av dålig hushållning eller oförutsedda händelser, ger bibeln rådet att man inriktar sina ansträngningar på sådant som är mera pålitligt än jagandet efter rikedomar. Ge noga akt på detta råd:

”Se väl till dina får och hav akt på dina hjordar. Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte? När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann och när foder samlas in på bergen, då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker; då giva dig getterna mjölk nog till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.” — Ords. 27:23—27.

Varken materiell välfärd (”rikedom”) eller en aktad ställning (”en krona”) ger någon garanti för verklig trygghet. Ofta är den tid och de krafter och pengar som läggs ner på en affärstransaktion till ingen nytta, därför att de satsats på någonting som inte utföll väl. Oväntade händelser kan bli orsak till att man plötsligt förlorar både sin förmögenhet och sin aktade ställning. Om en kreatursägare å andra sidan lägger ner sina krafter på att ta vård om sin djurbesättning, leder detta inte till att den minskar, utan till att den i allmänhet ökar. Gud ger frikostigt ”foder” till kreaturen. Historien visar att det alltid har varit säkrare att flitigt ägna sig åt kreatursskötsel än att ha rikedomar och en högt aktad ställning, när det har gällt att skaffa sig föda, kläder och inkomster. Följaktligen får vi det visa rådet: ”Se väl till dina får.” Principen i dessa ord kan tillämpas på ett plikttroget utfört arbete inom vilket säkert och tryggt arbetsfält som helst i våra dagar.

Även om Ordspråksboken skrevs för flera tusen år sedan, innehåller den en oöverträfflig vägledning för människor som lever i dag. Läs dessa inspirerade ord regelbundet. Begrunda lärdomen i dem. Fastän varje ordspråk bara består av några få ord, kan överflödet av den vishet som finns i dem göra att du får känna trygghet och lycka i ditt liv för all framtid.

Hon fick lära sig tillbedja Gud

Jehova Gud går inte förbi den som söker behaga honom. Följande erfarenhet, berättad av Jehovas vittnen i Iran, kan illustrera detta:

”Fastän det inte var möjligt att få tala med direktören [på ett visst affärsföretag], inbjöd hans sekreterare oss till sitt kontor. ... Hon hade börjat läsa alla slags böcker för att ta reda på hur man skall be till Gud och bli hörd av honom. ...

En kväll, då denna unga kvinna avslutat sina zoroastriska böner, bad hon till Gud med egna ord, och hon sade: ’Käre Gud, vem du än är, visa mig hur du vill att jag skall tillbe dig. ...’

Två veckor senare kom vi på besök. Många långa diskussioner följde. (Genom att hon blivit utbildad i en katolsk skola, hade hon en hel del kunskap om den ”kristna” religionen. ...) Det dröjde inte länge, förrän hon var övertygad om att hon nu hade funnit sanningen och att hennes böner slutligen hade blivit besvarade. Från första veckan började hon närvara regelbundet vid [Jehovas vittnens] möten, entusiastiskt predika för andra och göra stora förändringar i sitt liv och sin inställning.

Allteftersom bibelstudiet med denna kvinna skred framåt, började hon inse att alla de böcker hon hade läst i sitt sökande efter Gud inte innehöll sanningen och att det förhöll sig på det sättet att många av dem var förbundna med spiritism. Undan för undan gjorde hon sig av med mer än 40 böcker, var och en värd mer än 150 kronor. Hon kastade bort alla sina tidigare dyrbara religiösa föremål, som inbegrep lyckoslantar, kors, zoroastriska symboler och sådana som var förbundna med astrologi. (Apg. 19:19) Sålunda kom denna unga kvinna att överlämna sitt liv åt Jehova inom ett års tid.”