Guds intressen

”De ägnade sig åt alla den Eviges [Jehovas] intressen.” - 1 Krön. 26:30, Mo.

 1. Åt vilket ämne bör vi ägna grundlig uppmärksamhet, och hur uppstår de företeelser som utgör detta ämne?

JEHOVA Gud utrustade människan med en viss vetgirighet, en önskan att utforska nya ting. Hela det vetgiriga människosläktets historia visar alltifrån början hur människan beständigt har utvecklat nya intressen som en följd av att hon trängt allt djupare in i den rika skattkammare som denna vår jord utgör och som har Jehova till upphovsman. Dessa fascinerande nya intressen krävde att lagar hölls vid makt för att en ordnad civilisation skulle kunna utbreda sig. För Jehovas vittnen, som söker större kunskap om det teokratiska styrelsesättet och principerna i Guds lag, är därför begreppet intresse och allt som hänger samman därmed ett ämne av väsentlig betydelse, och de behöver i grund undersöka det och göra sig förtrogna med det. Om nu människan har kommit att förvärva intressen, uppstår dessutom den frågan: Har Gud några intressen, och vari består de i så fäll? Och vidare: Hur och i vad mån angår dessa Guds eventuella intressen oss i vår egenskap av kristna?

 2. Vad måste komma till synes, innan lagar stiftas, och varför är det så? Ge exempel.

² Denna företeelse, intresse, är nära förbunden med en annan företeelse, som vi kallar lag. Innan lagar stiftas för att reglera människors uppförande, måste förvisso intressen existera på vissa verksamhetsområden, bli uppenbara eller kunna förutses. Så till exempel behövdes inga lagar i förbindelse med bilar och sättet att handskas med dem, innan några bilar alls blivit uppfunna. Så länge som det bara fanns två eller tre bilar, var inga lagar nödvändiga. Men så snart många människor började visa intresse för att köra bil, då måste så småningom — för den allmänna säkerhetens skull — fler och fler regler utfärdas av myndigheterna angående hur man skall köra och hur motortrafiken skall hållas under kontroll. Och så har det alltid varit med nästan allt som mänskligheten har uppfunnit; nya intressen har skapats bland människorna med det resultatet att många har önskat befatta sig med dessa nya intressen. Till följd härav har lagar eller regler för hur man bör handla blivit nödvändiga för att upprätthålla ordningen bland alla som har dessa intressen.

 3. Vad är intressen, vilka har dem, och hur förhåller de sig till livet självt?

³ Vad är då ett intresse? Ett intresse är en angelägenhet, någonting som man bryr sig om, en fördel.a Det är ett brukande av makt eller förmåga i en viss riktning för att vinna tillfredsställelse av något slag. Det är ett fält där man sätter in sina bemödanden att göra någonting. Det är också utförandet av ett givet uppsåt. Likaså innebär det att man utövar viljan till att ta del i någonting. Både enskilt och kollektivt är alla förnuftsbegåvade skapelser, ja, till och med Skaparen själv, intressenter med vidsträckta områden av ständigt växande intressen. Att verkställa något som intresserar en och sedan kunna ägna sig åt att tillgodose ett annat intresse är själva kryddan på tillvaron. Att odla intressen enligt ett uppställt mönster är att njuta av livet självt.

 4. Hur skapas legala rättigheter och plikter? Ge exempel.

⁴ Vi måste här observera att inte alla intresseområden blir föremål för överinseende från de styrandes sida. Men när de som sitter vid styret lägger märke till ett nytt intresse, som de menar kräver överinseende för det allmänna bästas skull, då griper de sig an med att beskriva och definiera intresset och vidtar sedan åtgärder för att hålla det under kontroll genom något organ för myndigheterna.b Genom att göra detta åstadkommer de makthavande en ny lag eller en serie av lagar, som innehåller bestämmelser, enligt vilka rättigheter och plikter uppstår med avseende på detta nya intresseområde. En rättighet definieras som en laglig förmån. Med varje ny rättighet som uppkommer måste det följa en plikt, ett åliggande, som utgör en motsvarighet till och verkar i omvänd riktning mot denna rättighet. För att ta ett exempel har ju bilförare rätt att köra med sina bilar på en hinderfri väg, förutsatt att de har körkort och att de håller sig inom stadgade hastighetsgränser. Alla andra är förpliktade att ge bilföraren utrymme, så att han kan framföra sin bil på vägen med den lagstadgade hastigheten. Ingen får lägga hinder i hans väg, ty detta skulle vara att förvägra honom hans rätt att i trygghet färdas vägen fram.

Bruk av intressen

 5. Hur kan intressen brukas, och vad blir följden?

⁵ Intressen kan brukas på ett ont sätt eller på ett gott sätt. Om de brukas på ett skadligt, ont sätt, ger de upphov till det som är ont, till sorg och — i ordets sanna bemärkelse — till olycka. Men om de brukas på ett sunt, gott sätt, åstadkommer de glädje, tillfredsställelse och — framför allt — lycka. Om intresset brukas i samband med ett ont handlingssätt, kommer följderna att tillsammans utgöra ett skuldkonto. Detta skuldkonto kommer sedan att medföra straff. Om å andra sidan intresset brukas i samband med ett gott handlingssätt, kommer följderna att tillsammans utgöra ett förtjänstkonto. Detta förtjänstkonto kommer då att medföra belöning.

 6. Framhåll det sätt varpå Adam fullföljde ett intresse och följden därav i motsats till Jesu handlingssätt och vad det ledde till.

⁶ Så till exempel var Adam själviskt intresserad av att få behålla Eva som sin hustru. För att han skulle kunna tillgodose detta intresse, var det nödvändigt för honom att — fastän han inte blivit bedragen — förena sig med Eva på den onda vägen av uppror mot hans suveräne Gud. Detta onda handlingssätt förskaffade Adam ett skuldkonto. Detta skuldkonto i sin tur ådrog honom dödsstraffet. Vi bör lägga märke till det rakt motsatta intresse Jesus hyste, vilket gick ut på att han skulle bli människans återlösare. Jesus tillgodosåg detta intresse på ett gott sätt, i det att han höll allt som var Guds lag och vilja, ända därhän att han gav sitt liv på tortyrpålen. (Fil. 2: 8) Detta goda handlingssätt resulterade i ett förtjänstkonto. Denna förtjänst medförde därpå för honom belöningen att bli uppväckt ur döden till ändlöst liv. ”En enda försyndelse”, den som Adam gjorde sig skyldig till, åstadkom en brist, en skuld, som har dragit fördömelse över alla människor i deras egenskap av syndare, medan däremot ”en enda handling” å Jesu sida åstadkom en förtjänst genom hans livsblod, vilken gör det möjligt att förklara människor ”rättfärdiga för liv”. — Rom. 5:18, NW.

Jehovas intressen

 7. Hur kommer det till att Jehova har intressen? Vilket skriftställe bevisar detta?

⁷ Av alla personer i universum är den store Gud Jehova själv den vars vitala intressen omspänner den vidaste sfären. Fullföljandet av hans mångfaldiga intressen skänker honom ett omätligt välbehag. Dessa Guds intressen kommer klart till synes i hans uttalanden av sin gudomliga vilja och framstår tydligt i de uppsåt som han tillkännager. Jehova är en dynamisk Gud, en handlingens Gud, som gör saker och ting och utför häpnadsväckande storverk. Var och en av hans viljeyttringar är fullkomlig, och vart och ett av hans uppsåt är utan vank. ”Tanken på vad förr var, redan i forntiden; ty jag är Gud och eljest ingen, en Gud, vilkens like icke finnes; jag som i förväg förkunnar, vad komma skall, och långt förut, vad ännu ej har skett; jag som säger: ’Mitt rådslut skall gå i fullbordan, och allt vad jag vill, det gör jag’; ... Vad jag har talat, det låter jag ock inträffa, vad jag har bestämt, det sätter jag ock i verket.” — Jes. 46:9—11.

 8. Hur förverkligas alltid Guds intressen? Varför på det sättet?

⁸ Alla Guds intressen förverkligas på ett gott sätt, de fullföljs aldrig genom ett ont handlingssätt. I skildringen av hur Gud lät sina gigantiska skapelseintressen komma till fullbordan heter det: ”Därefter såg Gud på allting som han hade gjort, och se, det var mycket gott.” (1 Mos. 1:31, NW) Om hans absoluta godhet betygade Jesus: ”Ingen är god utom en, Gud.” (Mark. 10:18, NW) Följaktligen medför Guds godhet alltid ett förtjänstkonto åt honom, vilket i sin tur skänker honom den belöning som består i lycka och uppmuntrande vederkvickelse. Det är fördenskull han kallas ”den lycklige Guden”. — 1 Tim. 1:11, NW.

 9. Nämn några av Guds intressen som i denna tid berör jordens inbyggare.

⁹ Här kan man fråga: Vad har Gud för intressen, som i denna tid berör jorden och människosläktet i allmänhet? Vi skall nämna några: Ett av hans förnämsta intressen eller uppsåt går ut på att låta denna rikt utrustade jord bli klädd i paradisisk skönhet och befolkad med rättfärdiga inbyggare, som visar sig vara i harmoni med den levande Guden genom att bli hans älskande undersåtar. ”Ty så säger HERREN [Jehova], han som har skapat himmelen, han som är Gud, han som har danat jorden och gjort den, han som har berett den och som icke har skapat den till att vara öde, utan danat den till att bebos.” (Jes. 45:18) Ett annat intresse är hans kungjorda program att befria denna jord från det onda genom sin utvalda säd, sin konung Kristus Jesus. (1 Mos. 3:15) Det är också hans vilja att förmedelst en organisation som är bildad av rikessäden, konungen Kristus Jesus och 144.000 som utvalts till att vara hans brud, tillåta alla människor av en god vilja inom nationerna att ”välsigna sig”. (1 Mos. 22:18, NW) Vidare har han enligt sin majestätiska vilja funnit stort intresse i att upprätta en ny tingens ordning, den nya världen, omfattande nya himlar, som ”planterades” år 1914, och en ny jord, som grundades år 1919, en ordning som nu återspeglas på jorden i den nya världens samhälle. (Jes. 51:16) Detta samhälle, Som består av Jehovas vittnen, predikar nu med kraft budskapet om det upprättade Riket för att hjälpa alla rättfärdigt sinnade människor att överge Satans tingens ordning, den gamla världen, som enligt samhällsansvarighetens princip är dömd till undergång, och att nu ställa sig på Guds sida i stridsfrågan om suveräniteten över universum. (Matt. 24: 14; Upp. 18: 4) Slutligen är det i denna generations tid Guds upphöjda vilja att bevisa sin suveräna härskarrätt genom att hävda och rättfärdiga sitt namn i striden vid Harmageddon, i det att han då skall tillintetgöra varje spår av Satans organisation, både av dess synliga och av dess osynliga del. — Upp. 16:16.

10, 11. a) Varför har Guds intressen företrädesrätt? b) Hur bör dessa Guds intressen beröra oss?

¹⁰ Då ju Jehova Gud är den suveräne härskaren, erkänner han själv lagenligt alla sina intressen. Som vi tidigare har påpekat, skapas rättigheter när intressen erkänns av en styrande makt. Detta innebär då, att de högsta lagliga rättigheterna i universum, inneboende rättigheter, tillhör Gud, i det han verkställer det som är hans suveräna behag eller hans angelägenheter, hans intressen. Alltså har Guds intressen företrädesrätt. — Matt. 6:33.

¹¹ Hur bör dessa Guds intressen beröra oss? På det allra närmaste! Jesus angav mönstret, när han överlämnade sitt liv åt verket att utföra Jehovas vilja och genom att han förblev i överensstämmelse med vartenda ett av Guds gudomliga intressen. Om Jesus är det skrivet: ”Se, jag har kommit ... för att göra din vilja, o Gud.” (Hebr. 10:7, NW) Också vi måste vara i full samklang med Guds vilja och alltid vara inställda på att befrämja hans gudomliga intressen. Detta kan vi vara genom att envar av oss överlämnar sitt liv åt Jehova för att göra hans vilja och därpå symboliserar detta genom vattendop. Vi kan inte vara passiva gentemot de gudomliga intressena. Vi kan inte förhålla oss avvaktande och vara obeslutsamma, när det gäller dessa universella intressen. Vi måste bli aktiva genom att vara medvetna om dessa gudomliga intressen och om vårt förhållande till dem. (1 Krön. 26:30, Mo) Vår nuvarande och framtida frälsning ligger i sanning däri, att vi kan identifieras med vartenda ett av Guds intressen i samband med denna vår jord. Då Guds godhet alltid uppenbaras i hans gudomliga intressen, kommer den högsta lycka att bli vår lott genom att vi låter Guds intressen väga tyngst i vågskålen gentemot våra andra intressen.

[Fotnot]