Man kan få verklig glädje av livet
ALLA vill få glädje av livet. Människor söker ofta tillfredsställa denna önskan genom att ägna sig åt olika slags nöjen under fritiden. Man kan inte förneka att nöjen och avkoppling kan vara bra för en både mentalt och fysiskt.
Men under senare år har högre löner och mer fritid fått många att dra en intressant slutsats. Erfarenheten har lärt dem att man inte löser problem eller vinner bestående lycka genom att ”leva livets glada dagar”.
Hur kan då människor få verklig glädje av livet? Det kan vara bra att tänka på ett experiment, som kung Salomo gjorde. Han undersökte ingående varför människor hade misslyckats med att uppnå sann lycka. Under Guds inspiration skrev Salomo ner sina erfarenheter och slutsatser i bibelboken Predikaren. Angående att söka lyckan genom att jaga efter nöjen skriver han:
”I mitt hjärta begrundade jag, huru jag skulle pläga min kropp med vin — och ändå i mitt hjärta bevara min vishet. Jag ville ge mig galenskapen i våld, till dess jag fick se vad som är bäst för människor att göra under himlen, de dagar livet varar. Jag grep mig an med stora företag: jag byggde mig hus och planterade vingårdar. Jag anlade trädgårdar och parker med fruktträd av alla slag. Jag byggde dammar för att bevattna en skog av grönskande träd. Jag skaffade mig slavar och slavinnor, och nya slavar föddes i mitt hus. Mina hjordar av oxar och får blev större än vad någon haft före mig i Jerusalem. Jag hopade silver och guld, rika skatter från kungar och provinser. Jag skaffade mig sångare och sångerskor och det som är männens lust: kvinnor och åter kvinnor. Så överträffade jag alla som före mig levat i Jerusalem. Och min visdom svek mig inte. Allt vad mina ögon begärde lät jag dem få; ingen glädje nekade jag mig. I allt mitt arbete fann jag glädje. Den lönen fick jag för min möda.” — Pred. 2:3—10, 1979 års sv. provövers. (v. 3 delvis enl. 1917).
Bibelskribenten utforskade noga den känsla av välbehag och upprymdhet, som kommer av att dricka alkohol och som man nu för tiden också söker uppnå genom drogmissbruk. Han samlade stora rikedomar och omgav sig själv med paradisisk skönhet. Han utforskade allt som en människa kan tänkas njuta av på sin fritid, också den bästa musikunderhållningen och allt det en kvinna, ja många kvinnor, kan skänka.
Salomo hänvisar till hur grundligt han undersökt allt och skriver: ”Så riktade jag blicken mot visdomen, dumheten och dårskapen. Vad kan den göra som kommer efter kungen? — Bara det som man förut gjort!” (Pred. 2:12, 1979 års sv. provövers.) Tanken är denna: Salomos undersökning var grundlig, eftersom han som kung hade tillräckligt med både tid och tillgångar. ”Vad kan den göra som kommer efter kungen” och som har mycket färre tillgångar än han hade? En vanlig människa skulle bara kunna pröva något av allt det som kungen prövat och göra vad människor redan har gjort. Kungen kan bemöta den människa som är helt övertygad om att hon kan finna sann lycka genom att hänge sig åt nöjen: ”Jag har redan prövat. Det går inte.”
Det är viktigt att lägga märke till att Salomo inte sade att allt jagande efter nöjen är ett slöseri med tiden. Han erkände tvärtom att han fick en viss tillfredsställelse av det han gjorde (”i allt mitt arbete fann jag glädje. Den lönen fick jag för min möda”). Men vad menade han om att finna bestående lycka genom sådant som vin, rikedomar, underhållning och liknande? Han svarar uppriktigt: ”Men så riktade jag blicken mot allt som jag hade utfört, mot all den möda jag haft. Och jag såg att allt var tomhet, ett jagande efter vind. Det finns ingen vinst som består under solen.” — Pred. 2:11, 1979 års sv. provövers.
Den här iakttagelsen bör inte betraktas som negativ, pessimistisk. Den är i stället realistisk och kan hjälpa människor att inte kasta bort många år av sitt liv genom att söka lyckan där den inte finns. Å andra sidan ger samme bibelskribent fina, positiva råd om hur man kan få verklig glädje av livet. Han rekommenderar bland annat rätta proportioner mellan arbete och fritid.
Arbeta hårt, men ”finna glädje”
Sedan den vise bibelskribenten beskrivit detta — att man lägger alltför stor vikt vid nöjen — som ”tomhet, ett jagande efter vind”, fortsätter han med att säga: ”Så finns för människan ingenting gott utom att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda. Jag har insett att detta är en gåva av Guds hand. Ty vem äter och vem gläder sig Gud förutan?” (Pred. 2:11, 24, 25, 1979 års sv. provövers.) Bibeln rekommenderar sannerligen hårt arbete. ”Dåren sitter med händerna i kors [som en arbetsvägran] och tär på sitt eget hull.” (Pred. 4:5, 1979 års sv. provövers.) Men man måste balansera hårt arbete med att ”finna glädje” — njuta av frukterna av sitt arbete. Den inspirerade skribenten säger: ”Ja, bättre är en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.” — Pred. 4:6.
Du känner säkert människor som varje vecka arbetar mycket övertid eller som kanske har två jobb. Detta kanske kan vara nödvändigt, när det uppstår speciella behov, eller för att klara av oförutsedda utgifter, men många som arbetar nästan all sin vakna tid behöver inte göra det. Bibeln uppmuntrar oss att se till att vi varje dag i vår rutin får ”en handfull ro”, närhelst detta är möjligt. Avsätt regelbundet tid till att njuta av mat och dryck och trevligt umgänge med nära och kära. Detta är mycket vackert uttryckt i följande ord:
”Ät då ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta — Gud har redan sagt ja till vad du gör. Klä dig alltid i vitt, låt oljan flöda över ditt huvud. Njut livet med den kvinna du älskar, alla dagar i ditt flyktiga liv, det som Gud har gett dig under solen, alla dina flyende dagar. Det är din lott i livet, ditt mödosamma liv under solen.” — Pred. 9:7—9, 1979 års sv. provövers.
En annan viktig lärdom från bibelboken Predikaren har anknytning till detta.
Lev i nuet
Gud har gett människan förmåga att begrunda det flydda och tänka på framtiden. Något som gör framtiden än mer lockande är den försäkran bibeln ger om en ny ordning, som består av nya himlar och en ny jord där rättfärdighet skall bo. (2 Petr. 3:13; Upp. 21:1—5) Det är gott att se fram emot sådana välsignelser.
Men du kanske har lagt märke till att människor ofta tänker så mycket på det flydda och på framtiden att de försummar nuet. Att ständigt tänka tillbaka på ”den gamla goda tiden” visar bara hur otillfredsställd man är med förhållandena just nu. Bibeln varnar för detta och säger: ”Säg inte: ’Varför var det bättre förr?’ Det är inte av vishet man frågar så.” (Pred. 7:11, 1979 års sv. provövers.) Det är lika oförståndigt att inrikta alla sina förhoppningar om lycka på framtiden.
För att man skall få verklig glädje av livet krävs det en realistisk syn på nuet. Salomo uttrycker det så här: ”Bättre är det ögonen ser än själens kringströvande. Detta är också fåfänglighet och ett jagande efter vind.” (Pred. 6:9, NW) Också rika människor, som har allt de kan önska i materiellt avseende, kan för sig själva erkänna att de har en djup känslomässig längtan efter sådant som rikedom inte kan tillfredsställa. Ouppfylld längtan strövar omkring, så att säga, genom att hela tiden driva människor att söka andra levnadsvillkor. Även om en tillfällig omväxling från den vanliga rutinen kan vara bra för en människa, så går somliga till ytterligheter genom att ständigt flytta och söka annat arbete och genom att hela tiden hoppa från en sak till en annan i en fåfäng jakt efter lyckan. Enligt bibeln är det mycket bättre med ”det ögonen ser”. Det är förståndigt av en människa att vara nöjd med och glädja sig åt det hon just nu kan se, det vill säga det hon för närvarande har. I det här sammanhanget kan det vara bra att tänka på vad två människor, som reflekterade över hur man kan få glädje av livet, lagt märke till.
”Det är nuet som tillhör oss nu”
Tidskriften McCall’s (maj 1978) publicerade en kvinnas erfarenhet. Sedan hennes barn hade vuxit upp och flyttat hemifrån, flyttade hon från en förort till ett avlägset fiskeläge. Hon skriver:
”Det finns ingenting i vårt samhälle som lär oss hur vi skall leva nu; allting i vårt samhälle hindrar det. När vi börjar skolan, säger våra föräldrar och lärare redan: Vad skall du göra sedan? Förbered dig! Vi börjar på högskolan och trycket ökar: Vad skall du göra sedan? Vi blir tidigt vana att hela tiden tänka framåt och att tillämpa det i alla sammanhang; det har blivit ett sätt att tänka. Vi ser fram emot att komma någonstans — vart som helst — det spelar ingen större roll. Vi ser fram emot den underbara dag, när vi finner den där magiske ’andre’, med vilken livet kommer att bli så mycket rikare, och sedan ser vi fram emot nästa års semester, eller till vad vi skall göra när barnen är vuxna, eller till pensionsåldern. Vi är alltid spända, och när den framtid är här, som så magiskt skulle bota och förändra oss, visar den sig inte vara ett dugg annorlunda än i dag.
Det är möjligt — det måste vara möjligt — för oss att utveckla en annorlunda livsstil, att leva med mer glädje och medvetenhet, med ökat medvetande, så att vi fördjupar varje ögonblick och gör det innehållsrikt. Vi går lättsinnigt förbi ögonblicken, vi har vår blick fäst på morgondagen, men det är nuet som tillhör oss nu och som skälver av möjligheter, inte framtiden som inte är här än. Det är först när vi går in i ett ögonblick och lever det med full uppmärksamhet, som vi blir verkligt levande.”
”Framgång är en resa”
Fyrtiofem minuters meditation fick dr Wayne W. Dyer att dra en liknande slutsats. I sin bok Pulling Your Own Strings skriver Dyer:
”En av de största vändpunkterna i mitt liv kom för många år sedan, när jag som vikarierande lärare råkade tillbringa fyrtiofem minuter med att övervaka en studielokal. På den bakre anslagstavlan i rummet stod följande ord skrivna: ’Framgång är en resa, inte ett mål.’
Jag studerade de där orden under hela fyrtiofem minuter och lät dem sjunka in i själva min själ. Jag hade faktiskt fram till den dagen betraktat livet som en rad olika mål och händelser. Skolavslutningar, mottaganden av diplom, examina, äktenskap, födslar, befordran och andra liknande händelser var allesammans mål eller destinationsorter, och jag gick från anhalt till anhalt.
Jag lovade mig själv högtidligt just där, i det rummet, att jag skulle sluta upp att värdera lyckan med uppnåendet av mål som utgångspunkt och i stället betrakta hela mitt liv som en fortsatt resa, där jag kunde njuta av varje ögonblick. Den uppgiften i den studielokalen gav den här läraren en av livets viktigaste lärdomar: Värdera inte ditt liv efter prestationer, obetydliga eller imponerande, utefter vägen. Om du gör det, kommer du hela tiden att få erfara det hopplösa i att ständigt söka nya mål och destinationsorter, att aldrig tillåta dig själv att känna dig fullt utvecklad. Vad du än presterar, måste du omedelbart planera för nästa prestation, så att du får en ny mätare på hur framgångsrik och lycklig du är.
Vakna i stället upp och uppskatta allting du möter längs din stig. Njut av blommorna som står där för att glädja dig. Ställ in dig själv på en sådan våglängd att du kan njuta av soluppgången, de små barnen, skratten, regnet och fåglarna. Njut av alltsammans i stället för att vänta på ett ständigt framtida ögonblick då du kommer att kunna koppla av. Framgång — ja, till och med själva livet — är faktiskt ingenting annat än ögonblick att njuta av — ett åt gången. När du förstår den principen, kommer du att sluta upp med att värdera din lycka i prestationer och i stället betrakta hela livet som någonting att vara lycklig över. Eller för att sammanfatta det hela: Det finns ingen väg till lyckan, därför att lyckan är vägen.”
Vikten av gudaktig hängivenhet
Att man bestämmer sig för att inte förlora nuvarande välsignelser ur sikte kommer förvisso att göra ens liv lyckligare. Men det krävs något mer för att få ut det allra bästa av livet. Vad då?
Aposteln Paulus beskriver det och säger: ”Ja, visst är den ett medel till stor vinning, denna gudaktiga hängivenhet jämte förmåga att reda sig med vad man har.” (1 Tim. 6:6) Den nödvändiga egenskapen är gudaktig hängivenhet, som avser ett levnadssätt som visar vördnad för Skaparen. Det kommer till synes genom att man handlar på ett gudaktigt sätt mot sina medmänniskor. Den människa som önskar leva med gudaktig hängivenhet måste ta sig tid till att studera bibeln noga, och därigenom kommer hon att kunna lära sig vad slags uppförande Gud godkänner.
Att lära sig Guds vilja och forma sitt liv efter den är verkligen ett medel till stor vinning. Ett sådant levnadssätt leder till liv i en ny ordning där ”döden ... inte [skall] vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” — Upp. 21:4.
Att leva efter Guds principer nu medför Guds ynnest och det bästa tänkbara förhållandet till medmänniskor. När en människa visar medlidande, vänlighet, ödmjukhet, tålamod och frikostighet, vilket allt kännetecknar den kristna ”nya personligheten”, så ger människor gensvar, och alla berördas liv blir lyckligare. — Luk. 6:38; Kol. 3:10—14.
Man uppnår inte sann lycka bara genom att jaga nöjen. Bibeln uppmuntrar till att man blandar hårt arbete med ”en handfull ro” varje dag för att njuta frukterna av sitt arbete. Bibeln betonar också vikten av att inhämta exakt kunskap om Gud och att leva efter bibliska principer.
Salomo säger: ”Nu har du hört allt, och detta är summan: frukta Gud och håll hans bud. Det gäller alla människor.” (Pred. 12:13, 1979 års sv. provövers.) Vill du uppfylla den förpliktelsen genom att forma ditt liv efter bibelns riktlinjer? Om du gör det, kommer du att få sinnesfrid med förnöjsamhet. Det finns inget annat sätt att få verklig, bestående glädje av livet.