Sann kärlek är lojal

HAR du någon gång befunnit dig i stora svårigheter eller haft motgångar av ett eller annat slag? Och har du då blivit tröstad av en vän som kommit till din hjälp, stått vid din sida och gett dig det moraliska eller materiella stöd som du varit i så stort behov av?

Om du har upplevt något sådant, har du mycket att vara tacksam för. Du har då också själv fått uppleva att sann kärlek är lojal. Så här framställer Guds inspirerade ord saken mycket lämpligt: ”Det finns en vän som håller fast mera än en broder.” Ja, ”en sann vän älskar alltid och är en broder som föds för tider av nöd”. — Ords. 18:24; 17:17; NW.

I bibeln finner vi en mycket tilltalande skildring av en sådan vänskap, nämligen av den som rådde mellan David och Jonatan, vilka levde för omkring tre tusen år sedan. Arkeologen Albright har mycket träffande kallat skildringen av denna vänskap för ”en pärla av högsta kvalitet”. Bibeln förklarar att Jonatans hjärta ”fäste sig ... så vid Davids hjärta, att Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv”. (1 Sam. 18:1) Detta berodde utan tvivel på Jonatans djupa uppskattning av Davids förträffliga egenskaper.

Vilken sann och trogen vän visade sig inte Jonatan vara — hans kärlek var alltid densamma! Han ställde sig rentav på Davids sida emot sin egen far, Saul, som förtärdes av ett brinnande, mordiskt hat till den unge David. När Saul lät förstå att han ämnade döda David, lade sig Jonatan ut för David: ”Varför skall han dödas? Vad har han gjort?” — 1 Sam. 20:32.

Ja, fastän Jonatan visste att hans far talade sanning, då han sade att det var David som skulle efterträda honom som konung i Israel, avundades Jonatan inte David. Jonatan var lojal, fastän det var mycket nära att han själv miste livet, då han tog ståndpunkt på Davids sida och hans far, Saul, fördenskull svängde sitt spjut mot honom, därför att han hade talat väl om David. Utan tvivel var Jonatans lojalitet en källa till tröst och styrka för David. — 1 Sam. 20:24—34.

Om vi tillämpar detta på oss själva, inser vi säkert genast att vi först och främst måste följa denna princip om lojal kärlek i vårt förhållande till Skaparen, bibelns Gud. Vi är sannerligen pliktiga att älska honom, och därför måste vi vara lojala mot honom. Sanna kristna bevisar sin kärlek till honom genom att träda upp till hans försvar, då han blir baktalad. Att han blir baktalad och nedsvärtad i vida kretsar framhölls kraftigt av en medlem av Förenta staternas senat, Frank Carlson. Han talade om tendensen i vår tid att ”inte lita på någon — att inte tro på någon eller något” och sade vidare: ”Ni kan inte ta upp en tidning, en tidskrift eller en bok som inte i och för sig kritiserar någon eller något, och till kritikens offer kan räknas också den allsmäktige Guden själv. Ja, kritiken mot Gud kan med fog sägas vara större än nästan all annan kritik i närvarande stund. Fler människor gör sig skyldiga till att — på fler sätt och vid fler tillfällen — kasta tvivel, slunga pilar och rikta anklagelser mot Gud av sådant slag som aldrig tidigare har förekommit här i landet under hela dess historia.” — U. S. News & World Report för 1 juli 1968.

Sanna kristna kan påvisa och kommer att påvisa att Gud verkligen finns till, att han är den Högste, som är förtjänt av vår kärlek och tillbedjan. Glatt och villigt låter de andra få veta varför han har tillåtit det onda intill nu och förklarar för dem att han snart skall göra slut på det. — Ps. 83:19.

När det gäller andra människor, kan du titt och tätt få tillfälle att träda upp för en vän, om någon talar illa om honom. En gång kom till exempel en främling fram till den person, som tog emot besökarna vid Sällskapet Vakttornets huvudexpedition, och började oåterhållsamt slunga ut anklagelser mot ett kristet vittne. Den som tog emot besökarna och som själv var ett kristet vittne avbröt främlingen med orden: ”Jag vill inte höra på sådant tal. Om ni har ett klagomål mot någon, gå då till honom direkt, såsom Jesus Kristus har befallt enligt Matteus 18:15—17.” Genom att handla så visade han både lojalitet och gott förstånd.

Ja, var senfärdig i fråga om att sätta tro till allvarliga anklagelser mot en vän eller en trosbroder. Innan du gör det, bör du ta reda på om den som framför anklagelsen känner till alla fakta; det är kanske fråga om ett missförstånd, och du kanske kan råda bot på situationen genom att ge en förklaring. Men om allt tyder på att en allvarlig anklagelse är befogad, då skulle du visa missriktad lojalitet om du tog ställning på lögnarens, tjuvens eller avfällingens sida, vilket är så vanligt. Lojaliteten mot Gud och rätta principer måste komma före vänskapen till andra människor. Apropå detta bör väl också vänskapen till andra vara grundad på principer, eller hur?

Men din vän har kanske verkligen begått ett misstag, kommit till korta i ett visst avseende, gett efter för någon medfödd svaghet eller handlat oförståndigt på grund av sin omogenhet. Också i ett sådant fall kan du visa lojal kärlek genom att träda upp till hans försvar, såvida det inte är fråga om något riktigt allvarligt. Du kan framhålla förmildrande omständigheter, söka reducera missnöjesanledningen och påpeka för den som känner sig kränkt eller gått omkring med skvaller att vi alla är ofullkomliga och att vi måste tänka på att ”inte tala skymfligt om någon”. Din lojalitet bör framför allt avhålla dig från att tala med andra om sådana tillkortakommanden. Lägg också på minnet att ”kärlek skyler allt som är brutet”, såsom den vise konungen och nedskrivaren av Ordspråksboken uttryckte det. — Tit. 3:2, NW; Ords. 10:12.

Hur värmer det inte vårt hjärta, då vi hör att en vän träder upp till vårt försvar! Det är sannerligen en bekräftelse av orden om att ”kärleken uppbygger”! (1 Kor. 8:1) Inte bara den som blir försvarad utan också den som träder upp till en annans försvar blir uppbyggd till följd av det mod och den lojalitet han visar. Också i det här fallet är det så att ”den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt”. — Ords. 11:25.

Den som är vaken och aktpågiven får ständigt tillfälle att visa att sann kärlek är lojal. En åt Gud överlämnad kristen får till exempel alltid tillfälle att försvara sin Gud, då han träffar samman med främlingar i det offentliga livet eller på arbetsplatsen. Till följd av den nära gemenskapen i familjekretsen ges det där en mängd olika tillfällen för familjemedlemmarna att träda upp till varandras försvar.

Skulle du önska att andra visade sig lojala mot dig i tider av nöd? Tänk då på orden: ”Så som ni vill, att människor skall handla mot er, så skall ni handla mot dem.” — Luk. 6:31, Hd.