Den stora pyramiden vid Gize

En frukt av sann tillbedjan eller av falsk?

DEN ”stora pyramiden” vid Gize räknas som ett av den forntida ”världens sju underverk”. Den är den största av de nio pyramiderna vid Gize i Nildalen. Den ”stora pyramiden” var ursprungligen 147 m hög eller ungefär lika hög som en byggnad med 40 våningar nu för tiden, och var och en av de fyra sidornas basyta var 230 m lång; dess bas täcker en yta om 5,3 hektar. Förhållandet mellan pyramidens höjd och omkretsen vid basen är detsamma som förhållandet mellan en cirkels radie och dess omkrets, vilket några matematiker och astronomer anser vara synnerligen anmärkningsvärt. Dess fyra sidor sammanfaller fullständigt med de fyra väderstrecken.

Om den tid som Herodotos har angivit för den ”stora pyramidens” uppförande är exakt, skulle denna nu vara omkring tre tusen år gammal, men andra gör gällande att den byggdes för omkring fyra tusen år sedan. Enligt Herodotos och Maneto (en egyptisk historieskrivare på 200-talet f. Kr.) byggdes den ”stora pyramiden” av Cheops, en av de herdekonungar som trängde in i Egypten och med lätthet besegrade det, stängde alla tempel och därefter tvingade alla att arbeta åt dem. ”Ett hundra tusen man utgjorde den stående arbetsstyrkan, som fick avlösning var tredje månad med ett nytt arbetslag.

Det tog tio års förtryck av folket för att fullborda den väldiga stenlagda väg, på vilken byggnadsstenarna skulle forslas fram, ett arbete som, enligt mitt förmenande, inte stod uppförandet av själva pyramiden långt efter.” Denna väg var närmare en kilometer lång, nitton meter bred och nådde en höjd av ungefär sexton meter, och den ”var byggd av polerad sten och täckt med ristningar av djur. ... Själva pyramiden tog det tjugo år att bygga.” De två mindre pyramiderna vid Gize, säger Herodotos, byggdes av Cheops’ bror och son.

Det har spekulerats mycket över varför dessa pyramider vid Gize uppfördes, och i all synnerhet över varför den ”stora pyramiden” byggdes. Några har menat sig lösa problemet genom att förfäkta att den byggdes uteslutande för att tjäna som grav åt Cheops, men är det rimligt att antaga, att en härskare under så lång tid som trettio år skulle utnyttja alla resurser i ett land sådant som Egypten för att bygga en grav? Andra har dragit den slutsatsen, att pyramiden byggdes för att tjäna som kunglig skattkammare, men de kostnader som ett sådant byggnadsverk drog var mycket större än värdet av vilka skatter som helst, som en kung skulle kunna önska förvara i den! Andra har slagit fram tanken att pyramiden uppfördes för att tjäna som ett tempel, men inte heller det tycks vara den rätta förklaringen, eftersom byggnadens släta, sluttande sidor gjorde det mycket svårt att nå dess ingångar.

Eftersom ingen av dessa teorier fullständigt och tillfredsställande förklarar avsikten med uppförandet av den ”stora pyramiden”, har åter ändra gjort det antagandet, att den byggdes under gudomlig inspiration; man har sagt, att det kan ha varit Melkisedek som byggde den och att Gud lät den byggas för att tjäna som ett vittne i sten, som skulle bestyrka bibelns innehåll. John Taylor, som verkade i London, professor Smyth och dr Edgar, som båda var skottar, tillhörde dem som förfäktade den teoriena, att den ”stora pyramidens” mått, och i synnerhet måtten på dess gångar och kamrar, hade en djup, biblisk innebörd.

Hur förhåller det sig egentligen? Är den ”stora pyramiden” verkligen ett vittne för Jehova? Byggdes den av hans sanna tillbedjare, för att den skulle bestyrka bibelns innehåll, eller byggdes den av utövare av hednisk religion?

Härrör inte från Gud

Låt oss först slå fast, att eftersom Guds ord är våra fötters lykta och ett ljus på vår stig och bereddes för att var och en av oss skulle bli ”fullt färdig”, ”till allt gott verk skicklig”, så finns det inte något mera behov, som den ”stora pyramiden” och dess mått skulle kunna fylla. — Ps. 119:105; 2 Tim. 3:15—17, 1878.

Jehova Gud använde ett fyrtiotal skrivare under en period av sexton hundra år för att få sitt ord skrivet åt oss. Är det då något förnuft i en sådan slutsats som den, att redan innan Mose började skriva Pentateuken, skulle Gud ha låtit uppföra en väldig byggnad som skulle bestyrka hans ord? Är det inte snarare en skymf mot Gud att påstå att han kände behov av att bestyrka sitt inspirerade ord med hjälp av ett stumt, väldigt byggnadsverk? Och likaså att detta byggnadsverks betydelse och innebörd skulle vara dolda för människan i tusentals år och uppenbaras först vid den tid, då byggnaden berövats all yttre skönhet?

Ytterligare frågar vi: Är det förnuftigt att påstå, att Gud skulle ge anvisning om uppförandet av en byggnad, som täckte mer än fem hektar mark och bestod av omkring två och en halv million kubikmeter huggen sten — somliga stenar var ända till tio meter långa och beräknas ha vägt närmare 800 ton vardera —, när allt byggnadsarbetet utfördes med slavarbetskraft? Själva det förhållandet att egyptierna under många följande generationer hyste så stark avsky för blotta minnet av herdekungarna, som hade trängt in i Egypten och besegrat det, visar att pyramidbyggandet var av samma karaktär som faraonernas byggnadsverksamhet och inte alls kan jämföras med kung Salomos.

Om den ”stora pyramiden” skulle ha byggts på Guds befallning, borde vi då inte dessutom förvänta att finna något i Guds ord, bibeln, som talar om uppförandet av den? Bibeln beskriver uppförandet av Salomos tempel, den talar om det tempel som byggdes under ståthållaren Serubbabels ledning och den vattenledning som kung Hiskia lät anlägga, ja, den talar också om byggandet av Babels torn men nämner inte ett ord om pyramiderna. Till saken hör också att inget av de byggnadsverk som beskrivs i Guds ord hade formen av en pyramid.

Det förhållandet kan inte heller med framgång motsägas, att inga mått som uppgivits i förbindelse med den ”stora pyramiden” kastar något ljus över den betydelsefullaste av alla frågor, den som har att göra med vem som är den högste i universum, eller ger svar på spörsmålet varför Gud har tillåtit det onda. Även om några av dess mått kan tyckas beaktansvärda, kan det dock inte heller förnekas att de har väckt falska förhoppningar, som lett till besvikelse, och inga av dem tjänar något syfte i samband med att Jehovas namn blir hävdat och upphöjt och ”dessa goda nyheter om riket” predikade, och inte heller har de som skattar den ”stora pyramiden” så högt någon andel i detta predikoverk. Om det finns en del saker i samband med den ”stora pyramiden” som inte låter sig förklaras blott och bart genom mänsklig vishet, så har vi — i betraktande av det som redan sagts här — inget alternativ, utan måste dra den slutsatsen, att den måste ha fullbordats genom demoners kraft snarare än genom Jehova Guds verksamma kraft.

Ett altare åt Jehova

Ett par verser i bibeln som i det flydda har anförts till stöd för uppfattningen att den ”stora pyramiden” skulle ha Gud till upphovsman lyder så här: ”På den tiden skall ett altare vara rest åt HERREN mitt i Egyptens land, så ock en stod åt HERREN vid landets gräns. Och de skola vara till tecken och vittnesbörd för HERREN Sebaot i egyptiernas land: när de ropa till HERREN om hjälp mot förtryckare, då skall han sända dem en frälsare och försvarare, och han skall rädda dem.” Med ett skarpsinnigt uttänkt diagram sökte man påvisa att den ”stora pyramiden” låg såväl mitt i Egyptens land som vid dess gräns. Men inget bokstavligt byggnadsverk kan bokstavligen befinna sig mitt i ett bokstavligt land och samtidigt vid dess gräns. — Jes. 19:19, 20.

I bibeln används emellertid stundom uttrycket Egypten i symbolisk bemärkelse, t. ex. i Uppenbarelseboken 11:7, 8, där Guds tjänares tillstånd under åren 1918 och 1919 beskrivs på detta sätt: ”Och när de hava till fullo framburit sitt vittnesbörd, skall vilddjuret, det som skall stiga upp ur avgrunden, giva sig i strid med dem och skall övervinna dem och döda dem. Och deras döda kroppar skola bliva liggande på gatan i den stora staden, som andligen talat heter Sodom och Egypten, den stad, där också deras Herre blev korsfäst.”

Uttrycket ”altare” i det tidigare anförda skriftstället avser en plats där offer frambärs, och nu frambär Guds folk offer till Jehova mitt i det motbildliga Egypten, Satans värld. De tjänar också som en stod, som en minnesvård eller ett vittnesröse åt Jehova. Även om det är omöjligt att ett bokstavligt byggnadsverk kan ligga såväl mitt i ett bokstavligt land som vid dess gräns, så kan det förhålla sig så symboliskt talat. Jehovas vittnen befinner sig i denna tid mitt i eller utöver hela det nutida Egypten, dvs. Satans värld; och likväl kan det sägas, i en annan bemärkelse, att de också befinner sig invid dess gräns, i det att de står vid dess rand, redo att lämna denna värld och träda in i den nya världen efter Harmageddonstriden. Att de skall tjäna som vittnen framhålls om och om igen i Skriften: ”I ären mina vittnen, säger Jehova, ... och jag är Gud.” Och vad beträffar att de skulle vara ett tecken, så lägg märke till den större Jesajas, Kristi Jesu, ord, när han talar om sina efterföljare såsom barn, som givits honom: ”Se, jag och barnen, som Jehova har givit mig, vi äro tecken och under.” — Jes. 43:10—12; 8:18; AS; Hebr. 2:13.

Hur intressanta, fascinerande eller spännande de matematiska, kronologiska och astronomiska innebörder, som man tillskrivit den ”stora pyramiden”, än må vara, förbleknar de helt och hållet, när de jämförs med det stora verk, som Jehova låter utföra i denna tid genom sitt altare mitt i Egypten och sin stod vid dess gräns. Vad folket är i behov av i denna tid är inte bara en förment bekräftelse av bibelns kronologi, utan sanningen om den stora stridsfråga som nu skall avgöras: Vem härskar som Suverän, Jehova Gud eller Satan, djävulen? De måste få sina ögon öppna för den tydliga ”gränsen” mellan Guds organisation och djävulens, och de måste få påvisat för sig hur angeläget det är att man söker Jehova och likaså söker rättfärdighet och ödmjukhet, innan det är för sent. — Sef. 2:1—3.

Eftersom alla bevis pekar på att den ”stora pyramiden” inte uppfördes på Guds befallning, skulle det för de kristna, om de toge den på allvar, vara detsamma som att draga åstad till Egypten för att få hjälp. (Jes. 31:1) Det är inte genom ett av hedningar medelst slavarbetskraft uppfört väldigt byggnadsverk av sten, utan genom sitt ord, sin organisation och sin verksamma kraft, sin heliga ande, som Jehova Gud undervisar sina tjänare, som överlämnat sig åt att tjäna honom.

Det sannolika motivet

Det återstår nu bara ännu en fråga. Eftersom det är fastslaget, att den ”stora pyramiden” inte byggdes på Jehovas befallning och eftersom den inte tycks ha blivit byggd för att blott och bart tjäna som gravplats eller skattkammare eller som ett tempel för hednisk gudsdyrkan, kan man då finna någon annan, tillfredsställande förklaring till att Cheops lät bygga den?

Ja, det finns en teori, som är mycket antaglig, och den grundar sig på det förhållandet, att genom den ”stora pyramiden” en viss glans förlänats vetenskaperna matematik och astronomi. I forntiden gjorde man ingen åtskillnad mellan astronomi och astrologi. Och av Skriften och världshistorien framgår det att kaldéerna var mästare på båda dessa områden. Det tycks också ha varit så, att Cheops och hans följe, vilka synbarligen besegrade Egypten med så ringa ansträngning, kom från Kaldeen. När man därför betänker ”det hemlighetsfulla inflytande, som astrologer tillskriver vissa tal, himlakropparnas lägen osv., har man osökt en förklaring till den stora omsorg som tycks ha lagts ned på att den ’stora pyramiden’ skulle ange vissa astronomiska och matematiska förhållanden”.

Och när vi dessutom drar oss till minnes, att ”kaldéerna alltifrån äldsta tider ägnade sig åt alkemiska studier i samband med astrologi”, varigenom de hoppades upptäcka ”de vises sten”, som de trodde skulle i sin tur sätta dem i stånd att förvandla oädla metaller till guld och silver och att samtidigt upptäcka livets hemlighet, då har vi funnit ett skäl till att den ”stora pyramiden” blev uppförd: den skulle utgöra ett monument till ära för astrologien, som man hoppades skulle avslöja livets och all materias hemlighet. — R. A. Proctor: The Great Pyramid (Den stora pyramiden).

Det förnuftigaste svaret bland alla som framförts på frågan om vad motivet kan ha varit till att den ”stora pyramiden” vid Gize uppfördes anger således att det helt visst inte var sanna tillbedjare av Jehova Gud som byggde den, utan människor som ägnade sig åt astrologi, en yttring av djävulsreligion, och att den uppfördes i syfte att främja sådan religion.

[Fotnot]