Del 13 — ”Må din vilja ske på jorden”

I det andra året av den babyloniske konungen Nebukadnessars regering, sedan han blivit hela den forntida världens behärskare, förutsade Jehova Gud ”världsväldenas kavalkad”, som är det ämne som dryftas i kapitel 5 i vår bibelstudiehjälpreda ”Må din vilja ske på jorden”. Den dröm med profetisk innebörd, som Gud gav till en förebild av denna kavalkad, glömde drömmaren, kung Nebukadnessar, bort. Jehovas profet Daniel blev brukad till att rädda situationen, så att inget ont kom att drabba Babylons vise, som varken kunde återkalla drömmen i konungens minne eller ge en uttydning av den. Daniel, som gav Jehova Gud äran, i det han sade att det var Gud som redde ut mysteriet, beskrev drömmen i detalj. Konungen hade drömt om en väldig bildstod av metall; dess huvud var av guld, bröstet och armarna av silver, buken och länderna av koppar, benen av järn och fötterna och tårna av järn blandat med lera. Hela bildstoden förintades emellertid genom att en sten, som utan mänskligt ingripande blev lösriven från ett berg och träffade bildstoden, söndermalde den helt och hållet. Det gyllene huvudet var kung Nebukadnessar, förklarade Daniel. Vilken fråga ger detta påstående upphov åt? Jo, denna: Utgjorde kroppen under det gyllene huvudet en bild av en oföränderlig organisation under kung Nebukadnessar, och stod bildstodens profetiska drag endast att finna i dess underben, fötter och tår?

17. Om bildstoden av metall inte symboliserar något oföränderligt, vad svarar den då emot, och hur är Nebukadnessar det symboliska huvudet av guld?

¹⁷ Nej! Denna symboliska bildstod är inte en oföränderlig bild, och dess profetiska drag är inte att finna endast i dess nedre delar. Det som bilden syftar på skiftar eller fortskrider; och alla bildstodens delar, från hjässan till fotabjället, är av profetisk innebörd, och det som händer den är också profetiskt. Nebukadnessar själv är inte framställd i bild genom någon del långt ned på bildstoden, någonstans i benen av järn. Han kunde inte vara där och samtidigt vara bildstodens huvud. Himmelens Gud, som låtit Nebukadnessar förstöra såväl Jerusalems stad som dess helgedom, hade medgivit Nebukadnessar att vinna ställningen såsom konungarnas konung i det babyloniska världsväldet, och i denna egenskap var Nebukadnessar den symboliska bildstodens gyllene huvud.

18. Vilken vidsträcktare innebörd har det gyllene huvudet, och när blev alltså detta huvud till?

¹⁸ Han är huvudet av guld, eftersom han är huvudet för en dynasti av härskare över det babyloniska väldet. Det gyllene huvudet är alltså en symbol av det babyloniska världsväldets härskande dynasti, som började med Nebukadnessar. Bibeln nämner två andra som tillhörde denna dynasti, nämligen Evil-Merodak och Belsassar. (2 Kon. 25:27; Jer. 52:31; Dan. 5:1—30) Nebukadnessar uppges ha regerat i fyrtiotre år efter sin tronbestigning år 625 f. Kr. eller i tjugofem år efter det att han förstörde Jerusalem och dess helgedom år 607 f. Kr. Evil-Merodak började regera år 582 f. Kr. såsom omedelbar efterföljare till Nebukadnessar. I och med Belsassara nåddes slutet på Nebukadnessars dynasti år 539 f. Kr., då Belsassar ljöt en våldsam död. (Dan. 5:30, 31) Den symboliska bildstodens gyllene huvud kom således i själva verket till när Nebukadnessar blev världshärskare vid Jerusalems förstöring år 607 f. Kr., och det var efter denna händelse som de ”sju tiderna” började räknas.

19. Hur visades det genom bildstoden av metall att det babyloniska världsväldet inte skulle bestå, och, hur framgick detta av Daniels uttydning?

¹⁹ Bildstoden i drömmen bestod emellertid av mer än bara det gyllene huvudet. Under detta kom kroppen, som bestod av flera skikt av olika metaller. Den dynasti, som framställdes i bild genom det gyllene huvudet skulle således inte bestå. Världshistorien nämner andra konungar i ätten mellan Nebukadnessar och Belsassar. Från Jerusalems förstöring och framåt i tiden bestod det babyloniska världsväldet bara i knappa 70 år, eller till år 539 f. Kr. Daniel antydde detta slut för det babyloniska världsväldet, då han vidare sade i sin uttydning: ”Efter dig [dvs. din dynasti] skall uppstå ett annat rike, ringare än ditt.” (Dan. 2:39) Detta rike framställdes i bild genom bröstet och armarna av silver. Vilket rike är då denna del av bildstoden en symbol av?

20. Hur stod det silverlika ”riket” efter det gyllene huvudets rike och var ringare än det, och vad förutsades om Babylons erövrare?

²⁰ Den svarade mot det medo-persiska ”riket” eller världsväldet. Uttrycket ”Efter dig” har avseende på tiden och påminner Nebukadnessar om att ett annat välde skall efterträda hans dynasti i ställningen som världens behärskare. Det hörde då framtiden till. Uttrycket ”ringare än ditt” har avseende på det plan som det nya världsväldet nådde upp till eller på dess beskaffenhet vid jämförelse med det babyloniska världsväldet. Det var lägre än huvudet av guld och var av en metall som var mindre värdefull, nämligen silver. Detta medo-persiska världsvälde frambragte en kultur som i strålande världslig prakt inte stod Babylons kultur efter. Men det hade inte det framträdande draget inför Jehova Gud som bestod i att få omstörta hans förebildliga rike i Jerusalem. Innan Medo-Persien blev ett världsvälde, det fjärde världsväldet i den bibliska skildringen, lyckades perserkonungen Cyrus förena Medien och Persien, varefter han erövrade det mäktiga Lydien i västra Mindre Asien. Jehovas profetiska ord förutsade att Cyrus skulle draga emot Babylon och störta det från dess himmelssträvande ställning. Därefter skulle han brukas såsom ett redskap till att utföra ett återställelseverk, som Jehova hade bestämt att denne persiske erövrare skulle företa. — Jes. 44:28.

21, 22. Vad kungjorde Jesaja långt i förväg, som bevisar att det var Jehova som gav Babylon i Cyrus’ händer?

²¹ Till bevis för att det verkligen var Gud, den Högste, som gav det världsbehärskande Babylon i Cyrus den stores händer kungjorde profeten Jesaja omkring 200 år i förväg:

²² ”Så säger HERREN [Jehova] till sin smorde, till Kores [Cyrus] som jag har fattat vid hans högra hand, då jag nu vill slå ned folken inför honom och lösa svärdet från konungarnas länd, då jag vill öppna dörrarna för honom, så att inga portar mer äro stängda: Själv skall jag gå framför dig, backarna skall jag jämna ut; kopparportarna skall jag krossa, och järnbommarna skall jag bryta sönder. Och jag skall giva dig dolda skatter och bortgömda rikedomar, för ’ att du må förnimma, att jag, HERREN, är den som har kallat dig vid ditt namn, jag, Israels Gud. För min tjänare Jakobs skull, för Israels, min utkorades, skull kallade jag dig vid ditt namn och gav dig ärenamn, innan du kände mig. Jag är HERREN och eljest ingen, utom mig finnes ingen Gud; innan du kände mig, omgjordade jag dig, för att man skulle förnimma både i öster och i väster, att alls ingen finnes förutom mig, att jag är HERREN [Jehova] och eljest ingen. Det är ock jag, som har låtit denne uppstå i rättfärdighet, och alla hans vägar skall jag göra jämna. Han skall bygga upp min stad och släppa mina fångar lösa, och det icke för betalning eller för gåvor, säger HERREN Sebaot [härskarornas Jehova].” — Jes. 45:1—6, 13.

23. a) Hur tog sig Cyrus’ trupper in innanför Babylons murar, och vilka var med perserna när Babylon intogs’ b) Hur kom ett budskap att vända den glada stämningen vid Belsassars gästabud i bestörtning?

²³ På grund av att Babylons portar egendomligt nog hade lämnats öppna på natten mellan den 6 och 7 oktober år 539 f. Kr., kunde erövrarnas trupper tåga fram i floden Eufrats torrlagda flodfåra, ta sig upp över kajerna och tränga in innanför Babylons höga murar. Jehovas profetior genom Jesaja förutsade att krigare från Elam och Medien skulle vara med Cyrus, då han erövrade Babylon. (Jes. 13:17—22; 21:2, 9)I överensstämmelse härmed förenade Cyrus’ frände, medern Darius, sina trupper med Cyrus’ i detta segerrika angrepp på Babylon. Profeten Daniel befann sig i Babylon vid denna tid. Han ägnade sig åt att studera Guds profetior, och bland dem var även utsagan genom Jeremia, som också han hade förutsagt Babylons eller Sesaks fall. (Dan. 9:1, 2; Jer. 25:12—26; 50:1—51:64) Den natt då det mäktiga Babylon föll och dess siste konung, Belsassar, blev dödad, var Belsassar och hans många stormän samlade till ett stort gästabud, och man kände sig fullständigt säker och trygg bakom stadens murar. Den glada stämningen vändes i bestörtning när Jehova lät de närvarande se en hand skriva bokstäver, som hörde till ett för dem främmande alfabet, på väggen till Belsassars gästabudssal. Slutligen måste profeten Daniel tillkallas för att läsa och uttyda handskriften på väggen. Genom inspiration förstod Daniel att budskapet, som avgavs genom ett underverk, bekräftade vad Jehovas profeter Jesaja och Jeremia hade sagt långt i förväg. Daniel förklarade att hans Gud, Israels Gud, hade skrivit budskapet. Han sade:

24. Hur utläste och uttydde Daniel budskapet?

²⁴ ”Därför har nu av honom denna hand blivit sänd och denna skrift blivit tecknad. Och så lyder den skrift, som här är tecknad: Mene mene tekel u-farsin [u-Parsin, 1878; pluralen av ordet peres]. Och detta är uttydningen därpå: Mene, det betyder: Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort ände på det. Tekel, det betyder: du är vägd på en våg och befunnen för lätt. Peres, det betyder: ditt rike har blivit styckat och givet åt meder och perser.”

25. Hur besannades budskapet samma natt, och vilken förändring inträdde i fråga om herraväldet över världen?

²⁵ Innan natten var förliden, hade handskriften, profetian, på väggen slagit in, vilket fastslog att Jehovas ord var sant och att hans profet Daniel hade talat sanning. ”Samma natt blev Belsassar, kaldéernas konung, dödad. Och Darejaves [Darius] av Medien mottog riket, när han var sextiotvå år gammal.” (Dan. 5:24—28, 30, 31) När nu den siste konungen i Nebukadnessars kungaätt, som härskade över Babylon, var död, fanns det gyllene huvudet på den bildstod, som Nebukadnessar hade sett i drömmen, inte mer till såsom ett världsvälde. Medo-Persien, som framställdes i bild genom bröstet och armarna av silver, kom till makten såsom det fjärde världsväldet i bibelns historiska skildring. Detta inträffade år 539 f. Kr.

26. När och hur uppfylldes profetian om judarnas återvändande, och blev Babylon genast ödelagt?

²⁶ Vid sin frändes, medern Darius’, död blev uppenbarligen persern Cyrus envåldshärskare i perserriket. Han utförde det återställelseverk som Jesaja hade förutsagt. År 537 f. Kr.b gick Cyrus’ påbud i verkställighet gentemot de fångna judarna, som då var i landsflykt i Babylon, och den trogna judiska kvarlevan släpptes fri för att återvända till sitt hemland och återuppbygga Jehovas helgedom och den heliga staden Jerusalem. Den erövrade staden Babylon blev inte omedelbart lagd i ruiner, i uppfyllelse av Jehovas profetia om dess bestående ödeläggelse, utan kung Cyrus härskade från denna stad.

27, 28. a) Vad förebildade bröstet och armarna av silver, som hörde till bildstoden, vilken Nebukadnessar såg i drömmen? b) Hur utvidgade Kambyses perserriket, och vad hade Xerxes I och Artaxerxes I med var sin välkända bibliska gestalt att göra?

²⁷ Bröstet och armarna av silver, som Nebukadnessar hade drömt om, förebildade ett ”rike”, en kungaätt som började med Cyrus den store, vilken för en tid regerade tillsammans med sin frände, medern Darius, och som ägde bestånd i mer än två hundra år. I denna persiska kungaätt fanns det fler regenter än de få som bibeln talar om. Cyrus var den förste indoeuropé (arier) eller den förste av Jafets stam i den mänskliga familjen som blev världshärskare. I nio år regerade Cyrus den store såsom världshärskare och efterträddes år 529 f. Kr. av konung Kambyses, som utvidgade perserriket genom att erövra Egypten år 525 f. Kr. År 522 f. Kr. efterträddes Kambyses av en troninkräktare, en mager vid namn Gaumata, som utgav sig för att vara Smerdis. Han regerade i mindre än åtta månader och blev dödad av den förste perserkonungen med namnet Darius, som alltså blev konung år 521 f. Kr.

²⁸ Denne perserkonung, Darius I, drog i härnad mot Grekland men led ett fullständigt nederlag i slaget vid Maraton. Han efterföljdes, år 486/485 f. Kr., av Xerxes I eller Ahasveros, gemål till den i bibeln omtalade drottning Ester. (Est. 1:1—3; 3:7) Också han drog ut för att erövra Grekland, men hans här led ohyggliga förluster vid Termopyle, och han förlorade större delen av sin flotta i slaget vid Salamis år 480 f. Kr. Han efterträddes av Artaxerxes I, som kallades ”den långhänte”, därför att hans högra hand var längre än den vänstra. I sitt tjugonde regeringsår, eller år 455 f. Kr., bemyndigade denne Artaxerxes sin judiske munskänk Nehemja att såsom ståthållare över provinsen Judéen bege sig till Jerusalem och åter bygga upp dess murar. I och med Nehemjas återuppbyggande av Jerusalems murar började de ”sjuttio [års] veckor” som omtalas i Daniel 9:24—27 och som anger tidpunkten för Messias’ eller Kristi, Jesu från Nasaret, framträdande och död. — Neh. 1:1; 2:1—18.

29. I och med slutet på vilken konungs regering upphörde det persiska världsväldet, och vem upprättade det följande världsväldet?

²⁹ Därefter följde i tur och ordning Xerxes II, (persern) Darius II, Artaxerxes II, som kallades Mnemon, Artaxerxes III, som kallades Ochus, Arses, som regerade i två är (338—336 f. Kr.), och slutligen Darius III, som kallades Codomannus och vars regering fick ett tvärt slut år 331 f. Kr. När han störtades, kom slutet för det persiska världsväldet, som framställdes i bild genom bröstet och armarna av silver på bildstoden i Nebukadnessars dröm. Detta skedde genom hans nederlag det året i slaget vid Gaugamela, i vars närhet det assyriska rikets huvudstad, Nineve, en gång hade legat. Av vem blev han då slagen? Av den macedonier, som upprättade det därpå följande världsväldet, det macedoniska eller grekiska väldet, det femte världsväldet, nämligen Alexander den store.

De femte, sjätte och sjunde världsväldena

30. Hur förutsade Daniel i sin uttydning detta macedoniska eller grekiska välde, och hur blev det ett rike som kom att ”råda över hela jorden”?

³⁰ I vårt studium av bildstoden av metall, som Nebukadnessar såg i sin dröm, kommer vi nu till ”dess buk och länder av koppar”, Profeten Daniel sade Nebukadnessar att denna del av bildstoden svarade mot ett rike eller en kungaätt. Daniel sade: ”Efter dig skall uppstå ett annat rike, ringare än ditt. och därefter ännu ett tredje rike, ett som är av koppar, och det skall råda över hela jorden.” (Dan. 2:39) Alexander var son till konung Filip II av Macedonien, som betvingade hela Grekland i söder och gjorde slut på grekernas uppdelning av sitt land i stadsstater. Alexander fullföljde sin fars ärelystna planer och grep sig an med erövringen av perserriket i öster, i Asien. Denne Alexander den store var därför förutsagd i Daniels profetia, som vi skall se. Han vann den ena segern efter den andra över perserkonungen Darius III, och år 331 f. Kr. fråntog han honom staden Babylon och besegrade honom i slaget vid Gaugamela. Härigenom störtade det persiska världsväldet samman, och Alexander från Macedonien blev världshärskare och upprättade det femte världsvälde som omtalas i bibelns historiska skildring. År 327 f. Kr. utsträckte han sina erövringar till västra Indien. Hans välde var större än något av de välden som föregått det. Från denna synpunkt sett var detta rike av koppar ett som kom att ”råda över hela jorden”.

31. Vilket världsspråk utvecklades till följd av Alexanders imperiebyggande verksamhet, och för vilka goda nyheter blev detta det lämpliga redskapet för att sprida dessa nyheter överallt?

³¹ Alexander den store levde endast åtta är sedan han blivit världshärskare. Han dog i Babylon år 323 f. Kr. Under hans fälttåg utvecklade sig det allmängrekiska språk, koiné, som bibelns kristna grekiska skrifter blev skrivna på. Eftersom Alexanders rike blev så vidlyftigt och han grundade flera grekiska kolonier, blev koinégrekiskan världsspråket på den tiden. Det språket var alltså det lämpliga redskap, medelst vilket de goda nyheterna om Guds rike under Kristus kunde spridas till alla delar av den på Kristi apostlars tid kända världen. .

32. Varför var inte vid Alexanders död slutet inne för det rike som förebildades genom buken och länderna av koppar, och vilken makt införlivade undan för undan hans välde med sig?

³² När Alexander dog år 323 f. r., var inte slutet inne för det ”rike”, som var framställt i bild genom buken och länderna av koppar; det lämnade inte världsskådeplatsen till förmån för den del av den symboliska bildstoden som bestod av järn. Alexanders två söner och hans bror, som var hans tronarvingar, blev alla mördade inom fjorton år. Alexanders välde delades, i det att fyra av hans härförare fick makten över var sin del av hans välde. Inom mindre än femtio år efter Alexanders död hade tre tydligt åtskilda hellenistiska eller grekiska välden upprättats, vart och ett med sin egen kungaätt. Ett av dessa hellenistiska välden omfattade i första hand Macedonien, ett annat Syrien och ett tredje Egypten. De två sistnämnda gjorde till sitt mål att utbreda den hellenistiska eller grekiska kulturen i Egypten, Mellersta Östern och det övriga Asien så långt österut som Indien. Under denna tid översattes Jehovas profeters hebreiska skrifter till den allmängrekiska som då talades, vilket fick till resultat den så kallade grekiska Septuagintaöversättningen, som de första kristna använde. Med tiden blev dessa grekiska välden i tur och ordning införlivade med det uppstigande romerska väldet i Italien: först Macedonien, sedan Syrien och slutligen Egypten år 30 f. Kr.

33. Hur hade Daniel förutsagt detta nästa världsvälde i sin uttydning, och varför behöver inte de två benen av järn ange att det var ett delat välde?

³³ Detta år blev det grekiska väldet i Egypten kuvat av Rom, och Egypten blev en romersk provins, som styrdes av en romersk ståthållare. Detta år (30 f. Kr.), allra senast, blev Rom den dominerande världsmakten, det sjätte världsväldet. I världsväldenas kavalkad, sådan denna angavs i Nebukadnessars dröm om bildstoden av metall, hade man nu kommit fram till benen av järn. När Daniel uttydde Nebukadnessars dröm, förutsade han detta inför Nebukadnessar, då han sade: ”Ett fjärde rike skall ock uppstå och vara starkt såsom järn, ty järnet krossar och sönderslår ju allt; och såsom järnet förstör allt annat, så skall ock detta krossa och förstöra.” (Dan. 2:40) Att bildstoden hade två ben av järn innebar inte att det världsvälde som de symboliserade skulle vara delat i ett östligt och ett västligt eller ett sydligt och ett nordligt rike; det förhållandet att det fanns två armar av silver innebar ju inte att det persiska världsväldet politiskt sett var delat i två delar. Det romerska världsväldet, det sjätte världsväldet i bibelns historiska skildring, genomgick förändringar och visade sig vara starkare än guld-, silver- och kopparväldena, som föregått det. När det gällde styrka och förmåga att krossa, var det verkligen likt järn.

(Fortsättning följer.)

[Fotnot]

”Kilskriftsfyndens hänsyftningar på Belsassar har kastat så mycket ljus över den roll som denne har spelat, att hans plats i historien är klart och tydligt fastslagen. Det finns många texter som anger att Belsassar nära nog var Nabonids jämlike i fråga om ställning och inflytande. Att det för det mesta fanns två regenter samtidigt under den sista delen av det nybabyloniska väldets tid har blivit bekräftat. Nabonid utövade oinskränkt välde från sitt regeringssäte i Tema i Arabien, medan Belsassar fungerade såsom hans samregent i hemlandet med Babylon som centrum för sin intressesfär. Det är tydligt att Belsassar inte var en kraftlös vicekonung; han hade blivit betrodd med ’konungslig värdighet’.” — Se sidan 186 i kapitel XIV med rubriken ”Innebörden av de icke i kilskrift gjorda hänsyftningarna på Belsassar” i band XV av den ovan nämnda serien under rubriken ”Nabonid och Belsassar — ett studium av de sista händelserna under det nybabyloniska väldets tid”. Författare: Raymond Philip Dougherty, William M. Laffan, professor i assyriologi och babylonisk litteratur och intendent för den babyloniska samlingen vid Yale University i New Haven, Connecticut, USA.