Att sprida ut ljus mitt ibland jordens dunkel
”Se, mörkret självt skall övertäcka jorden och tjockt dunkel folkgrupperna; men över dig skall Jehova stråla fram, och över dig skall hans egen härlighet komma att synas.” — JESAJA 60:2, NW.
1. Vilket positivt svar kan ges på den fråga som ställs här?
DETTA är verkligen en underbar tid att leva i! ”Hur kan man säga att detta är en underbar tid”, kanske någon frågar, ”när hela världen är splittrad i politiskt, ekonomiskt och religiöst avseende och famlar i det dunkel som atomåldern innesluter nationerna i?” Men detta är en underbar tid, eftersom det nu förkunnas goda nyheter över hela jorden, vilka upplyser sanningshungrande människor om vad vår tid innebär och om att de har den glädjande framtidsutsikten att kunna få uppleva en ännu underbarare tid!
2. a) Vilka uppmuntrande ord ger Jehova i kapitlen 45 och 60 i Jesaja? b) Vem är Guds ”kvinna”?
2 Källan till vårt underbara hopp är ingen mindre än den suveräne Herren Jehova, den store Skaparen av himmel och jord. (Jesaja 45:12, 18) Det är han som ger den befallning som finns upptecknad i kapitel 60 och vers 1 (NW) i Jesaja: ”Stå upp, o kvinna, sprid ut ljus, ty ditt ljus har kommit, och över dig har Jehovas själva härlighet strålat fram.” Vem är denna ”kvinna”? Hon är ingen livlös frihetsgudinna; inte heller är hon någon kvinna av kött och blod som för en kampanj för kvinnans frigörelse. Hon är i stället Jehova Guds dynamiska, framåtgående himmelska organisation, hans hängivna medhjälperska som utgörs av myriader lojala änglar och som nu också omfattar uppväckta ”heliga” — dessa som har bevisat sig trogna ända till döden som smorda kristna här på jorden. — Uppenbarelseboken 11:18; 2:10.
3. Hur har Guds kvinna a) ”stått upp” och b) ”spritt ut ljus”?
3 ”Stå upp, o kvinna”, befaller Jehova. Lydigt har Guds himmelska organisation stått upp ur ett månghundraårigt ofruktsamt öde tillstånd till ett tillstånd av fruktbar produktivitet. År 1914 födde hon det messianska riket. (Uppenbarelseboken 12:1—5) Sedan år 1919 har hon fört de återstående av sina smorda söner på jorden in i ett ”land” eller tillstånd av härlig andlig blomstring. (Jesaja 66:8) Guds himmelska organisation har dessutom ”spritt ut ljus” över underbara profetior om Riket. Hennes många söner blir ”lärda av Jehova”. — Jesaja 54:1, 13, NW.
Ljus mitt ibland tjockt dunkel
4. Vilken kontrast mellan Guds folk och jordens nationer talar Jehova om?
4 ”Ditt ljus har kommit”, förklarar Jehova. ”Jehovas själva härlighet” har verkligen ”strålat fram” över hans himmelska organisation, och detta har på ett underbart sätt återspeglats av Jehovas återupprättade folk på jorden. Men därefter framställer Jehova en kontrast och säger: ”Se, mörkret självt skall övertäcka jorden och tjockt dunkel folkgrupperna.” (Jesaja 60:2, NW) Är inte detta en träffande beskrivning av förhållandet på jorden sedan år 1914?
5. Varför kan inte den falska religionen komma med någon lösning på problemen i atomåldern?
5 Det är i synnerhet kristenheten som har förkastat det profetiska tecknet på Jesu ”närvaro och på avslutningen på tingens ordning”, och därför stapplar den omkring i allt tjockare andligt mörker. Kristenheten har visat sig vara en integrerande del av världsväldet av falsk religion, det stora Babylon — långt fjärran från sanningens ljus. (Matteus 24:3—14; Uppenbarelseboken 17:3—6) Världslig religion har inte kommit med någon lösning på problemen i denna atomålder, och inte heller kan den skingra det tjocka dunkel, den förtvivlade hopplöshet, som har överväldigat mänskligheten. Den falska religionens inblandning i de politiska nationernas angelägenheter kommer till slut att leda till dess egen ödeläggelse. — Uppenbarelseboken 17:16, 17.
6, 7. a) Hur ”strålade” Jehovas härlighet ”fram” under åren 1919—1931? b) Vilken klimax nådde detta år 1931?
6 Men till sin himmelska organisation säger Jehova därpå följande: ”Över dig skall Jehova stråla fram, och över dig skall hans egen härlighet komma att synas.” (Jesaja 60:2, NW) Denna härlighet återkastas till smorda kristna här på jorden, så att de i sin tur må låta sitt ”ljus lysa inför människorna”. (Matteus 5:16) Åren från och med år 1919 till och med år 1931 var en underbar tid, när det gäller framstrålandet av Rikets ljus, genom att Guds folk då fullständigt kastade av sig de återstående babyloniska bojorna i form av lära, tänkesätt och seder och bruk. Under de åren började den lilla kvarlevan av sanna kristna att ge ett positivt gensvar på frågan ”VEM VILL ÄRA JEHOVA?” — vilket var rubriken på studieartikeln i Vakt-Tornet för 1 april 1926.
7 År 1931 kom så Jehovas härlighet att synas mera helt och fullt över hans ”tjänare”, när de tog emot det namn som han själv hade gett dem — JEHOVAS VITTNEN. (Jesaja 43:10, 12, NW) Under 12 fruktbara och händelserika år fram till år 1931 ökade förkunnarna av Riket från bara en handfull till tiotusentals nitiska vittnen.
Ytterligare framstrålande
8, 9. a) Vilken annan grupp inriktade Vakttornet sig på år 1931? b) Hur blir dessa enligt bibeln tecknade med ett tecken?
8 Men skulle Jehova endast ”stråla fram” för de smorda av den lilla hjorden av Rikets arvingar? (Lukas 12:32) Nej, för åren från och med år 1931 till och med år 1938 visade sig bli en storslagen period av ytterligare upplysning, när Vakttornet började att tydligt inrikta sig på en annan grupp. Studieartikeln i dess nummer för 1 november 1931 hade rubriken ”MANNEN MED SKRIVTYGET”, och den grundade sig på Hesekiel 9:1—11. Efter att ha identifierat den ”mannen” med den smorda kvarlevan gjorde Vakttornet följande kommentar:
9 ”Det befalldes, att man skulle sätta ’ett tecken på pannan av de män, som sucka och jämra sig över alla styggelser, som bedrivas’ i kristenheten. Vilka äro de som mottaga tecknet på pannan? Vilka de än äro, jämra de sig över de styggelser, som bedrivas i kristenheten. ... Herren talar om en klass av personer, som han skall ’hjälpa på olyckans dag och behålla vid liv och låta hava framgång på jorden [välsigna på jorden; eng. övers.]’. Detta måste vara den klass av människor, som ofta kallats ’de millioner, som nu leva och aldrig skola dö’.” Det är spännande att nu verkligen få se millioner av dessa bli märkta för att bli bevarade, när de tar på sig den sanna kristna personligheten i ett överlämnat förhållande till Jehova genom Kristus Jesus. — 1 Moseboken 22:15—18; Sefanja 2:1—3; Efesierna 4:24.
10, 11. a) Hur var Jehu en förebild till Jesus? b) Identifiera den nutida ”Jonadab”.
10 Studieartiklarna i Vakttornet för 1 och 15 september och 1 oktober 1932 var av särskilt intresse. De hänvisade till kapitlen 9 och 10 i 2 Kungaboken och visade hur kung Jehu förebildade Jehovas skarprättare, kungen Jesus Kristus, som representeras på jorden av den smorda kvarlevan, vilken varnar andra för Jehovas kommande verkställande av dom. Men vem förebildade Jehus följeslagare Jonadab? Vakttornet svarade:
11 ”Jonadab föreställde eller var en skuggbild av den klass av människor, som nu befinner sig på jorden under den tid Jehu-verket pågår och vars medlemmar ... inte äro i harmoni med Satans organisation. De ställa sig på rättfärdighetens sida och äro de som Herren skall bevara, under den tid Harmageddon-slaget pågår, de som han skall föra igenom nöden och giva evigt liv på jorden.” Därefter visade Vakttornet att det var dessa som var ”välsignade” av ”Fadern” i Jesu liknelse om ”fåren och getterna”. (Matteus 25:31—46) Det hette vidare: ”Dessa utgöra ’får’-klassen, som visar välvilja mot Guds smorda folk, emedan den vet, att Herrens smorda utföra Herrens verk.”
12. Vilket spännande uppenbarande av gudomlig sanning gjordes år 1935?
12 Dessa glimtar av profetiskt ljus beredde marken för det historiska talet om ”Den stora skaran”, som hölls den 31 maj 1935 av Sällskapet Vakttornets dåvarande president, J. F. Rutherford, vid Jehovas vittnens konvent i Washington. Vilket uppenbarande av gudomlig sanning var inte detta! Det framfördes då ovedersägliga bevis för att följande grupper var identiska: den ”stora skaran” i Uppenbarelseboken 7:9; Herrens ”andra får” i Johannes 10:16; Jonadabklassen; de som blivit tecknade på pannan för att överleva; de millioner som nu lever och som aldrig skall dö och ”fåren” som skils från ”getterna” och som kommer att få ärva evigt liv i Guds rikes jordiska domän. Allt detta behandlades i Vakttornet för 1 och 15 oktober 1935.
13. Vilken antydan gjordes år 1938?
13 Under de därpå följande åren fortsatte Guds organisation att ägna mycket uppmärksamhet åt den ”stora skaran” och dess storslagna hopp om att få överleva in i det återställda paradiset på jorden. Den 9—11 september 1938 församlades Jehovas vittnen till ett konvent i London, och två huvudtal överfördes direkt genom telefonförbindelse till andra konvent runt jorden. I ett av dessa tal, med titeln ”Uppfyllen jorden”, framfördes, med utgångspunkt från tidigare uppdrag som människor fått, den tanken att de ”jonadabar” som överlever den stora vedermödan åtminstone under en tid kommer att få gifta sig och skaffa barn i den nya ordningen efter Harmageddon. — 1 Moseboken 1:28; 9:1, 7; se Vakttornet för 15 december 1938 och 1 januari 1939.
14. Hur gav Jehova sitt folk framgång under de där åren?
14 Under dessa år började Herren Jesus Kristus att församla och sända ut fler arbetare. Förkunnarna på fältet växte således till omkring 50.000 år 1938. — Matteus 9:37, 38.
”Kungar” och ”nationer”
15, 16. Hur hade ”kungar” del i uppfyllelsen av Jesaja 60:3—10 a) i forna tider och b) i vår tid? c) Hur tjänar ”utlänningar” nu tillsammans med ”kungarna”?
15 Detta församlande verk beskrivs mycket vackert i kapitel 60, verserna 3—10 (NW), i Jesaja. Där talar Jehova om ”kungar”, som framträder i samband med att Sion ”strålar fram” och som betjänar denna hustrulika organisation. När Guds forntida folk återvände från fångenskapen i Babylon, tog den mediske kungen Darius och kung Cyrus av Persien ledningen, när det gällde att ombesörja att Jehovas tillbedjan återställdes i Jerusalem. (Daniel 5:30, 31; 9:1; Esra 1:1—3, NW) I detta avseende var de en passande bild av den allsmäktige kungen, Jehova, och hans medkung Jesus, vilka har lett återställandet av sann tillbedjan bland Jehovas folk i vår tid. (Uppenbarelseboken 11:15, 17) Dessutom har en smord kvarleva av sanna tillbedjare — blivande ”kungar”, ”Kristi medarvingar” — tagit ledningen i det nutida arbetet med att vittna. Tillsammans med dem tjänar ”utlänningar” — de som inte tillhör det andliga Israel, men som skall bli Rikets jordiska undersåtar och som redan nu tar del i att bygga upp teokratisk verksamhet runt jorden. — Romarna 8:17; jämför Jesaja 61:5, 6.
16 Jehova uppmanar oss: ”Lyft upp ... [era] ögon runt omkring och se!” Till de församlade arvingarna till Riket sluter sig nu denna ”stora skara ... ur alla nationer”! (Uppenbarelseboken 7:9; Sakarja 8:23; Jesaja 2:2, 3, NW) De förkunnar ”Jehovas lov” i nitisk tjänst. De ger också ut sig i sådana projekt som byggandet av Rikets salar för tillbedjan — en del av dessa salar uppförs på endast två dagar. De ”betjänar” genom att helhjärtat stödja utbredandet av Rikets intressen utöver jorden. — Jesaja 60:4—7, NW.
17, 18. a) Vilket spännande ”flygande” sker glädjande nog nu? b) Hur illustrerar något som ibland inträffar i Palestina träffande detta ”flygande”?
17 Jehova ställer därefter denna lämpliga fråga: ”Vilka är dessa som kommer farande lika moln, lika duvor som flyger till sitt duvslag?” De första som kommer till Guds organisation är hennes ”söner från fjärran”, vilka avskiljer sig fullständigt från all babylonisk religion. Dessa smorda för med sig dyrbara ting och överlämnar sitt allt åt Jehovas, sin Guds, namn. Som ”Israels Helige” har han satt sitt namn på dem och förskönat dem med privilegiet att få tjäna honom som hans vittnen. De tar ledningen i fråga om att upphöja namnet på sin suveräne Herre, Jehova, som det mest storslagna, det mest ryktbara och det mest ärofulla namnet i hela universum. — Jesaja 60:8, 9; vers 9 enligt NW.
18 Den smorda kvarlevan har lyckligtvis inte varit ensam i detta. Det skulle vara rätt svårt om de vore det! Denna åldrande grupp minskar i antal, allteftersom den ene efter den andre av dem slutar sitt jordiska lopp i ostrafflighet. Det återstår nu omkring 9.000 av dem. Men andra, som uppgår till millioner, flockas likt duvor till sitt ”duvslag” och finner tillflykt under Guds organisation. De liknar de duvflockar som man vid vissa tider kan få se i Palestina — de flyger precis som ett moln, de är så talrika att de faktiskt förmörkar himlen.
Vidöppna portar
19. Varför förblir ”portarna” till Jehovas organisation öppna, och vilket gensvar ger ”kungarna” och ”utlänningarna”?
19 Jehova har barmhärtigt nog öppnat portarna till sin organisation på vid gavel, och han riktar sig nu till den med följande ord: ”Dina portar kommer helt visst att hållas öppna beständigt; de kommer inte att stängas vare sig dag eller natt, för att man må föra nationernas tillgångar till dig.” Det är så nu när den fredsälskande ”stora skaran” hela tiden ökar i antal. Dessa ”utlänningar” bidrar glatt med sin tid, sin energi och sina tillgångar i ”helig tjänst dag och natt”. De begagnar sig av den ”stora dörr som leder till verksamhet” och bringar tillsammans med de blivande kungarna skön lovprisning till Jehovas namn. — Jesaja 60:10, 11, NW; Uppenbarelseboken 7:4, 9, 15; 1 Korintierna 16:9.
20. a) Vilka skall ”bli förhärjade”? b) Vilken lycklig kontrast lägger vi här märke till?
20 Därefter riktar Jehova sig till sin organisation med orden: ”Ty den nation och det rike som inte tjänar dig kommer att förgås; och nationerna själva kommer ofelbart att bli förhärjade.” Alla stolta världsliga nationer och andra motståndare kommer att kväsas vid Harmageddon. Men sin egen tillbedjans helgedom däremot förskönar Jehova. Han förhärligar själva platsen för sina fötter, de jordiska förgårdarna till hans tillbedjans stora andliga tempel, när han församlar den ständigt växande stora skaran. Genom en annan profet säger Jehova: ”Jag skall försätta alla nationer i gungning, och alla nationers önskvärda ting skall komma in; och jag skall fylla detta hus med härlighet.” (Haggai 2:7, NW) Men förföljare, avfällingar och andra motståndare, som visar ringaktning, kommer att tvingas buga sig och i harm erkänna att Jehovas vittnen verkligen representerar Guds organisation — ”Jehovas stad, Israels Heliges Sion”. — Jesaja 60:12—14, NW.
21, 22. a) Vilken försäkran ger Jehova här? b) Hur ”diar” hans folk i symboliskt avseende ”nationers mjölk”? c) Vilket annat spännande studium kan vi se fram emot?
21 Jehova kommer aldrig att överge sin hustrulika medhjälperska hur mycket motståndarna än smädar hennes ”söner och döttrar” här på jorden. Han säger i stället till sin lojala organisation: ”Jag [skall] göra dig till något att vara stolt över till obestämd tid, ett jubel från generation till generation. Och du kommer helt visst att dia nationers mjölk.” På ett symboliskt sätt använder Guds organisations jordiska representanter därför alla till buds stående medel, när det gäller att befrämja sann tillbedjan. De gör bruk av moderna kommunikations- och transportmedel och modern tryckeriutrustning för att få de goda nyheterna predikade. Jehova har väglett och vakat över Jehovas vittnen i deras arbete. I sin tjänst som representanter för Jehovas himmelska organisation gläder de sig också över uppfyllelsen av detta hans löfte: ”Du kommer helt visst att veta att jag, Jehova, är din frälsare, och den Starke i Jakob är din återköpare.” — Jesaja 60:15, 16, NW.
22 Vi skall nu undersöka verserna 17—22 i kapitel 60 i Jesaja och se vilken ytterligare uppmuntran Jehova ger oss. Detta spännande ämne kommer vi att behandla i nästa studium.
Repetitionsfrågor
◻ Vilken skillnad mellan ljus och dunkel är uppenbar i våra dagar?
◻ Vilket gradvis tilltagande ”framstrålande” skedde under åren 1919—1938?
◻ Hur uppfylls Jesaja 60:8 i modern tid?
◻ Hur går ”kungar” och ”utlänningar” in genom ”vidöppna portar”?
[Ruta på sidan 13]
”I allt snabbare takt lagras vapen med en skrämmande förstörelseverkan. ... Våra dagars kapprustning sträcker sig ut i haven och ut i den yttre rymden. Det är verkligen ironiskt att vapenframställningen är en av de få industrier som växer i en period av ekonomisk depression och mörker.” — FN:s generalsekreterare Javier Perez de Cuellar.
”Häromdagen kom det ett annat familjärt budskap in under dörren där hemma i form av ett religiöst flygblad. ’Står vi inför Harmageddon?’ lyder orden som placerats över en hotfull himmel med en ojämn blixt som slår ned på oss. Det fanns en tid, när detta slags budskap skulle ha lockat fram överseende leenden. Men det verkar plötsligt inte roligt längre.” — Haynes Johnson i The Washington Post.