kunna vinna livet av egen förtjänst. Men vi skulle kunna gå miste om denna gåva, ifall vår livskurs inte alls vittnade om att vi verkligen uppskattar den och önskar oss den. Måtte vi därför vara flitiga i att visa oss verkligt Kristuslika i vår inställning, vårt tal och våra handlingar. Då kan vi, med Guds hjälp, vara vissa om framgång, och vi skall inte gå miste om livet eller om några ytterligare välsignelser som vår himmelske Fader kan komma att ge oss därför att vi bär rik frukt.

36. Vilka faktorer utesluter inte, enligt vad Petrus framhöll, att vi behöver påminnelser?

³⁶ Vi gör därför väl i att påminna oss hur viktigt det är att vara trogen. Det är vad aposteln Petrus önskade att de som läste hans andra brev skulle vara. Han skrev:

”Av den orsaken skall jag vara benägen att alltid påminna er om dessa ting, fastän ni känner dem och är befästa i den sanning som finns i er. Men jag anser det rätt, så länge jag är i denna hydda, att väcka upp er genom att påminna er, då jag ju vet att avläggandet av min hydda snart skall ske, alldeles som också vår Herre Jesus Kristus gav till känna för mig. Jag vill också vid varje tillfälle göra mitt yttersta för att ni, efter min bortgång, själva skall kunna föra dessa ting på tal.” (2 Petr. 1:12—15)

I likhet med dem som Petrus riktade dessa ord till i första århundradet kan vi inse hur viktigt det är att predika de ”goda nyheterna” och förkovra oss i att lägga i dagen en Kristuslik personlighet. Vi kan vara fast befästa i kristen tro till den delen att vi har lärt känna den. Men i synnerhet när vi råkar ut för prövningar eller kanske falska lärares förslagna argument, kan vi behöva de påminnelser Petrus ger.

37. Hur var Petrus ett utmärkt exempel i att ge påminnelser?

³⁷ Det är bra för oss att vi betänker varför han skrev dessa påminnelser. Aposteln visste att han snart skulle dö, för Jesus Kristus hade själv sagt honom att han skulle lida martyrdöden. (Joh. 21:18, 19) Den framtidsutsikten gjorde inte Petrus svårmodig eller förstämd. Nej, utan han bestämde sig för att bruka den återstående tiden till att styrka sina bröder, uppmuntra dem att vara aktiva och bära frukt. Således kunde de, också efter hans bortgång, hans död, bli uppmuntrade av hans påminnelser och göra bruk av dem till att bygga upp varandra.

38. Vad bör vi göra med de påminnelser vi finner i Petrus’ båda brev?

³⁸ Måtte vi likaså hämta uppmuntran av Petrus’ båda brev och stärka andra genom att fästa uppmärksamheten vid hans påminnelser. Måtte vi sedan, i det att vi med tillförsikt blickar mot uppfyllelsen av Jehovas förunderliga löften, fortsätta att förkunna de ”goda nyheterna” och förkovra oss i att vara mera lika vår himmelske Fader och hans Son.

Även fåglar känner sin tid

Ett sorgligt tillstånd var rådande bland israeliterna på Jeremias tid. Deras handlingssätt stod på ett ogynnsamt sätt i kontrast till flyttfåglarnas. Vi läser: ”Till och med hägern under himmelen känner ju sin bestämda tid, och turturduvan, svalan och tranan taga i akt tiden för sin återkomst; mitt folk däremot känner ej HERRENS [Jehovas] rätter.” — Jer. 8:7.

Medan sådana flyttfåglar som hägern, turturduvan, svalan och tranan iakttar och följer tidtabellen för när de skall komma och när de skall bege sig av, visade israeliterna att de inte tog någon hänsyn till Jehovas ”rätter”. I flyttfåglarnas fall är de för sitt liv beroende av när de kommer och när de beger sig av. På liknande sätt var israeliternas välgång beroende av om de åtlydde Jehovas dom eller inte. Men israeliterna brydde sig inte om detta, och därför visade de att de inte ens handlade så pass förnuftigt som de oskäliga fåglarna, som iakttar tiden då de skall flytta.