Människohjärtat är förrädiskt

”Hjärtat är mera förrädiskt än något annat och är oregerligt. Vem kan känna det? Jag, Jehova, utforskar hjärtat ... ja, för att ge åt var och en enligt hans vägar, enligt hans gärningars frukt.” — Jer. 17:9, 10, NW.

1. Vad säger oss bibeln uppriktigt om människohjärtats benägenhet?

VÅRA egna erfarenheter och likaså andras erfarenheter påminner oss varje dag om att man inte är född med ett gott hjärta och ett sinne som är inriktat på rättfärdighet. Trots att ett nyfött barn är oskyldigt, har synd och ofullkomlighet redan verkat i det alltsedan avlelsen. Psalmisten David uttryckte det på detta sätt: ”Se, i förvändhet föddes jag, och i synd avlade min moder mig.” (Ps. 51:7, Åk) Också samvetsgranna föräldrar, som strävar att uppfostra sina barn ”i Jehovas tuktan och styrning av sinnet”, blir mycket ofta smärtsamt medvetna om att ”oförnuft låder vid barnets hjärta”, och de har funnit att det krävs ”tuktans ris” i dess olika tillämpningar för att driva bort oförnuftet. (Ef. 6:4, NW; Ords. 22:15) Jehova tog barmhärtigt hänsyn till detta beklagansvärda tillstånd, som överförs från föräldrar till barn, genom att han godtog Noas och hans familjs offer efter den världsomfattande syndafloden: ”Aldrig mer skall jag kalla ned ont över marken för människans skull, ty benägenheten hos människans hjärta är ond alltifrån hennes ungdom.” — 1 Mos. 8:21, NW.

Hjärtat kan vara bedrägligt

2. a) Hur kommer det sig att ”hjärtat är mera förrädiskt än något annat och är oregerligt”? b) Vad var det Paulus erkände existerade, också sedan han gjort om sitt sinne?

² Arbetet med hjärtat är besvärligt. Om vi inte är försiktiga, blir vi offer för självbedrägeri. Bibeln varnar: ”Hjärtat är mera förrädiskt än något annat och är oregerligt. Vem kan känna det?” (Jer. 17:9, NW) En person som är förrädisk präglas av en snar benägenhet att svika förtroende eller bryta hedersord; han är illojal, opålitlig, verkligt trolös. Ja, tänk på detta! Vi har allesammans i vårt ofullkomliga tillstånd en potentiell förrädare innesluten i vårt bröst! Är det inte så att vi ibland blir förskräckta, ja, skamsna, över vad som börjar få insteg i hjärtat? Och när hjärtat intensivt önskar någonting, kan detta leda till svåra bekymmer. Det är viktigt att vi snabbt gör förändringar för att tysta ned dessa nya böjelser och skaffa bort dessa plötsligt uppkomna begär. Aposteln Paulus erkände att hans förnyade sinne bekrigades av de onda begär som kom från hjärtat såväl som att det nedtyngdes av de bördor som pålades av det ofullkomliga köttet: ”Jag fröjdar mig verkligen över Guds lag med min inre människa, men jag blir i mina lemmar varse en annan lag, som strider mot mitt sinnes lag och för mig i fångenskap under syndens lag, som är i mina lemmar.” (Rom. 7:22, 23, NW) Han erkände att endast Jehova genom Kristus kunde befria oss från detta beklagansvärda tillstånd. Om vi fick sköta oss själva, skulle vi helt säkert gå vilse många gånger. ”Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.” — Ords. 19:21.

3. Sinnet är i stånd att påverka hjärtat med genomtänkta slutsatser, men vad kan hända, om hjärtat inte har någon benägenhet att lyssna?

³ Som vi tidigare har lagt märke till, är det inte alltid hjärtat lyssnar till sinnet. Det är tillfällen då hjärtat övervinner sinnet trots den starka logiken. Vi måste komma ihåg att hjärtat också gör slutledningar, fastän de inte har så mycket med logik att göra som med allt som äger rum i hjärtat, allteftersom våra motiv, böjelser och begär tar form och skjuter fart i en viss riktning, antingen till det som är gott eller till det som är ont. David bad: ”Låt ... mitt hjärtas begrundan bli välbehaglig inför dig, o Jehova.” I kontrast till detta sade Jesus: ”Från hjärtat kommer onda tankar.” (Ps. 19:15, NW; Matt. 15:19, Hd) Sinnet är i den ställningen att det kan påverka hjärtat, förmedla logiska rekommendationer till det, vädja till det, kanske på grundval av erfarenheter i det förflutna, och i somliga fall kan det kraftfullt uppmana hjärtat att följa ett visst handlingssätt på grund av att det känner till de faror som är inbegripna. Men om begär och böjelser för någonting visst har blivit kraftigt uppbyggda i hjärtat, kan hjärtat få överhand.

4. Beskriv vad som rör sig i sinnet och hjärtat i samband med att man skall köpa en ny kostym eller dräkt.

⁴ Vi kan ta ett exempel. Tänk dig att tiden har kommit då du måste fatta beslut om att köpa en ny kostym eller dräkt. Först ställs sinnet inför vissa fakta. Det kan hända att äldre kläder inte längre är användbara eller att du av något gott skäl behöver omväxling. Hjärtat kommer också i mycket hög grad in i bilden, eftersom du i hjärtat har en önskan att se presentabel ut. Hjärta och sinne är ense om att du måste köpa en ny dräkt eller kostym. Sinnet skaffar nu upplysningar om pris, kvalitet, modeller osv., så att du när du går till affären har en ganska god uppfattning om vad slags kostym eller dräkt du skall köpa. Men när du kommer till affären, finns det i fönstret någonting som fångar blicken och bara väntar på en impulsköpare. Det är i verkligheten inte praktiskt för dig; det kostar mycket mera pengar; det är ganska extremt i stilen; men hur lockar det inte hjärtat! ”Det är hjärtats önskan och nöje!”

5. Vad är nödvändigt för att vi skall hålla hjärtat samlat för att göra Guds vilja?

⁵ Vad skall du nu göra? Vilket beslut skall du fatta? Kommer det att vara ett praktiskt, genomtänkt beslut eller ett som stämmer med detta nya begär som hjärtat fått? Om du inte är mycket försiktig, kommer hjärtat att vinna över sinnet. Du kommer att få motiv till att följa ett handlingssätt som går emot ditt bättre omdöme. Å andra sidan kan det vara fråga om ett för tillfället delat hjärta, som ju ibland händer. Om det är så, kommer hjärtats upphöjda, goda motiv och böjelser att vinna seger, och detta resulterar i ett rätt beslut att köpa de praktiska kläder som fyller ditt behov. Men du blir ytterligare påmind om att du, för att vara säker på att du skall fatta rätta beslut, i förväg måste befästa och undervisa hjärtat i Jehovas råd. ”Den, som förtröstar på sitt hjärta, är en dåre, men den, som vandrar visligt, vinner framgång.” De starkare önskningar eller begär en person har uppodlat i sitt hjärta i fråga om att sätta Jehovas intressen och principer först i livet kan råda över lockande intressen och begär som plötsligt uppstår i hjärtat. — Ords. 28:26, Åk.

6. Varför är det nödvändigt att handla omedelbart, om orätta begär börjar slå rot i hjärtat?

⁶ Låt oss nu föra detta resonemang ett steg vidare, till mer allvarliga sidor i livet. Hur reagerar hjärtat, när vi möter frestelsen att begå omoraliskhet, att stjäla, att skada andra? Och ännu allvarligare: vad är det som har kommit i olag, då en människa medvetet börjar planera för att tillfredsställa hjärtats begär? Är ditt hjärta starkt nog att ge dig motiv att vika av från en orätt kurs, eller kommer det att hemfalla åt att i hemlighet överväga möjligheten att hänge sig åt köttets begär? Att dröja med att fatta ett rätt beslut kan betyda olycka. En mäktig kraft alstras när hjärtat börjar göra upp planer, känslorna sätts i rörelse och köttet börjar göra sig i ordning för det orätta. ”Var och en prövas genom att han dras och lockas av sitt eget begär [som börjar i hjärtat]. När så begäret har blivit fruktsamt, föder det synd; när synden har blivit fullbordad, frambringar den i sin tur död.” — Jak. 1:14, 15, NW.

7. Beskriv hur hjärtat kan segra, när det gäller att välja att gå tvärtemot sinnets argument.

⁷ Tänk till exempel på vad som kan hända, när en gift man ställs inför frestelsen att begå äktenskapsbrott. Genom studium och genom vad han har hört och sett kan hans sinne ha upplysningar som är tungt vägande skäl emot ett sådant handlingssätt. Genom att begrunda vad följderna har blivit för dem som handlat så och genom att ta i betraktande de svårigheter och bedrövliga efterverkningar, som det förnuftsmässigt måste leda till, kan hans sinne frambringa argument som på ett överväldigande sätt vänder honom bort från frestelsen, upplysningar som allvarligt råder honom att dra sig ur farozonen. Men antag att hans hjärta inte har någon önskan att vända sig bort från frestelsen. Då kommer hans hjärta att fatta ett beslut som går stick i stäv mot vad hans sinne bjuder honom och rekommenderar, ja, hjärtat säger rentav till sinnet: ”Nej, den här vägen skall vi följa.” Den kraft som känslorna i hans hjärta utövar får honom att dröja kvar i farozonen i motsats till vad hans sinne råder honom och förnuftsmässigt ger uttryck för.

8. Hur beskriver bibeln hjärtats förmåga att välja den kurs man kommer att följa?

⁸ Denna förmåga hos hjärtat, att välja mellan valfria handlingssätt och stanna för ett av dem, förklarar varför bibeln talar om att människan har planer i sitt hjärta och att hjärtat ”tänker ut en väg”, dvs. den väg som sinnet först har övervägt och som särskilt tilltalar hjärtat. (Ords. 19:21; 16:9) Så förhåller det sig särskilt i fråga om moraliska och andliga ting.

9. Om hjärtat har ett starkt begär att handla orätt, vad kan då hända när det låter sitt inflytande verka på sinnet?

⁹ Men dessutom kan hjärtat genom ett falskt resonemang sedan få sinnet att börja söka någon förevändning eller ursäkt för att följa den orätta kursen. Personen i fråga kan hänge sig åt ett syndigt handlingssätt, och just när han begår synden, kan hans hjärta förmå hans sinne att hitta på ursäkter och bortförklaringar. Han kanske förlitar sig på Guds kärleksfulla godhet och säger: ”Gud är barmhärtig; han förlåter mig på grund av min köttsliga svaghet”, och samtidigt fortsätter han sitt orätta handlingssätt. Han blir lik den onda människa som ”säger i sitt hjärta: ’Gud förgäter det, han har dolt sitt ansikte, han ser det aldrig.’” (Ps. 10:11; jämför Romarna 1:21, 24.) Det är inte att undra på då att bibeln varnar oss och säger att den syndfulla människans hjärta är ”mera förrädiskt än något annat och är oregerligt”. — Jer. 17:9, NW.

10, 11. a) Vad hade Jesus att säga om att en man begår äktenskapsbrott i sitt hjärta? b) Hur kommer det sig att en man i Guds ögon kan gå så långt som att begå äktenskapsbrott i sitt hjärta, fastän han inte rör vid någon som inte är hans hustru?

¹⁰ Detta hjälper oss också att förstå hur det kan komma sig att en människa i Guds ögon kan ha begått äktenskapsbrott, trots att hon inte ens har kommit i närheten av den andra parten. En man kan med en enda blick se en vacker kvinna som inte är hans hustru och i hjärtat säga: ”Hon är mycket attraktiv”, och han gör detta nästan innan han har haft tid att tänka på det. Denna flyktiga slutsats behöver inte vara orätt eller okysk, men om mannen ”håller i med att se på” denna kvinna, måste med nödvändighet begäret utvecklas, så att han bygger upp en passion för henne i hjärtat. Jesus gav rådet: ”Men jag säger er att var och en [som är gift och] som håller i med att se på en kvinna, så att han får passion för henne, redan har begått äktenskapsbrott med henne [var?] i sitt hjärta.” — Matt. 5:28, NW.

¹¹ En sådan person har inte hängett sig åt den rent fysiska handlingen, kanske för att omständigheterna inte har gett honom möjlighet till det; han känner på sig att han inte kan ”klara det” utan att råka ut för en mängd obehagliga följder. Hans sinne kanske har varnat honom för detta. Men om omständigheterna skulle bli annorlunda, bli fördelaktiga, om han tyckte att det fanns en möjlighet att ”klara sig” undan de svåra följderna, då är hans hjärta redan villigt att begå handlingen, ja, rentav önskar göra det. Hela motiveringen finns där — det är bara tillfället eller omständigheten som saknas. I Guds ögon är en sådan människa redan skyldig. (Jämför Jakob 1:13—15.) På samma sätt skulle man kunna göra sig skyldig till stöld eller till och med mord. (1 Joh. 3:15) Inser vi nu varför det är så viktigt för oss att vi klart förstår varför bibeln skiljer på sinne och hjärta och att hjärtat, och inte sinnet, är sätet för motivet?

12. Hur lät sig David, i kontrast till Josef, ledas på avvägar av sitt hjärta?

¹² Det sades om David att han var en man efter Guds eget hjärta, men vid ett tillfälle råkade han vara på taket till sitt hus medan Bat-Seba på något avstånd därifrån höll på att bada, kanske i all oskuld. I stället för att vända sig bort, innan erotiska tankar kunde sättas i rörelse i hjärtat, fortsatte han att se på henne och byggde upp passion för henne. Detta ledde i sin tur till att han skamligen begick äktenskapsbrott och ordnade förhållandena för att få hennes man dödad, så att han skulle kunna ta henne till sig som sin hustru. Tänk hur annorlunda Josef handlade! Han flydde, då han frestades av sin husbondes sexgalna hustru. Det är sant att han kom i fängelse på grund av en falsk anklagelse och förlorade friheten för en tid, men han hade inte förlorat sitt goda samvete och sin ställning inför Gud.

Jehova känner hjärtat och dess behov

13. Vad visar Skriften i fråga om att Jehova exakt känner hjärtat?

¹³ Vem kan känna människohjärtat? Ja, vi måste tillstå att vi i vårt ofullkomliga tillstånd inte helt och fullt kan göra det, men hur tacksamma är vi inte över att Jehova gör det! ”Ty inte det sätt varpå människan ser är det sätt varpå Gud ser, eftersom den obetydliga människan ser vad som framträder för ögonen; men vad Jehova angår, så ser han vad hjärtat är.” ”Jag, Jehova, utforskar hjärtat ... ja, för att ge åt var och en enligt hans vägar, enligt hans gärningars frukt.” ”Du har rannsakat mitt hjärta, du har hållit granskning om natten, du har luttrat mig.” (1 Sam. 16:7; Jer. 17:10; Ps. 17:3; NW) Jesus känner också exakt vad som döljer sig i människohjärtat. ”Det som går ut ur munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som gör människan oren.” (Matt. 15:18, Hd) Vad är det då som går ut ur munnen?

14. a) Vilken genomträngande analys av hjärtats förmåga gjorde Jesus? b) Arbetar vi med någonting som är omöjligt, när vi försöker ha ett gott hjärta?

¹⁴ Människohjärtat är i stånd att hysa de ädlaste och mest upphöjda motiv, men se vilka otäcka, motbjudande ting som också kommer från hjärtat, sådant som Jesus räknade upp! ”Inifrån, ut ur människors hjärta, utgår nämligen skadliga överläggningar: otuktshandlingar, stölder, mordgärningar, äktenskapsbrott, yttringar av habegär och av ondska, svek, tygellöshet, ett avundsamt öga, hädelse, övermod, oförnuft. [Matteus’ redogörelse tillägger ”falska vittnesbörd”.] Alla dessa onda ting går ut inifrån och orenar en människa.” (Mark. 7:20—23, NW) Ställd inför möjligheten att en sådan fruktansvärd samling onda ting har sitt ursprung i hjärtat kan man lätt ge upp och säga att det inte tjänar någonting till. De flesta människor gör det. Detta är ett skäl till att den breda vägen till tillintetgörelse är fylld av så många millioner, medan de som går den smala och trånga vägen är få. Men Jesus ställde inte upp ett omöjligt mål, när han öppnade den smala vägen som leder till evigt liv. Han sade i själva verket: ”Ansträng er till det yttersta för att komma in genom den trånga dörren! Ty många, säger jag er, skall försöka att komma in men skall icke kunna det.” — Luk. 13:24, Hd.

15. Vad bör vi påminna oss, när vi börjar omforma och omdana våra begär och böjelser för att ha tillbörliga motiv?

¹⁵ Vårt sätt att inhämta kunskap och foga oss i tuktan avgör i hög grad vilka böjelser eller begär, onda eller goda, som utvecklas i våra hjärtan och med vilken kraft de tränger fram ur hjärtat. Vi kan inte låta hjärtat och sinnet regelbundet livnära sig på en kost av orenhet och ändå förvänta att ha goda begär och motiv. Dessutom behöver sinnet goda skäl för att kunna ge hjärtat rekommendationer i fråga om varför någonting bör göras eller inte göras. Detta kräver undervisning och fostran av hjärtat. (Ords. 23:12) Sedan blir hjärtat till sist vunnet, om det har någon benägenhet att vara ovilligt, eftersom det får smak för de goda resultat som kommer av att man gör det som är rätt. Det är inte bara fråga om att stiga upp på morgonen och säga: ”I dag skall jag vara mera kärleksfull” eller någonting liknande, som om tillämpningen av sådan psykologi på en själv kommer att ge svaret. Först måste vi uppodla goda egenskaper som ett levnadssätt med daglig tillämpning, så att vi kan förvärva goda vanor och egenskaper. Sedan måste vi vara ärliga mot oss själva, då vi lär känna grundorsakerna till de dåliga egenskaper och tendenser som finns i hjärtat. Därpå kan vi tillämpa bibelns principer för att skaffa bort eller kontrollera dem. ”När visheten kommer in i ditt hjärta och kunskapen själv blir välbehaglig för själva din själ, då kommer tankeförmågan själv att hålla vakt över dig, urskillningen själv skall skydda dig: för att rädda dig från den onda vägen.” — Ords. 2:10—12, NW.

16, 17. a) Beskriv hjärtetillståndet hos en person som har tillbringat en stor del av sitt liv i omoralisk miljö. b) Vilka konflikter uppstår, då han lär känna Guds ords sanning?

¹⁶ För att belysa hur hjärtat på detta sätt får en annan inriktning kan vi tänka på vad som äger rum i hjärtat, då en person hör Guds ords sanning med glädje, sedan han använt en stor del av livet till att umgås med omoraliska människor och besöka platser där det erbjuds sinnlig njutning. Denna person har visat stor brist i fråga om förmågor att alstra goda motiv, eftersom ”vemhelst som begår äktenskapsbrott med en kvinna saknar hjärta”. (Ords. 6:32, NW; 9:1—5, 13—18) Genom att läsa dåliga romaner, titta i pornografiska tidningar, lyssna på och berätta oanständiga skämt kan han ha ökat denna åtrå efter sexuell stimulans. Nu får han lära sig att han i stället för att bli gammal och dö kan se fram emot att leva för evigt under fullkomliga förhållanden. Detta tilltalar honom i hjärtat. Men han får också veta att det är bara de som fogar sig efter Jehovas rättfärdiga krav som kommer att leva där. Vad kommer han att göra?

¹⁷ Den starka omoraliska åtrån i hjärtat och köttet, som byggts upp under årens lopp, förjagas inte över natten. Hur medveten blir han inte om detta! Nu börjar en fruktansvärd strid mellan sinne och hjärta. (Ps. 38:8—11) Sinnet inser att det är logiskt att tjäna Jehova: Man kan undgå Guds vrede; vinna frihet från sjukdom, lidande och död, vilket leder till evigt liv; ett gott uppförande är i verkligheten det bästa för kroppen fysiskt, mentalt och emotionellt; och ett hälsosamt, uppbyggande umgänge bland Guds folk står öppet som ersättning för de tidigare vännerna, vilka uppmuntrade och bidrog till hans pliktförgätenhet. Men hjärtat vill ha saker och ting nu, allt det som i det förflutna har gett det hemligt välbehag! Det är sant att det finns en önskan att tillbedja Gud där, även om den nu är ganska svag. Djupt där nere finns det en önskan att göra det som är rätt, men den är inte särskilt stark nu. Sinnet påminner hjärtat om de onda följderna, till exempel risken att ådra sig venerisk sjukdom, bli far till ett utomäktenskapligt barn eller vara medbrottsling vid en abort. Dessa punkter kan inte förnekas av hjärtat, men begären finns fortfarande där.

18. Hur blir hjärtat till sist vunnet, så att det finner sin största glädje i att göra Jehovas vilja?

¹⁸ Detta är en avgörande punkt i hans liv. Många som gör framsteg till denna punkt kommer inte längre. Livet i den nya ordningen ter sig mycket bra, men dragningen till den gamla ordningen är alltför stark i hjärtat. Men den som håller i med att ta mod till sig i hjärtat för att göra framsteg, ja, tvingar sig att göra det som är rätt, för att få in Guds lag i sitt hjärta, finner det lättare att göra det som är rätt. Och mer än så: hjärtat får smak för detta genom verklig erfarenhet av vad som behagar Gud, och allteftersom hjärtat gör detta, kan du också finna behag i det — detta är den slutsats hjärtat måste komma till. Tillsammans med sinnet ser det fördelarna. Dessa tidigare begär börjar ersättas av de rätta tingen i hjärtat. Två ting kan inte samtidigt uppta samma plats. I själva verket har det försiggått en ”hjärtats omskärelse”. (Rom. 2:29; Kol. 2:11) Nu håller han sig borta från det förflutnas bekantskaper och dåliga inflytande därför att han i hjärtat önskar detta, inte därför att han måste tvinga sig. Hjärtat har kommit att finna sitt högsta välbehag och sin renaste glädje i att göra Guds vilja och komma tillsammans med Guds folk. Det gamla blir motbjudande för honom. Han har i sitt hjärta byggt upp kärlek, djup böjelse, för Guds lag. ”Hans Guds lag är i hans hjärta; hans steg vackla icke.” — Ps. 37:31.

Andra motiv som hjärtat har

19. Vilket inflytande har hjärtat på tungan?

¹⁹ Moraliskt sett kan vi ha hjärtat under kontroll, men hur är det med hjärtats motiv i andra avseenden? Hur använder vi tungan till exempel? Jesus ställde upp principen: ”Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.” (Matt. 12:34, 35, Hd; Ords. 15:28) Det goda hjärtat ger en motiv att tala goda ting. Men om någon ”inte tyglar sin tunga utan fortfar att bedra sitt hjärta, då är dennes form av tillbedjan fåfäng”. Skvaller är dålig medicin för hjärtat. Om vi inte är försiktiga, finner det helt enkelt stort nöje i att smaka på ”saftiga” bitar om andra och föra dem vidare. Men att sprida rykten och halvsanningar är kärlekslöst. — Jak. 1:26, NW.

20. a) Varför är det nödvändigt att fortsätta att älska ”varandra intensivt av hjärtat”? b) Varför är det viktigt att förlåtelse måste komma från hjärtat och inte bara från sinnet?

²⁰ Och ännu allvarligare: ”Om ni har bitter svartsjuka och stridslystnad i edra hjärtan ... råder [där] oordning och allt ont.” (Jak. 3:14—16, NW) ”Du skall icke hava hat till din broder i ditt hjärta.” I stället uppmanas vi att ”älska ... varandra intensivt av hjärtat”. (3 Mos. 19:17; 1 Petr. 1:22, NW) Om din broder har syndat mot dig, bör du få saken utredd ”på tumanhand med honom”, innan du bygger upp en hatisk inställning mot honom. Om dem som inte är förlåtande sade Jesus: ”På liknande sätt skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte av edra hjärtan förlåter var och en sin broder.” (Matt. 18:15, 35, NW) Ett av de sju ting som Jehova hatar är, enligt uppteckningen i Ordspråksboken 6:16—19, ”ett hjärta, som hopsmider fördärvliga anslag”. — Ps. 140:3.

21. Vilka vanliga benägenheter hos hjärtat kan komma i dagen, om man inte är ytterst försiktig?

²¹ I vårt förhållande till Jehova och hans organisation finns det inte rum för skrymteri, snikenhet, högmod eller halsstarrighet. (1 Tim. 1:5; Ps. 101:5; 131:1) Både de som har ”dubbelt hjärta” och de ”halvhjärtade” fördöms av Guds ord. (Ps. 12:3; 119:113; NW) Hjärtat har en benägenhet att komma med förevändningar, att urskulda sig, att ljuga för att komma ur en situation. Om denna taktik inte gör verkan, då tar det sin tillflykt till smicker eller hotar kanske genom skymfligt tal eller smädelser. (Rom. 16:18) Hjärtat behöver utbildas och övas i sannfärdighet och lydnad, så att vi kommer att vara ärliga inte bara mot Jehova utan också mot oss själva och våra bröder. Om vi har syndat och hjärtat börjar ”slå” oss, bör vi snabbt vända oss till Jehova i bön och blotta hjärtat inför honom, söka förlåtelse och rening av hjärtat. (2 Sam. 24:10; Jak. 4:8—10) Om vi har begått en svår synd, behöver vi erkänna detta för de ansvariga i församlingen och söka deras hjälp. Hjärtat bör inte förakta tillrättavisning och inte heller vara ”känslolöst såsom fett”. Jehova ”helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han”. (Ps. 119:70, Åk; Ps. 147:3; Ords. 5:12—14) Om vi uppskattar Jehovas barmhärtighet och denna anordning att skyla över synder förmedelst lösenoffret, kan vi med förtröstan nalkas Jehova utan att bli ytterligare fördömda i hjärtat, eftersom vi hädanefter vandrar försiktigt inför honom. — Hebr. 10:22; 1 Joh. 3:18—24.

22. Varför behövs det uthållighet för att vid alla tillfällen skydda hjärtat?

²² Vi behöver med all flit skydda hjärtat, under det att vi litar på att Jehova skall hjälpa oss att leda in hjärtat på ”rätta vägar”. På grund av att hjärtat är bedrägligt och innan vi vet ordet av kan vända tillbaka till onda vägar, som vi förut följt, måste vi varje dag tänka på uppmaningen från Guds ord: ”Förtrösta på Jehova av allt ditt hjärta, och förlita dig inte på ditt eget förstånd.” När vi gör detta, har vi denna försäkran: ”Guds frid, som överträffar all tanke, kommer att bevara edra hjärtan och edra tankeförmågor förmedelst Kristus Jesus.” — Ords. 23:19; 3:5, NW; Fil. 4:6, 7, NW.

23. Varför bör hjärtat skyddas ”mer än allt annat”?

²³ Kan du nu tydligare förstå varför vi behöver skydda hjärtat ”mer än allt annat som skall bevaras”? ”Livets källor” utgår ur det, och det beror inte bara på att hjärtat, denna pump av muskler, gör att livgivande blod flödar ut i hela kroppen till alla celler för att hålla dem levande och friska. Ännu viktigare är att hjärtat, om vi utvecklar det tillbörligt, kan frambringa de motiv, begär och böjelser som, med Jehovas hjälp och oförtjänta godhet, kommer att tillförsäkra oss evigt liv i fullkomlig hälsa i hans nya tingens ordning. Den store hjärtläkaren, Jehova, har gett den riktiga diagnosen på hela människosläktets hjärtetillstånd, och han ensam har den rätta medicinen för våra bristfälliga hjärtan: ”Min son, förgät icke min undervisning och låt ditt hjärta bevara mina bud. Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.” — Ords. 3:1, 2.