stora Babylons fall och slutliga förintelse. Också Daniel visar oss genom sitt handlingssätt, när han på den tiden var i fångenskap i Babylonien, vilken rätt och tillbörlig inställning vi bör ha till detta betydelsefulla bibliska tema genom att visa oss aktpågivna och vaksamma dag och natt.

17. a) Vilket storslaget budskap kungör väktaren nu? b) Vem var det som slog Babylons gudar till jorden, och varför bör äran för Babylons fall snarare tillfalla Jehova än elamiter eller meder?

¹⁷ Nu ropar väktaren: ”Det har fallit! Babylon har fallit, och alla de snidade bilderna och dess gudar har han slagit till jorden!” (Jes. 21:9, NW) Denna händelse skulle innebära glädje för Guds folk på den tiden, och det är den efterlängtade händelse, som medför den största glädje för de människor på jorden, som Gud bevisar sin goda vilja mot vid denna tid, då den slutliga domen övergår det stora Babylon. Vem var det som krossade de snidade bilderna av Babylons gudar och slog dem till jorden? Det var inte elamiterna och mederna, ty de gick inte omkring och gjorde sådant, utan det var i sanning Jehova själv som genom att befria sitt folk och krossa Babylon slog alla Babylons gudar, beläten och bilder till marken, ty han bevisade att de i själva verket inte var några gudar, att de bara var livlösa, hjälplösa beläten. Himmelens och jordens allsmäktige Gud använde bara elamiterna och mederna såsom sitt verktyg gentemot Babylon. Det har sitt intresse att segraren, Cyrus, själv ger Jehova Gud äran, vilket framgår av 2 Krönikeboken 36:22, 23 och Esra 1:1—3.

18. a) Med vilka blandade känslor kan Jesaja ha skrivit orden i Jesaja 21:10? b) Vilka avsågs med orden ”mitt söndertröskade folk”, och vad var det som utgjorde tröskredskapet?

¹⁸ Långt förut talade profeten Jesaja om att Israel skulle bli grymt söndertröskat av Babylon: ”O du mitt krossade, mitt söndertröskade folk [du, min loges son, 1878], vad jag har hört av HERREN Sebaot, Israels Gud, det har jag förkunnat för eder.” (Jes. 21:10) Jehovas folk hade gjort uppror och visat otrohet, och det var på sin tröskloge som Gud skulle tillåta Babylon såsom sitt redskap att slå ned hans folk. Men detta skulle endast tillåtas en tid, och därpå skulle Gud hämnas på tröskaren, som handlade av hat mot Gud och mot hans folk. Härigenom gavs också det trösterika budskapet att en trogen kvarleva skulle överleva Babylons fall och skulle få återvända till Jerusalem.

19. a) Hur långt har saker och ting avancerat nu, i uppfyllelse av det tema som gäller Babylon? b) Vad får vi veta jämsides med att vi fått denna inblick i innebörden av Jesajas syn, något som har med temat att göra?

¹⁹ Nu är den tid inne, då Gud har samlat tillhopa sitt folk och då han låter de goda nyheterna om Riket förkunnas över hela jorden till ett vittnesbörd för nationerna enligt Jesu profetia i Matteus 24:14. Riket härskar nu. Babylon förmår inte längre hålla kvar sina fångar, och det blir avslöjat såsom Guds fiende.b Denna Jesajas profetiska förhandssyn visar att Babylon skulle krossa Jehovas folk, Israel, men att en trogen kvarleva skulle överleva denna söndertröskning. Jämsides med en inblick i innebörden av denna syn får vi klarhet i att Jehovas folk till sin fröjd och glädje skall få se det stora Babylon gå under. I väntan härpå hjälper de många andra att vinna frihet och få möjlighet att fly undan genom att nu undervisa dem beträffande de goda nyheterna. Dessa kommer också att fröjdas åt Guds triumf över sin forntida fiende och åt att den sanna gudsdyrkan, och ingen annan, blir befäst på jorden, utan att veta av någon rival. De är på väg mot evigt liv. De som håller fast vid Babylon, till dess tillintetgörelsen kommer över det, gör detta trots predikandet av de goda nyheterna om Riket och därför att det som de begär och älskar just är Babylon och dess ogudaktiga vägar. De skall försvinna för alltid.

20. Redogör för den utomordentliga avslutningen på temat cm Babylon.

²⁰ Många av Babylons offer i flydda tider skall därefter komma tillbaka i en uppståndelse, och de skall då få fröjdas över att Babylon är borta och att Gud i sin stora barmhärtighet har fört dem tillbaka och ger dem möjlighet att lära känna vad den sanna gudsdyrkan vill säga och att tjäna den store konungen med utsikt att vinna evigt liv. Vilken utomordentlig avslutning på temat, och hur gynnade är inte de som lär känna det! Kommande artiklar i denna tidskrift, i vilka Jesajas och Jeremias profetior skall dryftas, kommer att hjälpa oss att lära känna detta tema ännu grundligare.

Rökande kyrkomöte

● I den nyzeeländska tidningen Herald stod följande meddelande att läsa den 14 april 1964: ”Ordföranden vid anglikanska kyrkans 36:e allmänna kyrkomöte, Nya Zeelands primas och ärkebiskop, ... avbröt i går förmiddagens förhandlingar för att ge de församlade tillfälle att röka. ’Jag förstår’, sade han, ’att några av våra svagare bröder inte kan stå ut med en hel förmiddags förhandlingar utan att ta ett bloss.’ Därpå tände ärkebiskopen en cigarrett. Ett stort antal av de församlade följde hans exempel.”