt hus? ... Ditt bankkonto? ... Ditt arbete?
1. Vilka tillbörliga önskningar kommer Jehova att tillfredsställa? Hur skall det ske?
ALLA normala människor önskar äga trygghet. De vill ha ekonomisk trygghet, en trevlig plats att bo på, ett tillfredsställande arbete, frihet från fruktan och därutöver sinnesfrid. Jehova inplantade önskan att äga dessa tillbörliga ting, då han skapade mannen och kvinnan. Och i Jehovas nya ordning, under hans himmelska rikes styre, skall sådan trygghet vara människornas lyckliga lott. Om Jehova sade den inspirerade psalmisten: ”Du öppnar din hand och tillfredsställer allt levandes önskan.” (Ps. 145:16, NW) I Guds nya ordning kommer människors tillbörliga önskningar att helt och fullt bli tillfredsställda, ja till och med utöver deras förväntningar.
2. Vilken förlust kommer att inträffa i den kommande ”stora vedermödan”?
2 Men vi befinner oss ännu inte i Jehovas nya ordning. Vi lever fortfarande i denna nuvarande onda tingens ordning. Och den nalkas snabbt sitt slut. Dess avslutning skall komma inom kort, när den stöter samman med Gud i den kommande ”stora vedermödan”. (Matt. 24:21) Innan Guds nya ordning blir en verklighet måste alltså den gamla ordningen med politiskt, kommersiellt och religiöst styre under Satan avlägsnas. (2 Kor. 4:4; Upp. 19:11—21) Vid den tiden kommer det att bli en enorm förlust av liv, när Jehova låter döda dem som vägrar att göra hans vilja. Det kommer utan tvivel också att bli stora materiella förluster, precis som det blev då de onda förgicks i floden på Noas tid och då Sodom och Gomorra tillintetgjordes och även då Jerusalem ödelades år 70 v.t. — Luk. 17:26—29; 2 Krön. 36:19.
3. Vilken inställning bör vi ha på grund av vad den närmaste framtiden kommer att föra med sig?
3 Det är därför som det nu finns tvingande skäl för oss att hålla den normala önskan som vi kan ha om att äga materiell trygghet på sin rätta plats. Att vi ägnar för stor uppmärksamhet åt materiella ting kan villa bort oss från det viktigaste — att göra Jehovas vilja och vinna hans godkännande. Aposteln Paulus skrev: ”Låt oss, också vi, lägga av varje tyngande börda och den synd som lätt snärjer in oss, och låt oss med uthållighet löpa det tävlingslopp som har förelagts oss.” (Hebr. 12:1) Brist på tro kan lätt övervinna oss, om vi är alltför invecklade i de strävanden som är vanliga för denna tingens ordning. Alldeles som en löpare tar av sig onödig vikt för att kunna löpa sitt lopp, så behöver vi också göra det när vi löper för priset evigt liv. Paulus liknar också den kristne vid en soldat som inte låter sin uppmärksamhet avledas genom att han inlåter sig på andra strävanden. Han säger: ”Som en rätt Kristi Jesu soldat skall du ta din del i att lida ont. Ingen som tjänar som soldat invecklar sig i livets kommersiella angelägenheter, för att han måtte vinna den persons godkännande som har värvat honom som soldat.” — 2 Tim. 2:3, 4.
ATT HA EN BALANSERAD SYN
4. Kräver Gud att hans folk skall avstå från hus och hem, arbeten och pengar?
4 Bör vi av detta dra slutsatsen att Gud, på grund av att vi befinner oss så nära den nuvarande ordningens slut, kräver av de kristna att de skall överge hus och hem, arbeten och pengar? Behöver de inte längre ha bekymmer för att förtjäna sitt bröd, i synnerhet i svåra ekonomiska tider, när många människor avskedas? Nej, vi bör inte dra den slutsatsen, eftersom Guds ord också säger: ”Om någon inte sörjer för sina egna, och särskilt för sitt husfolk, då har han förnekat tron och är värre än en som är utan tro.” (1 Tim. 5:8) För att ”sörja för sina egna” behöver de som har familjeansvar vanligen arbeta för att få tillräckligt med pengar till mat, kläder och husrum.
5, 6. Vad är det i själva verket frågan om när det gäller materiella ting i vår tid?
5 Den tanke som bibeln för fram är att det visserligen är viktigt och nödvändigt att försörja sig, men att detta inte bör bli medelpunkten i ens liv. Om någon är uppslukad av de dagliga omsorgerna, kan han tycka att han inte har tid eller krafter kvar till att söka Gud, lära sig hans krav och göra hans vilja. Han måste alltså avgöra vem som skall vara hans Gud: Jehova eller materiella ting. ”Ingen kan vara slav åt två herrar”, sade Jesus. ”Ni kan inte vara slavar åt Gud och åt Rikedomen.” (Matt. 6:24) Den som är alltför bekymrad över materiella ting är vanligen alltför engagerad med att arbeta för att skaffa dem och sköta om dem. Detta är orsaken till att människor som är rika ofta har mycket svårt för att göra Guds vilja. De är alltför upptagna med att skaffa sig sin rikedom och behålla den. Jesus sade därför: ”Hur svårt är det icke för den som har gods och guld att komma in i Guds rike!” — Mark. 10:23, J. Lindbloms övers.
6 Förr eller senare, vare sig det gäller den tid du använder, den inställning du utvecklar eller den uppskattning du hyser i hjärtat, så kommer det ena eller det andra — Gud eller materiella ting — att vinna och bli medelpunkten i ditt liv. Vad som blir medelpunkten kommer att avgöra din framtid, alldeles som det förhöll sig så för Lot och hans hustru. ”Bli inte vilseledda: Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Gal. 6:7) En jordbrukare kan inte så frön från plantor som är ogräs och hoppas på att få inbärga en skörd av vete. Och om han sår vete, kommer han inte att få inbärga en skörd av ogräs. Om vi sår förtröstan på de materiella förmåner som denna tingens ordning nu erbjuder, kommer vi alltså att få skörda besvikelse, när den försvinner i tillintetgörelse. Om vi sår förtröstan på Gud, kommer vi att få skörda de belöningar han ger, både nu och i hans nya ordning.
7. Hur visade aposteln Paulus den rätta inställningen?
7 Den praktiska vishetens kurs i vår tid är, med tanke på var vi befinner oss på tidens ström, att ha den inställning som aposteln Paulus hade, då han sade: ”Jag [anser] verkligen också allt vara förlust på grund av det oändligt större värdet i kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. På grund av honom har jag lidit förlusten av allt, och jag anser det som en hop avskräde, för att jag må vinna Kristus.” Även om fullgörandet av Guds vilja hade betytt att Paulus förlorat allting, också sitt liv, skulle han inte ha dragit sig tillbaka. Han hade det säkra hoppet om uppståndelsen. I själva verket såg han fram emot ”den tidigare uppståndelsen från de döda”. Paulus insåg att vad som verkligen betydde något i livet inte var de ägodelar, den rikedom och den position eller samhällsställning som han tidigare hade haft. Han var villig att släppa ifrån sig dessa ting för vad som verkligen betydde något — att göra Guds vilja och vinna Guds ynnest och välsignelse. — Fil. 3:8, 10, 11.
HUR VIKTIGT ÄR DITT HUS ELLER DITT HEM?
8, 9. Varför är det oförståndigt att bli alltför fäst vid hus och hem eller ägodelar?
8 Hur förståndig denna inställning är kan man förstå av den ledsnad, besvikelse och förargelse som drabbar dem som blir alltför fästa vid materiella ting och förlorar dem. Du kan till exempel ha ett vackert hus i dag, men vilken garanti finns det för att du kommer att ha det i morgon? Du kanske inte ens lever så länge. (Luk. 12:16—21) Redan nu är det många som har tagit på sig stora skulder för ett hus och som finner att de i ekonomiskt sett ”svåra tider” inte kan klara av betalningarna och tvingas lämna ifrån sig huset.
9 Varje år är det också tusentals hus och hem som förstörs eller skadas genom eld, och andra genom översvämningar eller stormar. Allt oftare händer det att tjuvar bryter sig in i hemmen och stjäl. I somliga fall har en försäkring täckt kostnaden för förlusterna, men i många andra fall har det inte varit så. Och hur förhåller det sig med den känslomässiga kostnaden för dem som har dessa ägodelar som en medelpunkt i livet? En hemmafru sade: ”Det är riktigt. Ju mer man har, desto mer har man att bekymra sig över.” I många delar av världen har det också förekommit krig, upplopp och andra våldshandlingar som har förstört hus och hem, och det har då inte funnits något hopp om gottgörelse.
10. Hur har den kristne nytta av att han har den rätta synen? (Luk. 14:33)
10 En person som håller sina behov på en rimligt låg nivå och är villig att finna sig till rätta med mindre i materiellt avseende har inte så mycket att förlora. Dessutom blir det då vanligen möjligt för honom att använda mera av sin tid och sina krafter till studium och till tjänsten för Skaparen. Han kan koncentrera sig på att bygga upp förtröstan på Jehova och hans löften. Brand, upplopp eller våld kan förstöra hans hus och hem, men detta kan inte göra slut på den verkliga trygghet som kommer från Jehova. Det är därför som ”den som hör mig”, säger Jehova, ”skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck”. (Ords. 1:33) En sådan person kan med rätta säga: ”I frid vill jag lägga mig ned, och i frid skall jag somna in, ty du, HERRE [Jehova] låter mig bo avskild och i trygghet.” — Ps. 4:9.
11. Vilken materiell förlust är tänkbar under den ”stora vedermödan”?
11 Till sist kan man fråga beträffande hus och hem och ägodelar: Kommer de att lämnas i orubbat skick under den ”stora vedermödan”? Skall vi i denna tid av kaotiska förhållanden mena att det man har inte kommer att påverkas? (Sak. 14:13) Under den ”stora vedermödan” kommer också Satan och hans horder att rikta ett anfall mot Jehovas tjänare för att ”taga rov och göra byte”. (Hes. 38:12) Hur långt Jehova kommer att låta sina fiender gå vet vi inte nu, men det kan sannolikt komma att röra sig om materiella förluster.
12. Vad kan vi se fram emot?
12 Av alla dessa skäl kan vi förstå att det är oförståndigt att bli alltför känslomässigt fäst vid sådana ting som hus och hem och utrustning, hur behagliga och njutbara de än kan vara för närvarande. Det är inte så att Jehova fördömer sådana ting, men han vet att om man fäster sig vid sådant kan det visa sig farligt, alldeles som det förhöll sig med Lots hustru. (Luk. 17:31, 32) I stället bör vi se fram emot den tid i Guds nya ordning då hans tjänare i fullständig trygghet kan bygga lämpliga hus att bo i.
ÄR PENGAR ELLER ARBETE DIN TRYGGHET?
13. Hur säkra är pengar? (Pred. 7:13)
13 Det krävs pengar för att man skall kunna leva i denna tingens ordning och köpa det man behöver i livet. Men många människor vill ha ett solitt bankkonto, i det de menar att detta kommer att ge dem trygghet. Likväl visar den nutida historien att det inte är så. Under den stora depressionen fick tusentals banker stänga överallt i världen, och detta ledde till svåra förluster för insättarna. En ekonom förklarade för inte så länge sedan: ”Banksystemet ... har visat en fortsatt försämring sedan slutet av andra världskriget.” Pengarnas värde har också ätits upp av inflation, alldeles som ett isblock smälter bort i solen. Pengarnas historia kan sannerligen sammanfattas i ett enda ord: otrygghet.
14. Varför är det förståndigt att vara fri från penningkärlek? (Matt. 19:21)
14 Medan visserligen pengar behövs och är till nytta nu, är det således dårskap att fästa sin förtröstan vid pengar. Oberoende av vilka åtgärder myndigheterna kan vidta för att lappa ihop de nutida ekonomiska systemen, är det nämligen ett faktum att dessa inom kort skall helt och hållet bryta samman, och denna gång är det för evigt. Den dag nalkas snabbt då man, precis som det har inträffat förut, ”skall kasta sitt silver ut på gatorna och akta sitt guld såsom orenlighet. Deras silver och guld skall icke kunna rädda dem på HERRENS vredes dag.” (Hes. 7:19) Med tanke på detta ger Guds ord det visa rådet: ”Må ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek, i det ni nöjer er med det som är.” Somliga har, på grund av att de inte rättat sig efter detta råd utan i stället utvecklat kärlek till pengar, ”villats bort från tron och har genomborrat sig själva överallt med många kval”. (Hebr. 13:5; 1 Tim. 6:10) Det är alltså inte bara så att kärleken till pengar vänder en bort från Guds rikes intressen, utan den leder också till ”många kval” på grund av allt vad man måste gå igenom för att skaffa sig pengar och få behålla dem.
15. Har man någon fördel av rikedom när det gäller att arbeta för evigt liv? (Ps. 49:17, 18)
15 De rika kan önska att de skulle kunna ”leva för alltid och undgå att se graven” och att ”deras hus skola bestå evinnerligen”, och de har till och med uppkallat ”jordagods efter sina namn”. (Ps. 49:10, 12) Men Gud är den som kommer att bestämma framtiden. Det är Jehova, och inte pengar, som skall avgöra vilka och vad som kommer att bevaras genom den kommande nödens tid. Och i hans nya ordning kommer jorden inte att delas upp i enlighet med några nu levande rika och mäktiga människors nycker. Genom sitt rikes regering kommer Jehova att reglera de ekonomiska angelägenheterna så att allt hans folk kommer att få gagn av jordens rika gåvor. (Rom. 2:11) Följaktligen är bibelns råd verkligen praktiskt och livsfrälsande: ”Samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla.” (Matt. 6:20, 1917) Ett gott konto hos Gud i himmelen är vad som betyder något, inte ett stort konto i någon bank.
ATT UNDVIKA BEKYMMER
16. Vilken balans bevarar den kristne också i tider av ekonomiska svårigheter? (Matt. 6:34)
16 Men i vår tid är det inte så att flertalet människor kan bli rika. Det är mera fråga om att helt enkelt skaffa sig tillräckligt med pengar för att klara utgifterna. Människor har stora bekymmer, eftersom världsomfattande ekonomiska svårigheter på senare år har vållat att många förlorat anställningar och inkomster. Den som tjänar Gud har också orsak till oro under dessa omständigheter. Men han bevarar sin balans. Han kommer ihåg att Guds ord uppmanar oss att inte underlåta ”att själva församlas, såsom några har för sed, utan ... [uppmuntra] varandra, och det så mycket mer som ni ser dagen närma sig”. (Hebr. 10:24, 25) Den balanserade kristne inser att ”människan skall leva inte bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun”. (Matt. 4:4) Medan han samvetsgrant gör vad han kan för att finna ett arbete för att kunna fylla sina behov, låter han alltså inte detta hindra att han kommer tillsammans med andra kristna för att studera Guds ord. Inte heller låter han sådan omsorg påverka den tjänst han utför till förmån för andra i samhället, vilka ännu inte känner Jehova och hans uppsåt. Han låter de viktigare tingen, som har att göra med Gud och hans vilja, få första platsen. — Fil. 1:10.
17. Vilken trösterik kunskap har den kristne, även om han själv möter ekonomiska problem? (Hebr. 13:5, 6)
17 Den som tjänar Gud och som möter problem på grund av ekonomiska svårigheter har en stor fördel framför dem som inte tjänar Jehova. Han får tröst av att den Gud han tjänar känner till hans situation bättre än han själv gör och att han kan lita på att Gud, som en kärleksfull Fader, skall bistå i tider av nöd. Skulle Gud sörja för möten till att ge andlig styrka och för möjligheter till att predika de goda nyheterna om den kommande nya ordningen och likväl inte stödja sina tjänare, som sätter Guds intressen först i livet? Och skulle inte Gud, eftersom han själv säger att den som inte sörjer för sina egna är värre än en icke troende, själv stå fast vid just denna princip? (1 Tim. 5:8) ”Finns det orättvisa hos Gud? Aldrig må det bli så!” förklarar aposteln Paulus. — Rom. 9:14.
18, 19. a) Varför bör vi glädja oss över det annalkande slutet på denna onda ordning i stället för att sörja över en tänkbar materiell förlust? b) Vilket handlingssätt bör vi följaktligen följa i denna ändens tid?
18 Ja, Jehova skapade verkligen människorna med denna naturliga önskan efter goda ting. Men vid denna tidsåldrarnas höjdpunkt behöver alla materiella hänsyn hållas på sin rätta plats. De får aldrig tillåtas vinna herravälde över oss. När vi tänker på den ”stora vedermödan”, som snabbt nalkas, kommer vi alltså inte att likna Lots hustru. Vi kommer inte att sörja vid tanken på att vi kan förlora våra ägodelar, eftersom ett sådant negativt tänkesätt kan få oss ur balans i sådan grad att vi rentav sätter vårt liv i fara.
19 I stället kommer vi att glädja oss över det annalkande slutet på denna onda ordning. Vi vet att det kommer att betyda att Jehovas namn blir hävdat och rättfärdigat och att det också betyder frälsning för människor som bär detta namn och som tar det i försvar i sitt dagliga liv. Tack vare sin lojalitet mot Jehova kommer de att föras in i en ny ordning, där de skall få den underbara uppgiften att göra denna jord till ett paradis, fritt från Satans och hans onda tingens ordnings inflytande och fritt från slaveri under synd och död. (1 Kor. 15:25, 26) Med en sådan storslagen framtid alldeles framför sig kommer alla, som önskar fortsätta att leva, inte att vilja ”sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud, som förser oss rikligt med alla ting för att vi skall njuta av dem; att göra gott, att vara rika på förträffliga gärningar, att vara frikostiga, redo att dela med sig, varigenom de tryggt samlar en skatt åt sig som en utmärkt grundval för framtiden, för att de skall kunna gripa fast tag om det verkliga livet”. — 1 Tim. 6:17—19.