Hur kan du få en ljus framtidssyn?

FÖR att ha en ljus framtidssyn behöver människor ett fast grundat hopp. Den ende som kan ge ett sådant hopp är människans skapare, Jehova Gud, och han har gjort detta med hjälp av sitt ord, bibeln. Den kristne aposteln Paulus skrev: ”Alla de ting som är skrivna förr, de är skrivna till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna må ha hopp.” — Rom. 15:4.

Människor som förkastar Guds ords vägledning och räknar med att andra källor skall ge dem ett pålitligt hopp för framtiden måste helt enkelt bli besvikna. Detta är vad Jesajas profetia framhöll för trolösa israeliter, som tvärtemot Guds lag vände sig till andemedier, spåmän och till och med de döda för att få insikt beträffande framtiden.

Jesaja 8:19—22 antyder att dessa trolösa israeliter skulle uppmana de trogna att göra samma sak, men sedan visas det vad de personer skulle drabbas av som förkastade källan till sann vägledning och sant hopp, nämligen Jehova. Vi läser: ”När man säger till eder: ’Frågen andebesvärjare [Vänd er till de spiritistiska medierna, NW] och spåmän, dem som viska och mumla’, så svaren: ’Skall icke ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda för de levande?’ ’Nej, hållen eder till lagen, till vittnesbördet!’ Så skola förvisso en gång de nödgas mana, för vilka nu ingen morgonrodnad finnes. De skola draga omkring i landet, nedtryckta och hungrande, och i sin hunger skola de förbittras och skola förbanna sin konung och sin Gud. Och de skola vända blicken uppåt, de skola ock skåda ned på jorden; men se, där är nöd och mörker och natt av ångest. Ja, tjockt mörker är de fördrivnas liv.”

För dem som uppmanade andra att rådfråga andemedier, spåmän och de döda skulle det inte finnas någon ”morgonrodnad”. Sedan de drabbats av olycka, skulle de inte ha något som kunde ge dem en ljus framtidssyn. Den olycka som skulle leda till den dystra framtidssyn som beskrivs i Jesajas profetia var utan tvivel den förutsagda assyriska invasionen. De överlevande skulle vara ”nedtryckta”. Eftersom en erövringskampanj skulle följas av att de odlade fälten, fruktträdgårdarna och vingårdarna ödelades, skulle de överlevande stå inför hunger. I sitt hungriga tillstånd skulle de trolösa israeliter som hade undgått död och fångenskap vara oroade, ”förbittras” eller vredgas. De skulle inte betrakta olyckan som en rättvis vedergällning för trolöshet. I stället skulle de förbanna kungen och den Högste och skjuta skulden på dem för lidandet. När sådana personer såg upp mot himlen, skulle de inte se något tecken till ljusning som kunde uppväcka hos dem ett hopp om bättre tider. När de såg på tingen på jorden, skulle allting förefalla mörkt och dystert för dem. Sedan de förkastat Guds lag och vittnesbörd, skulle de inte kunna se ens det minsta tecken till ljusa framtidsutsikter.

På liknande sätt är det i denna tid många som är skrämda av det de ser äga rum på jorden — ökande laglöshet, förorening av luft, jord och vatten och därtill allmän oro bland folk och nationer. Sanna kristna påverkas av dessa förhållanden, men de har ändå inte en mörk framtidssyn. Varför inte det? De vet av Guds ord att den nuvarande världssituationen är en uppfyllelse av profetiorna och förebådar den annalkande befrielsen genom Guds rike under Jesus Kristus. Därför gör de det som Jesus Kristus uppmuntrade till: ”När dessa ting börjar inträffa, räta då upp er och lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig.” (Luk. 21:28) Delar du denna förtröstan på grund av att du har mottagit bibelns budskap som ”Guds ord”? — 1 Tess. 2:13.