de ”goda nyheter” har handlat, som blivit predikade världen utöver av Jehovas vittnen trots internationellt motstånd, skall sedan ta fullt välde över jorden och alla mänsklighetens eviga intressen. Det skall för alltid välsigna alla förståndiga och lydiga människor.

Kommer vi att skratta med Gud?

22. Vad skulle det innebära för vem det vara må av oss, om vi blev föremål för åtlöje nu och i framtiden, och vad kan vi göra för att vi inte skall bli det?

²² Hur förhåller det sig då med oss som individer? Skrattar den allsmäktige Guden tillsammans med sin Messias (Kristus) åt oss nu, då nationernas vånda ökar? Kommer han att skratta triumferande åt oss, sedan han har segrat i Harmageddon? Var och en av oss måste själv avgöra om det skall bli så eller inte. Om skrattet riktas mot oss, betyder det vår tillintetgörelse, som nu föregås av en mängd onödigt obehag, trångmål och bekymmer. Vilken förnuftig, rättsinnig människa skulle önska att man skrattade åt henne under sådana omständigheter? Det behöver inte hända oss. Världens nationer kan få fortsätta att handla oförståndigt, men må vi inte göra det. Vi kan följa den vishet som kommer ned ovanifrån, den himmelska visheten, den sanna visheten.

23. Vad utlovar den sanna visheten åt dem som lyssnar till henne, och varför är det ett tillstånd som vi har orsak att önska befinna oss i?

²³ Sedan den sanna, personifierade visheten har talat om att hon skall skratta då olyckans dag är inne för dem som inte har brytt sig om henne, säger hon till sist: ”Vad den angår, som lyssnar till mig, skall han få bo i trygghet och inte bli oroad av skräcken för olycka.” (Ords. 1:33, NW) Är inte det ett tillstånd som man skulle önska uppnå? Om vi uppnår det, har vi ingen anledning att frukta att någon olycka eller skräck skall drabba oss från den allsmäktige Guden, den Allvise. Nej, i stället kommer hans ynnest att le mot oss med gudomligt godkännande. Vi kommer att vara försäkrade om hans skydd under ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. Tack vare detta skall vi få överleva tillintetgörelsen av de löjeväckande nationerna och föras in i Guds rättfärdiga nya ordning under hans rike med den älskade Messias, den större David, som konung. Där skall vi förenas med varandra i muntra, glada skratt på grund av alla rena, nyttiga glädjeämnen som Gud, den Allsmäktige, skall fylla våra liv med.

Ett lösnummer som hittades på gatan

I Mexico hände det för en tid sedan att en kvinna tog upp ett exemplar av Vakttornet som låg slängt på gatan. Hon läste tidskriften, och det som hon fick veta väckte så stort intresse hos henne att hon sökte upp en protestantisk kyrka för att få veta om det var därifrån som Vakttornet sändes ut. Man sade henne då att det inte var därifrån som tidskriften kom men att man hade för sig att den brukade erbjudas på en viss gata. I två dagar letade den här intresserade damen från den ena änden på gatan till den andra och frågade ut alla hon mötte.

Sedan hon lyckats leta sig fram till Jehovas vittnens möteslokal, väntade hon från klockan 11 på söndagsförmiddagen tills det blev dags för mötet. När mötet började, satt hon med bland åhörarna och njöt av att få vara med om att studera bibeln på det sätt man tillämpade där. Anordningar gjordes för att hon skulle få enskild undervisning vid ett bibelstudium. Det dröjde inte länge förrän hon blev angelägen att vidta en del förändringar på grund av den kunskap hon inhämtade. Sedan hon hade fått klart för sig att Jehova Gud är osynlig och att det i själva verket är omöjligt att framställa någon bild av honom, gjorde hon sig av med alla helgonbilderna i huset. Hon kom regelbundet till mötena, förberedd att ta del genom att svara vid bibelstudiet med ledning av Vakttornet. Hon ordnade så att det äktenskap hon levde i blev legaliserat och väckte upp sin mans intresse för Guds uppsåt. Hon talade med sina släktingar om Guds sanning, och några av dem började komma till mötena. Allt detta hände, därför att en människa som varmt uppskattade Guds sanning tog upp ett exemplar av Vakttornet som låg slängt på gatan.