Vad gör du med ditt liv?

”[Visheten] är ett livets träd för dem som griper tag i den.” — Ords. 3:18, NW.

1—3. a) Varför bär vi uppskatta det liv vi har nu? b) Har Gud direkt delaktighet i varje barns födelse? c) Varför ger Jehova liv åt andra?

UPPSKATTAR du det förhållandet att du lever? Har du någon gång tänkt på vilket stort ynnestbevis detta liv är? När liv förs vidare från föräldrar till barn, är den mångfald kombinationer av egenskaper och drag, som förmedlas genom den genetiska anordningen, av astronomisk storleksordning. Det är genom en lång kedja av omständigheter som inverkat på dina förfäder som du har kommit till. Det är verkligen någonting du kan vara tacksam för, ty om till exempel dina föräldrar eller deras föräldrar hade gift sig med andra, skulle du aldrig ha blivit född. Och om din mor hade blivit havande vid ett annat tillfälle, skulle inte du ha fötts, utan ett annat barn.

² Jehova är livets källa och den som ger liv. (Ps. 36:10) Han utrustade Adam och Eva, som var hans direkta skapelser, med förmågan att överföra liv till sina barn. I Johannes 1:13 framhåller aposteln att människor är födda enligt en ”köttslig vilja”, sina föräldrars vilja. Följaktligen är de personligheter som kommer till inte förutbestämda av Gud, och inte heller har han någon direkt del i att barn avlas och föds. Tid och omständigheter bestämmer kombinationen av faktorer i könscellen. Därför bör en människa i hög grad uppskatta att hon finns till, att hon har en plats bland dem som äger liv.

³ Jehova sätter högt värde på livet. Han är den salige eller lycklige Guden, och han önskar att andra skall vara lyckliga. (1 Tim. 1:11) Han finner behag i att se andra glädja sig åt livet. Det är därför med ett uppsåt han ger liv åt andra. Och vilken vikt fäster han inte vid att man lever på det rätta sättet! Om människor inte förslösar sina liv i dåraktiga strävanden, utan lever på det sätt som Gud har danat dem att leva på, kommer han att ge dem evigt liv.

Vad som behövs för liv

4—6. a) Vad utöver materiell föda behöver människan för sitt liv? b) Varför behöver människan andlig energi från Gud?

⁴ Det är nödvändigt att kroppen ständigt får det den behöver genom att man andas, dricker och äter. Men det är någonting som är långt viktigare för att livet skall fortsätta. Vad är det? Jo, av allt det Gud skapat på jorden var det bara människan som danades till Guds avbild och i hans likhet. (1 Mos. 1:26, 27) Till skillnad från ”oförnuftiga djur” hade människan därför de långt högre egenskaperna kärlek, rättvisa och vishet samt andra av Guds egenskaper. (2 Petr. 2:12, NW) Hon hade andlig tankeförmåga. Hon kunde göra slutledningar i fråga om orsaken till att hon blivit skapad; hon kunde inhämta kunskap om sitt förhållande till Gud. Och när hon gjorde framsteg i kunskap om Gud, skulle de förträffliga egenskaper Gud hade gett henne fördjupas i henne.

⁵ Dessutom var människans förmåga att inhämta kunskap om Gud, att göra framsteg mentalt och andligen, obegränsad. Från sitt gränslösa, omätliga förrådshus skulle Gud fortsätta att förse människan med dessa grundväsentliga ting genom hela evigheten. Därför skulle Guds andlighet och visdom hela tiden förmeras hos människan. — Rom. 11:33—36.

⁶ Enligt den beskaffenhet människan skapats med måste hon, för att fortsätta att leva, ha en ständig tillförsel av andlig energi från Jehova. Hon behövde andliga förbindelser med Gud. Också en fullkomlig människa, som hade allt som behövdes i fråga om det materiella, skulle dö utan andlig föda. Om människan inhämtade andlig föda, skulle Gud sörja för det materiella, alldeles som han gjorde för Adam och Eva. — 1 Mos. 1:29; 2:9; Matt. 6:33.

7. Vilken orätt kurs slog Adam in på? Gjorde detta att Gud åsidosatte sitt uppsåt beträffande människorna?

⁷ De som läser bibeln vet att Adam inte fortsatte att förbli nära Gud i lydnad och vishet och att utöka sin andlighet, utan att han i stället avskar sig från Gud och drog synd och död över människosläktet. (Rom. 5:12) Likväl åsidosatte Gud inte sitt uppsåt beträffande människorna. Han kommer att ge de lydiga människorna det som han har i uppsåt för dem. Av detta skäl har Gud låtit skriva bibeln och har sänt sin Son som ett offer till gagn för dem som önskar tjäna honom. — Rom. 5:8.

Ordspråksboken ger principer för livet

8—10. Varför hade den som skrev större delen av Ordspråksboken i bibeln goda möjligheter att lära känna livet, och vilket djup nådde hans kunskap?

⁸ Ordspråksboken i bibeln ger oss de grundläggande principerna för livet. Kung Salomo i Israel, den som hade största andelen i att åstadkomma Ordspråksboken, hade helt visst grepp om livet i dess många förhållanden. Han hade tid och möjlighet att iaktta livet, och han ägnade sig mycket åt begrundan och forskning. Och man bör inte förbise att Gud, som har skapat alla ting genom sin vishet, gav Salomo vishet så att han kunde förstå dessa ting. — Ords. 3:19, 20; 1 Kon. 3:11—14.

⁹ Fastän Salomos rike omfattade bara ett litet område i Mellersta Östern, erkändes hans vishet av människor bland många nationer. Det sades om honom:

”Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet. ... Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem. Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna. Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.” — 1 Kon. 4:30—34.

¹⁰ Nu var det inte enbart så att Salomo nämnde dessa Guds skapelser i sitt tal; han förstod dem också, liksom han förstod deras tillväxt, vanor och beteenden såväl som deras plats bland Guds skapade verk. Böckerna Ordspråksboken och Predikaren uppenbarar också hans insikt om människan och hennes begär och levnadsförhållanden. Salomo förstod de förståndiga och oförståndiga handlingssätt som människan kunde välja att följa och vilka resultat de skulle medföra.

11. Varför kan vi känna full tillförsikt, när vi tillämpar Salomos ord i våra liv?

¹¹ Dessutom var det Guds uppsåt att Salomo skulle tala och skriva till nytta för oss, och genom sin ande vägledde Gud Salomos ord, så att de är mycket mer än en obetydlig människas visdom. De är lämpliga att återges som inspirerade ord i bibeln, Guds sanningsord.

12. Vad kräver Gud av människan för att hon skall få hans ynnest som gäller evigt liv?

¹² Vad kräver Jehova Gud av människan för att hon skall komma i ett gott förhållande till honom och ha hopp om evigt liv? Salomo talar om det: ”Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN [Jehova] än offer.” (Ords. 21:3) Gud har inte begärt av människan att göra någonting som är omöjligt. Genom sin profet Mika bekräftade Jehova Salomos ord: ”Vad gott är har han kungjort för dig, o människa. Ty vad annat begär väl HERREN av dig, än att du gör, vad rätt är, och vinnlägger dig om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför din Gud?” Hur kan man göra detta? — Mik. 6:8.

13, 14. Till vilken slutsats kom Salomo när det gäller livet? Varför det?

¹³ Det kan hända att du har gett akt på världen och livet sådant det nu levs av flertalet människor. Du ser missräkning, orättvisa och meningslöshet. Många hårt arbetande människor befinner sig i själva verket i en ”trampkvarn”, och i denna tid vet ingen vad som kommer att hända härnäst. Inte ens de rika och mäktiga på jorden kan göra någonting för att avvärja ålderdom och död. Kung Salomo lade märke till detta, och han sade:

”Jag blev led vid [hatade, NW] livet, ty illa behagade mig, vad som händer under solen, eftersom allt är fåfänglighet och ett jagande efter vind. Ja, jag blev led vid all den möda som jag hade gjort mig under solen, eftersom jag åt någon annan som skall komma efter mig måste lämna, vad jag har gjort. Och vem vet, om denne skall vara en vis man eller en dåre? Men ändå skall han få råda över allt det, varpå jag har nedlagt min möda och min vishet under solen. Också detta är fåfänglighet.” — Pred. 2:17—19.

¹⁴ Salomo hatade inte livet självt, utan livet sådant det levs under den nuvarande tingens ordning. Jesus Kristus, som var större än Salomo, visade att denna tingens ordning står under Satans, djävulens, herravälde. Efter sitt trogna levnadslopp, i vilket han ”övervunnit världen” genom att bevara troheten mot Gud, sade han: ”Nu sker ett dömande av denna världen; nu skall denna världens härskare kastas ut.” (NW) Vidare sade han att det i honom inte fanns något som hörde denna världens härskare till eller att denna världens härskare inte hade något grepp om honom. Inom kort skall denna tingens ordning tillintetgöras tillsammans med sin härskare. — Joh. 16:33; 12:31; 14:30; 2 Kor. 4:4; Upp. 11:18; 12:9.

15, 16. Vad är det första man behöver för att komma in på vägen till liv?

¹⁵ Hur kan vi då leva så att vi undgår att vara underställda ”världens härskare” och i stället blir till behag för Gud, så att vi får leva på jorden under en rättfärdig ny ordning, då denna världens härskare är avlägsnad från sin osynliga kontrollerande ställning över denna tingens ordning?

¹⁶ Låt oss återigen vända oss till Salomos visa ord för att få svar. Han säger oss: ”HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap.” (Ords. 1:7) Att frukta Jehova innebär att sätta honom först i sitt liv, att lära känna hans vägar och principer och lyda honom framför alla andra. Med denna inställning är man i den ställningen att man inser sitt andliga behov, behovet av andlig föda från Gud för att leva. (Matt. 5:3, NW) Därpå säger Salomo om att söka Jehovas vishet: ”Om du söker efter henne såsom efter silver och letar efter henne såsom efter en skatt, då skall du förstå HERRENS fruktan, och Guds kunskap skall du då finna.” — Ords. 2:3—5.

Bibelstudium kommer att förändra ditt liv

17. Vilka frågor måste en människa med allvar ställa till sig själv, om hon åstundar liv?

¹⁷ Detta är mycket tydligt och enkelt. Det betyder att du för att få liv måste studera bibeln. Det är sant att alla är upptagna. Men lägg märke till att vi måste åstunda vishet som en skatt, alldeles som en skattsökare är villig att offra tid och energi och gräva efter skatten. Fråga därför dig själv: ”Vad gör jag med mitt liv? Låter jag min tid vara helt och hållet upptagen av ting som inte fyller mitt behov av andliga förbindelser med Gud?” Om det är så, och om du ”inte kan få tid” till bibelstudium, då säger du i själva verket att du inte åstundar liv. Ingen annan kan planera din tid åt dig och göra upp ett schema för den; du måste på något sätt ta dig tid att göra det. Andra kan sedan hjälpa dig. — Ef. 5:15, 16.

18. Varför är det inte svårt att få kunskap om bibeln?

¹⁸ När du börjar få denna vishet från bibeln, finner du att bibeln är mycket enkel och rättfram. ”För den förståndige är kunskap lätt”, heter det i ordspråket. (Ords. 14:6) Detta är sant. Sedan du studerat en tid, börjar du förbinda nya upplysningar med det som du redan vet. Bibelns sanning är så logisk, så sammanhängande, att ”styckena” börjar passa in i varandra mycket snabbt, och så börjar hela Jehovas uppsåt bli klart och tydligt. ”Du [skall] förstå rättfärdighet och dom och rättrådighet, ja, hela det handlingssätt som tillhör det goda”, säger Salomo. — Ords. 2:9, NW.

19. När du börjar förstå bibeln, hur kommer då denna kunskap att börja hjälpa dig?

¹⁹ Allteftersom du fortsätter att studera blir det lättare för dig att avsätta tid till goda ting. Din nyfunna vishet kommer också att styra dig bort från gagnlösa ting. Grovt tal och dåliga skämt är inte längre en del av ditt språk. Du undviker att göra också de ”små” ting som är oärliga. Du inser nu att mycket av det du önskade i det förgångna inte har något verkligt, bestående värde. Salomo gav uttryck åt denna sanning, i det han sade: ”Ty visheten skall draga in i ditt hjärta och kunskapen kännas ljuvlig för din själ, eftertänksamheten skall vaka över dig, klokheten skall beskydda dig. Så skall hon rädda dig från det ondas väg, från män som tala, vad vrångt är, från dem som hava övergivit det rättas stigar för att färdas på mörkrets vägar.” — Ords. 2:10—13.

20. Vilken annan hjälp får du när du studerar, förutom kunskap i bibeln?

²⁰ När du gör dig av med dessa dåliga vanor, börjar du vilja ha umgänge med dem som för goda samtal och som kan uppbygga dig. Sådant umgänge börjar bli verkligt behagligt. Det kan hända att någon studerar bibeln med dig. Han eller hon och andra av samma tro kommer att bli till stor hjälp och till skydd för dig, eftersom det verkligen är så att ”den som vandrar tillsammans med visa människor skall bli vis, men den som har med de dåraktiga att göra, honom går det illa”. Det hebreiska ordet för ”dåraktig” anger i detta sammanhang inte enbart en som saknar kunskap, utan en som är ogudaktig, likgiltig för moralisk sanning. — Ords. 13:20, NW; jämför Ordspråksboken 10:23; 13:19; 14:8.

21. Hur bör du betrakta tillrättavisning som dina kristna vänner vill ge dig?

²¹ Då och då kan dina nya kristna vänner omtänksamt rikta din uppmärksamhet på någonting som kommer att hjälpa dig att komma i bättre överensstämmelse med Guds syn på tingen. Det kan vara någon vana du har, någon sedvänja som är vanlig i världen, som du får din uppmärksamhet riktad på. Det kan hända att de framhåller för dig vissa skriftställen som har med saken att göra. I stället för att känna dig sårad eller förolämpad bör du komma ihåg att du, liksom alla kristna, har kommit ut ur en värld som inte känner Gud, en värld som vanemässigt gör sådant som misshagar Gud. Du håller på med att ”göra om ... [ditt] sinne”. (Rom. 12:2, NW) Du håller på att lära dig Guds lag, och om denna säger den vise mannen: ”Ty budet är en lampa, och ett ljus är lagen, och tuktans tillrättavisningar är livets väg.” — Ords. 6:23, NW.

Jehova hjälper de lydiga

22. Hur visar Ordspråksboken vikten av aga eller tuktan?

²² Gud vill att vi skall bli lydiga mot honom, alldeles som en son är lydig mot en god far, och alldeles som den forntida hebreiske fadern gav råd åt sin son, säger också Gud till oss: ”Jehovas aga, o min son, skall du inte förkasta; och avsky inte hans tillrättavisning, ty den som Jehova älskar, den tillrättavisar han, ja, såsom en fader gör med en son, i vilken han finner behag.” (Ords. 3:11, 12, NW) Såsom en som är angelägen om att vara en lydig son är du tacksam att du fick din uppmärksamhet riktad på saken, att någon var tillräckligt intresserad av dig för att föra in dig på det som är rätt. Det är långt bättre att vi tidigt blir visade till rätta, om vi befinner oss på en orätt kurs, än att vi självsvåldigt går vår egen väg. Den vise inspirerade skribenten säger oss: ”Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror. Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.” — Ords. 5:22, 23.

23. Varför är det nödvändigt med bön, när man möter problem i livet?

²³ Var och en möter problem, när han följer ett kristet handlingssätt — det kan vara i den egna familjen eller i förhållandet till arbetskamrater eller vänner. Men du kan hämta tröst av det visa rådet: ”Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.” (Ords. 16:3) Du kan lägga fram dina problem inför Jehova i bön i förvissningen att han kommer att svara dig. ”De redligas bön behagar honom väl” och ”de rättfärdigas bön hör han”. (Ords. 15:8, 29) Jehova kommer att styrka dig och ge ”framgång” åt de planer du gör upp för att tjäna honom på ett godtagbart sätt. — Pred. 4:9—12.

24. Vilket ansvar framhålls i Ordspråksboken 24:27?

²⁴ I det förgångna har du kanhända ägnat din huvudsakliga uppmärksamhet åt de materiella behov som medlemmarna av din familj eller ditt hus har. Men nu urskiljer du deras andliga behov. Bibeln framhåller den balanserade synen, då det heter: ”Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo [bygg sedan ditt hus, Åk].” (Ords. 24:27) Alldeles som den hebreiske jordbrukaren tog vård om sin åker, gjorde den i ordning för sådd och skörd, så sörjer också du genom förvärvsarbete för att din familj får materiella ting. Men ditt ansvar upphör inte där. Behovet att bygga upp ditt hus andligen är lika viktigt. Du finner att detta är mycket mera glädjande än ditt förvärvsarbete och dessutom mera givande, eftersom du vet att du frälsar inte bara dig själv, utan också dem som du älskar innerligast. — Jämför 1 Timoteus 4:15, 16.

25. Vad blir resultatet för den som ärar Jehova med sina ”värdefulla ting”?

²⁵ Du kommer också att inse den sanna innebörden i ordspråket: ”Ära Jehova med dina värdefulla ting och med de första frukterna av all din avkastning.” Israeliterna förde fram sitt bästa till Jehova, och den kristne gör på alldeles samma sätt i alla livets angelägenheter. ”Då”, säger visheten från Gud, ”skall dina förråd av förnödenheter fyllas rikligen, och av nytt vin skall dina egna presskar flöda över.” (Ords. 3:9, 10, NW) Detta har inte i första hand avseende på materiella rikedomar, fastän Gud försäkrar sitt folk om att de kommer att få det de behöver i livet. Det syftar huvudsakligen på andliga rikedomar jämte den glädje och trygghet dessa för med sig. ”När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött. Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga. Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.” — Ords. 3:24—26.

26. Vad lär du dig om bruket av tungan, när du inhämtar vishet från Gud?

²⁶ När du följer detta handlingssätt, utvecklar du i ditt liv Guds andes frukter. (Gal. 5:22, 23) Du lär dig älska att tala om goda ting, om Guds uppsåt. Du utvecklar önskan att hjälpa andra, och du talar om dessa ting med andra, som inte känner Guds goda anordningar. Det är som det heter i ordspråket: ”De visas tunga meddelar god kunskap [gör gott med kunskap, NW], men dårars mun flödar över av oförnuft.” (Ords. 15:2) Du lär dig att hålla dig borta från svårigheter genom att sköta dina egna angelägenheter, eftersom du vet att ”den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka”, och ”den rättfärdige skyr lögnaktigt tal [hatar all falskhet, Åk]”. Du kommer att inse att ”den som är sen till vrede har urskillning i rikt mått”. — Ords. 13:3, 5; 14:29, NW; 16:32.

Den väg som betyder lycka

27. Vilken förändring i inställning och sätt att se får man genom att inhämta kunskap från Gud? Vilket gagn har man av detta?

²⁷ När du följer denna nyfunna livets väg, börjar du få ett glädjefyllt, optimistiskt sätt att se. ”Lycklig är den som förtröstar på Jehova”, sade Salomo. (Ords. 16:20, NW) Du gläder dig inte på ett ytligt sätt, som världen gör, utan djupt i ditt hjärta, eftersom du är upplyst genom sanningen. ”Ögonens klara ljus får hjärtat att fröjda sig.” (Ords. 15:30, NW) Din förändring av ditt uttryckssätt uppmärksammas av dina bekanta. Du finner rentav att det är till gagn för din hälsa. Ja, läkare erkänner sanningen i ordspråken: ”Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv” och ”ett glatt hjärta är en god läkedom”. (Ords. 14:30; 17:22) Världen är visserligen i allmänhet bedrövad, men inte ens i svårigheter befinner du dig i världens hopplösa bedrövelse. (Jämför 1 Tessalonikerna 4:13.) Under det att Jehovas vittnen tjänar Gud har de funnit att det är sant att ”ett gott mod är ett ständigt gästabud”. (Ords. 15:15) Och vid sina sammankomster, omkring tre gånger om året, gläder sig Jehovas vittnen åt att ha det särskilt gott, njuta ett ”gästabud”, i det de inhämtar biblisk kunskap och gläder sig åt gott umgänge och åt resorna.

28. Förklara Ordspråksboken 19:17: ”Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.”

²⁸ I församlingen har du kommit att få många vänner som är andliga ”bröder och systrar”. Och som aposteln Paulus sade finns det bland dem inte många som är ”visa efter köttet”, inte många ”mäktiga”, inte många ”av förnämlig släkt”. (1 Kor. 1:26—29) Men vare sig de är rika eller fattiga, är de ödmjuka eller anspråkslösa i hjärtat, alldeles som Jesus. Dessutom finner du ute i världen andra människor som är bedrövade på grund av den ökande nöden på jorden. Också de är anspråkslösa i hjärtat. När du gör gott mot dem, ser Jehova din omtänksamhet. Den vise skribenten säger oss: ”Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.” (Ords. 19:17) Den arme eller anspråkslöse kan vara ur stånd att återbetala på något sätt, men Jehova räknar det goda som gjorts som en förpliktelse för Honom att betala tillbaka, och han gör det rikligt.

29. Vilka tankar bör man begrunda i fråga om vad man gör med sitt liv?

²⁹ Så vad gör du med ditt liv, eller hur vill du att ditt liv skall bli? Uppskattar du att du har ett mått av liv nu? Är du villig att uppbjuda en rimlig ansträngning för att lära känna Guds föranstaltningar och krav för evigt liv? Om det är så, är du då villig att fortsätta på den rätta kursen, i det du vidmakthåller din andlighet genom att studera bibeln och komma tillsammans och ha gemenskap regelbundet med dem som tjänar Gud genom att kungöra de goda nyheterna om Guds rike? Är du villig att överlämna ditt liv åt Jehova Gud och leva i hängivenhet för honom av hela din själ? Om det är så, kommer Jehova Gud och hans Son att älska dig, och det kommer också alla de som tjänar Gud, och de kommer att hjälpa dig att komma in på den väg som leder till evigt liv och förbli på denna väg.

[Bild på sidan 7]

Salomos ordspråk ger de grundläggande principerna för livet; med gudagiven vishet talade han om djurens beteende och växternas egenskaper och även om människors visa och ovisa handlingssätt

[Bild på sidan 9]

Personligt studium av Guds ord är viktigt för vuxna ...

... och för barn