Framtiden kan förutsägas!
Vad innebar detta för det forntida Babylon?
Vad innebär det för dig?
ÖNSKAR du känna till framtiden? De flesta människor önskar göra det — men hur är det möjligt?
Många vänder sig till astrologin, en spådomskonst som har med stjärnorna att göra och som går tillbaka ända till det forntida Babylon. Enbart i Förenta staterna finns det uppskattningsvis 200.000 astrologer, vilkas verksamhet inbringar närmare 500 millioner kronor varje år. Undersökningar visar att kyrkobesökare är precis lika benägna som andra att rådfråga astrologer.
Hur förhåller det sig med dig? Varifrån hämtar du dina upplysningar om framtiden?
Ett ironiskt exempel
Det är en av historiens ironier att den forntida staden Babylons världsberömda astrologer inte kunde förutsäga dess fall och att de var oförmögna att förhindra att den erövrades år 539 f.v.t.
Men det fanns någon annan som verkligen förutsade Babylons ödesdigra erövring — nästan 200 år i förväg! Förvånansvärt nog förutsades till och med namnet på erövraren långt före hans födelse. Samma källa berättar vad framtiden har i beredskap för denna generation, och det som hände med Babylon har betydelse för den. Är du intresserad av detta?
Du bör vara det, eftersom de krafter som bidrog till Babylons undergång fortfarande är mycket verksamma i världen i vår tid. Uppfattningar och företeelser som frodas under 1900-talet har sina rötter i det forntida Babylon. Dess fall är av betydelse för oss.
Erövrare identifierade till namnet
Källan till många ofelbara profetior om Babylon är bibeln. Bibelboken Jesaja innehåller förutsägelser om Babylons fall åtminstone 193 år innan detta fall inträffade. Men vilka skulle erövrarna visa sig vara? Bibeln förklarar detta tydligt:
”Detta är en utsaga om Babel. ... Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna, som akta silver för intet och icke fråga efter guld.” — Jes. 13:1, 17.
På Jesajas tid bestod mederna av en grupp skilda stammar i det assyriska väldets gränstrakter. (Benämningen ”meder” brukades ofta både med avseende på mederna och på perserna som var besläktade med dem.) Under de år som följde på Jesajas profetia växte medernas makt oavbrutet. Som bibeln visar, kunde det rika Babylon inte köpa dem med guld!
Bibeln uppenbarar dessutom namnet på ledaren för de meder och perser som skulle erövra Babylon:
”Så säger HERREN ... : För eder [Israels] skull sänder jag mitt bud mot Babel, och jag skall driva dem allasammans på flykten. ... Jag är den som säger om Kores: ’Han är min herde, han skall fullborda all min vilja.’ ... Så säger HERREN till sin smorde, till Kores som jag har fattat vid hans högra hand, då jag nu vill slå ned folken inför honom.” — Jes. 43:14; 44:28; 45:1.
Två hundra år senare erövrade just denne Kores eller Cyrus Babylon och fullbordade denna profetia. Begrunda vad detta betyder: Du har förmodligen i din ägo den bok som genom de historiska händelserna visat sig innehålla de mest tillförlitliga profetior som någonsin nedtecknats. Denna bok är också en värdefull källa till upplysning med avseende på vår framtid.
Det finns naturligtvis människor som vill avfärda bibeln och skryta över sina egna förutsägelser — men bör detta förvåna oss? De ”vise männen” i Babylon handlade på samma sätt för omkring 2.500 år sedan, som historien visar. Ändå började dessa bibliska profetior att uppfyllas, när Cyrus blev kung över mederna och perserna — och de uppfylldes allt snabbare, när han drog upp mot Babylon. Begrunda följande ting:
Babylon belägras
Ungefär vid skördetiden år 539 f.v.t. anlände den långt i förväg förutsagde erövraren, Cyrus, till Babylons murar. Som profeten Jeremia hade förutsagt belägrade Cyrus staden. — Jer. 51:11, 12.
Babylonierna ägnade naturligtvis ingen uppmärksamhet åt uppfyllelsen av de otvetydiga ord som uttalades av Jehovas profeter Jeremia och Jesaja. De var inte intresserade av sina hebreiska slavars bibel. Deras berömda spåmän förstod inte att staden snart skulle falla. ”De tog lätt på belägringen” i stället — ”i den tron att de hade tillräckligt med förnödenheter för mer än tjugo år.” — Xenofon: Cyropædia, VII, 13.
Det bör inte vara förvånande att babylonierna hade känslan av att deras försvarssystem var oövervinnligt. Var inte Babylon också känt som ”Šu-anna”, som betyder ”försedd med höga murar”? Den forntida historikern Herodotos uppger att stadens murar var omkring 100 meter höga, även om detta inte kan bekräftas i dag. I vilket fall som helst får vi veta att stadens försvarsverk slog ned modet på Cyrus, som uppges ha sagt till sina stabsofficerare: ”Jag försäkrar att jag inte kan förstå hur någon skall kunna storma murar som är så bastanta och höga.” — Cyropædia, VII, 7.
”Dina strömmar vill jag låta uttorka”
Hur skulle staden kunna intas? Det är betecknande att bibeln inte enbart namnger Cyrus som erövrare av Babylon och sedan utelämnar detaljerna om hans erövring. Det är tvärtom så att just den strategi som Cyrus använde för att inta Babylon hade omnämnts i den bibelprofetia som nämner hans namn:
”Så säger HERREN, ... som säger till havsdjupet: ’Sina ut; dina strömmar vill jag låta uttorka’ ... [och] om Kores: ’Han är min herde.’” — Jes. 44:24, 27, 28.
Aha! Babylon var omgivet av ett nätverk av kanaler och vallgravar såväl som av murar. Det var faktiskt så att floden Eufrat flöt rätt igenom staden. Men hur skulle det vara om man kunde avlägsna det skydd som dessa vattenmassor utgjorde, om man kunde få dem att ”uttorka”? Cyrus grävde först kanaler för att avleda floden.
”När han sedan fick veta att en viss högtid hade börjat i Babylon, under vilken hela Babylon hade för vana att dricka och festa om hela natten lång, tog Cyrus ett stort antal män, så snart det blivit mörkt, och öppnade utloppen till kanalerna från floden ... , och där flodbädden passerade genom staden blev det möjligt för människor att ta sig fram.” — Cyropædia, VII, 15, 16.
Även när det gällde denna lilla detalj — att Babylons fall skulle inträffa under en högtid då människor var druckna — visade sig den bibliska profetian vara korrekt:
”Ja, jag skall göra dess furstar druckna, så ock dess visa män, dess ståthållare, dess landshövdingar och dess hjältar, och de skola somna in i en evig sömn, ur vilken de aldrig skola uppvakna.” — Jer. 51:57.
”Hjältar upphöra att strida”
Cyrus’ män befann sig på insidan av staden nu, men de var ingalunda utom fara, när de kröp fram längs flodbädden. Det fanns höga murar på flodens sidor. Babyloniska vaktposter som var uppmärksamma skulle kunna stänga bronsportarna i dessa murar, och perserna skulle vara fångade och skulle bli utsatta för en hagelskur av projektiler ovanifrån. Men eftersom babylonierna var upptagna av sin högtid, hade de inte bommat igen dessa betydelsefulla portar! Även i detta fall blev det precis som bibeln förutsagt:
”Så säger HERREN till sin smorde, till Kores som jag har fattat vid hans högra hand, ... då jag vill öppna dörrarna för honom, så att inga portar mer äro stängda.” — Jes. 45:1.
När erövrarna tog sig in i staden genom flodens portar, mötte de mycket litet motstånd från de lamslagna babylonierna. Staden intogs nästan utan strid. Också detta hade förutsagts!
”Babels hjältar upphöra att strida, de sitta stilla i sina fästen; deras styrka har försvunnit, de hava blivit såsom kvinnor.” — Jer. 51:30.
Var fanns kungen? Profetian i bibeln anger att han hjälplöst skulle sitta och vänta i sitt palats och att han skulle få allt fler dåliga nyheter med varje budbärare utifrån:
”Löparna löpa mot varandra, den ene budbäraren korsar den andres väg, med bud till konungen i Babel om att hela hans stad är intagen.” — Jer. 51:31.
I full överensstämmelse med profetian berättar historien att man fann kungen och dödade honom i hans palats tillsammans med hans livvakt. ”Med hast, på en och samma dag”, hade det stolta Babylon fallit! — Jes. 47:9.
Vad kunde nu de högmodiga babyloniska spåmännen säga? Hur skulle de kunna vederlägga de ord som hade skrivits om dem nästan 200 år tidigare och som fullbordats just denna stund:
”Du har arbetat dig trött med dina många rådslag. Må de nu träda fram, må de frälsa dig, dessa som avmäta himmelen och spana i stjärnorna och var nymånad kungöra, varifrån ditt öde skall komma över dig. Men se, de äro att likna vid strå.” — Jes. 47:13, 14.
Om man jämför med bibliska profetior som nedtecknades många år tidigare, hur tillförlitliga visade sig de babyloniska astrologernas profetior vara? Hur mycket insikt visade de att de hade? I bokstavlig bemärkelse visade de att de inte kunde läsa skriften på väggen samma natt som Babylon erövrades! — Dan. 5:8.
”Det stora Babylon”
”Det må så vara att bibliska profetior gick i uppfyllelse i det förgångna”, säger du kanske, ”men vad har det att göra med vår tid?”
För det första finns det fortfarande många ting i våra dagars värld som har sitt ursprung i det forntida Babylon. Till exempel astrologi:
”Astrologin grundades på två babyloniska uppfattningar: zodiaken och himlakropparnas gudomlighet. ... Babylonierna tillskrev planeterna de inflytanden man skulle kunna förvänta från var och en av dessa gudar.” — L. Sprague De Camp: Great Cities of the Ancient World, sid. 150.
Visste du att sådana ”moderna” företeelser som proväktenskap och snabbskilsmässa var välkända i Babylon? När det gäller politikens värld, har tanken om kungars gudagivna uppdrag spårats till denna stad. ”Det är knappast ett sammanträffande att brittiska monarker i vår tid genomgår kröningsceremonier som påminner så mycket om dem i Mesopotamien.” — Cradle of Civilization, sid. 160.
Men Babylon var framför allt ett religiöst välde. Rester av mer än 50 religiösa tempel har blivit funna i dess ruiner. Dess inflytande på den övriga delen av den forntida världen, och därigenom också på världen i vår tid, var stort.
”Mesopotamien blev ett kulturellt centrum från vilket kosmologiska, mytologiska och vetenskapliga uppfattningar utbredde sig.” — Ancient Semitic Civilizations, sid. 57.
Bland de religiösa uppfattningar som fick sin början i Babylon finns föreställningen om en treenig gud, och denna grundar sig på den babyloniska ”högsta treenigheten” med Anu, Enlil och Enki. Uppfattningen om en odödlig själ spreds också från Babylon. Många moderna religiösa ceremonier började där, precis som de politiska ceremonierna, till exempel kröningsceremonin i England.
Om du är religiös, kanske det förvånar dig att få veta att mycket av det som kyrkosamfund i vår tid lär och gör härrör från det forntida Babylon. Även om du inte är religiös, kanske du finner att du är engagerad i politiska handlingar som påverkats av Babylon eller i sådana babyloniska verksamheter som astrologi. Bör detta oroa dig?
Ja, därför att Jehova Guds fientlighet mot babylonisk filosofi och religion inte upphörde med Babylons tillintetgörelse. Detta är anledningen till att bibelboken Uppenbarelseboken talar om ett världsomfattande religiöst system som grundar sig på det forntida Babylons uppfattningar och som symboliskt kallas ”det stora Babylon”. (Upp. 17:3—6; 18:21—24) Uppenbarelseboken innehåller profetior om det stora Babylons tillintetgörelse, vilka kommer att gå i uppfyllelse precis lika säkert som de bibliska profetiorna om den forntida staden Babylon. Bibelns råd är: ”Gå ut från henne, mitt folk, för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder och för att ni inte skall få del av hennes hemsökelser.” (Upp. 18:4) Det är nödvändigt att göra detta utan dröjsmål!
Jehovas vittnen kommer med glädje att hjälpa dig att få veta hur — utan kostnad för dig. Du kommer då att få verkligt pålitliga upplysningar om framtiden från den bästa möjliga källan, bibeln.
[Bild på sidan 19]
Det som hände med Babylon är av betydelse för oss