Guds ord är levande

Kom ihåg din Skapare i din ungdom

VÅR Skapare vill att vi skall kunna glädja oss åt livet, den dyrbara gåvan han har gett oss. I bibelboken Predikaren säger han: ”Gläd dig, du yngling, i din ungdom, ... ja, vandra de vägar ditt hjärta har lust till och så, som det behagar dina ögon.” Men den kurs du i din ungdom slår in på för att tillfredsställa ditt hjärtas och dina ögons begär kommer att påverka det sätt varpå Gud dömer dig. Ungdomar får därför här uppmaningen: ”Avlägsna bekymmer [eller orsak till oro] från ditt hjärta och avvärj olycka.” — NW.

Hur kan ungdomar ”avvärja olycka” och få en rättfärdig dom — till ”evigt liv”? (Romarna 6:23) Hur ungdomar kan göra detta visas av den uppmaning som ges därefter: ”Kom nu ihåg din store Skapare i din unga mandoms dagar, innan de olycksbringande dagarna börjar komma.” — NW.

Vilka är ”de olycksbringande dagarna” under vilka de som inte bryr sig om att komma ihåg sin Skapare säger: ”Jag finner inte behag i dem”? Den som skrev Predikaren menade ålderdomens dagar, när en människa försvagas och kroppsorganen bryts ner och inte längre fungerar som de skall. Predikaren beskriver denna livets ”vinter” i symboliska ordalag — det är som när solen, månen och stjärnorna förmörkas och sjukdomarnas och krämpornas moln visar sig och ökar en människas bekymmer.

Denna period i livet kallas också för ”den tid då väktarna i huset darrar och de starka männen kröker sig; då malerskorna sitter sysslolösa, så få som de nu har blivit, och skåderskorna har det mörkt i sina fönster; då dörrarna åt gatan stängs till ... och gräshoppan släpar sig fram”.

Förstår du den här illustrationen? Det symboliska ”huset” är människokroppen. Dess ”väktare” är armarna och händerna, som vid hög ålder darrar. Benen — ”de starka männen” — är krökta vid hög ålder och har svårt att hålla kroppen upprätt. Tänderna — ”malerskorna” — kan inte längre fullgöra sin funktion. De ”sitter sysslolösa, så få som de nu har blivit”.

Hur är det då med en gammal människas ögon? Dessa kroppens ”fönster” ”har det mörkt” på grund av försämrad syn. Munnens ”dörrar” öppnar sig inte längre så mycket för att ge uttryck åt vad som finns i kroppens hus. Ja, en gammal människa kan faktiskt på grund av ålderdomssvaghet likna en gräshoppa, när hon släpar sig fram.

Sedan, när döden nalkas, ”rycks [silversnöret] bort och den gyllene skålen slås sönder, och ... ämbaret vid källan krossas”. ”Silversnöret” betyder tydligen ryggmärgen och den ”gyllene skålen” hjärnan. ”Ämbaret” betyder hjärtat, som mottar det livsuppehållande blodet och får det att cirkulera genom kroppen. Hög ålder påverkar allt detta. Till sist, vid döden, återvänder en människa till stoftet. — Predikaren 11:9—12:7.

En människa som har förslösat sitt liv i fåfängliga strävanden överraskas plötsligt av ålderdomens olycksbringande dagar — ”fåfängligheters fåfänglighet”! (Predikaren 12:8) Var därför vis och kom ihåg din Skapare, när du har styrka och kraft. Skaffa dig meriter i form av trogen tjänst för Gud, som skall komma ihåg dig med en gynnsam dom, ja, evigt liv. — Matteus 6:19—21; Hebréerna 6:10—12; Predikaren 12:13, 14.