Segrande i ”dagarnas slutskede”
”Det finns en Gud i himmelen, som är en uppenbarare av hemligheter, och han har gjort känt ... vad som skall ske i dagarnas slutskede.” — DANIEL 2:28, NW.
1. a) Hur är Jeremias, Hesekiels och Daniels profetior av livsviktig betydelse för oss i våra dagar? b) Varför blev dessa inspirerade skrifter bevarade?
JEREMIA, HESEKIEL och DANIEL — vilka spännande profetior påminner inte de namnen oss om! För närmare 2.600 år sedan upplevde dessa modiga tjänare åt den suveräne Herren Jehova ett avfälligt Jerusalems yttersta dagar, även om de tjänade på olika platser och under vitt skilda förhållanden. Men var och en profeterade från sin egen observationsplats om händelser som skulle kulminera under ett senare ”dagarnas slutskede”. Dessa inspirerade skrifter har bevarats för att ge uppmuntran åt alla som älskar Gud och rättfärdighet och som önskar få överleva den ”stora vedermöda” som nu är nära förestående. — Matteus 24:3—22; Romarna 15:4.
2. Varför behövde Jeremia kraft från Jehova?
2 Jeremia profeterade i Jerusalem. Både de styrande och de styrda hade förfallit till laglöshet och korruption, när olyckan närmade sig. Jehova styrkte därför sin profet, så att han blev som ”en befäst kopparmur” för att kunna stå fast mitt ibland deras ondska. — Jeremia 15:11, 20, NW; 23:13, 14.
Fredsprofeter
3. Vilka falska uttalanden gjorde profeterna?
3 Genom Jeremia förkunnade Jehova följande angående Jerusalems försumliga religiösa ledare: ”Hör inte på de profeters ord, som profeterar för er. De kommer er att bli inbilska. Sitt eget hjärtas syn är vad de talar — inte från Jehovas mun. De säger om och om igen till dem som är utan respekt för mig: ’Jehova har sagt: ”Frid är vad ni skall komma att få.”’” Dessa falska profeter sade: ”Det är frid! Det är frid!”, då det inte var någon frid eller fred. — Jeremia 23:16, 17; 6:14; NW.
4. Vilket hopp klamrar sig många i kristenheten fast vid?
4 I den avfälliga kristenheten i våra dagar finns det också fredsprofeter. Många av dessa klamrar sig fast vid det som påven Paul VI beskrev som ”det sista hoppet om endräkt och fred” — Förenta nationerna. Inom kort skall denna organisation utropa år 1986 som det internationella fredsåret. När påvestolen meddelade sin avsikt att delta i det året, förklarade den att den ”hyser den förhoppningen att detta år skall åstadkomma de önskade resultaten och skall markera ett betydelsefullt steg, när det gäller att få till stånd fredliga relationer mellan folk och nationer”. Men är det realistiskt att förvänta att nationerna skall få till stånd sann fred?
5. Vad förutsäger Jehova, och hur kommer det att uppfyllas i ”dagarnas slutskede”?
5 Gud beskriver själv vad som skall hända: ”Se, Jehovas stormväder, raseriet självt, skall ofelbart gå fram, ja, en virvelstorm. Över de ondas huvuden skall den virvla ned. Jehovas förbittring skall inte vända tillbaka, förrän han har utfört och förrän han har fullbordat sitt hjärtas tankar. I dagarnas slutskede skall ni ägna er eftertanke åt det med insikt [eller: ”skall ni förstå till fullo”, The New English Bible].” (Jeremia 23:19, 20, NW; se också 30:23, 24 enligt NW.) Ja, den falska religionens ledare skall komma att förstå vad ”dagarnas slutskede” betyder för dem. Men all eftertanke de ägnar åt det kommer att komma för sent! — Jämför Uppenbarelseboken 18:10, 16; 19:11—16; Matteus 24:30.
6. Vad kommer den lyckliga utgången att bli för många?
6 Men lyckligtvis ägnar många människor, som en gång var fångar under falsk religion, ”eftertanke åt det”. De lyder uppmaningen: ”Gå ut från henne [falsk religion], mitt folk”, eftersom de inte önskar vara delaktiga i hennes synder eller få del av Guds dom över henne. Om du är en av dessa, må du då fortsätta att ge akt på vad Guds ord säger om ”dagarnas slutskede” och om den underbara tiden av fred därefter. — Uppenbarelseboken 18:2, 4, 5; 21:3, 4.
Gogs angrepp
7. Under vilka förhållanden profeterade Hesekiel?
7 Hur går det då för Guds eget folk under ”dagarnas slutskede”? Vi skall låta profeten Hesekiel tala om det för oss. Som ung man kände Hesekiel säkert Jeremia, men sedan blev han bortförd till Babylon. Där, vid strömmen Kebar, fick han år 613 f.v.t. i uppdrag att handla som Jehovas profet och väktare för judarna i fångenskap, en tjänst som han troget fullgjorde i åtminstone 22 år. Men hans profetior ser långt bortom hans egen tid. I kapitlen 37 och 38 talar han om ”Gog i Magog”.
8, 9. a) Vilken stor stridsfråga måste avgöras, och när då? b) Vem är Gog, vilka följer honom, och vilken politik driver han? c) Vad kommer Jehova att göra med Gog?
8 Vem är då denne ”Gog i Magog”? Ja, vem är Jehovas ärkefiende, med vilken han måste avgöra den stora stridsfrågan i ”dagarnas slutskede”, frågan om universell suveränitet? Det är Satan, djävulen, som herdekungen, Jesus Kristus, efter det att han själv blev satt på tronen år 1914, slungade ner från himmelen. Den förnedrade och vrede Gog måste nu hålla sig inom ett begränsat andligt område, ”Magogs land”, nära den här jorden. Detta innebär ”ve” för ”jorden”, eftersom Gog vet att han bara har en kort tid på sig att genomföra sin ondskefulla politik att ”härska eller förgöra”. — Hesekiel 37:24—28; 38:1, 2; Uppenbarelseboken 11:18; 12:9—17.
9 Hesekiel citerar att den suveräne Herren Jehova säger följande: ”Se, jag är emot dig, o Gog, du främste hövding [världshärskare]. ... Och jag kommer sannerligen att vända dig om och sätta krokar i dina käkar och föra dig fram med hela din militärstyrka, ... många folk med dig.” (Hesekiel 38:3—6, NW; Johannes 12:31) Ja, Gog har många folk med sig, eftersom ”hela världen befinner sig i den ondes våld”. (1 Johannes 5:19) Jehova kan dock sätta symboliska krokar i Gogs käkar för att manövrera honom. Men varför och hur?
10. a) Vem förtröstar Jehovas vittnen på i motsats till nationerna? b) Varför blir Gog och hans pöbelhop rasande? c) Vad måste vi göra för att överleva?
10 Under påverkan av Gog argumenterar supermakterna i våra dagar att världsfreden är beroende av att de lagrar alltmer hemska kärnvapen. Och andra nationer ger sitt stöd. Men Guds folk, som ”församlats ur nationerna” (NW), har vägrat att använda våldets vapen. Jehovas vittnen är den enda ”nation” på jorden som sanningsenligt kan säga: ”Vi förtröstar på Gud.” (Jesaja 2:4, NW; 31:1; Ordspråksboken 3:5) Dessa fridsamma Jehovas vittnen är de ”som bor där i trygghet, ja, som allesammans bor där utan murar och varken har bommar eller portar”. De ”bor på jordens medelpunkt”, eftersom de i alla nationer är i centrum för uppmärksamheten som det enda folk som Gog inte har överlistat. (Hesekiel 38:11, 12) Därför för den ursinnige Gog i Magog hela sin demoniska organisation till krigszonen. Likt ett rytande lejon gör den förnedrade Satan sig redo för ett angrepp på bred front. För att få överleva måste vi alla ”stå honom emot, fasta i tron”. — 1 Petrus 5:8, 9.
11. Hur för Jehova Gog mot sitt land, och i vilket syfte?
11 Jehova ger Hesekiel följande anvisningar: ”Profetera därför, o människoson, och du skall säga till Gog: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Kommer det inte att vara så på den dag, då mitt folk [det andliga] Israel bor i trygghet, att du kommer att veta det?”’” Gog och hans pöbelhop är avundsjuka på den trygghet och den framgång och lycka de ser bland Jehovas vittnen i våra dagar. De är rasande över att dessa inte skall göra sig till ”någon del av” Satans värld. På så sätt retar Jehova upp Gog och eggar honom till att angripa de försvarslösa vittnena. Så här säger Jehova till Gog: ”Och du kommer helt visst att dra upp mot mitt folk Israel likt moln för att övertäcka landet. I dagarnas slutskede kommer det att ske, och jag kommer sannerligen att föra dig mot mitt land, i syfte att nationerna må känna mig, när jag helgar mig på dig inför deras ögon, o Gog.” — Hesekiel 38:14, 16, NW; Johannes 17:14, 16.
12. Vad blir, enligt Hesekiel 38:18—23, resultatet av Gogs angrepp?
12 Den rasande Gog sätter sig i rörelse för att invadera Jehovas folks blomstrande ”land”. Men är Gog den ende som blir rasande? Hur är det då med den suveräne Herren Jehovas raseri mot Gog och mot dem som han har duperat? I Hesekiel 38:18—23 (NW) beskriver Jehova hur han ”helgar sig själv i nationernas ögon” genom att störta Gog i fördärvet och rädda sina lojala tjänare. Den suveräne Herren säger själv, när han avslutar redogörelsen om sin seger över Gog och hans pöbelhop: ”De skall få lära känna att jag är Jehova.” Hans underbara namn är hävdat!
Hemligheter uppenbaras
13. Hur var Daniel ett gott föredöme för unga vittnen?
13 Medan Hesekiel profeterade bland de landsförvista judarna i närheten av Babylon, blev den unge Daniel, som var av furstlig judisk börd, utbildad vid Nebukadnessars kungliga hov. Som en som bevarade sin ostrafflighet var han där ett fint föredöme för alla Jehovas unga nutida tjänare. — Daniel 1:8, 9.
14. I fråga om vad gav den unge Daniel Gud all ära?
14 Under det andra året efter Jerusalems fall oroades Nebukadnessar av en dröm. När han vaknade, kunde han inte ens komma ihåg drömmen. Men den gudfruktige Daniel talade om både drömmen och dess uttydning för kungen. När han gjorde detta, gav han Gud all äran och sade till kungen: ”Det finns en Gud i himmelen, som är en uppenbarare av hemligheter, och han har gjort känt för kung Nebukadnessar vad som skall ske i dagarnas slutskede.” (Daniel 2:28, NW) Vad lär vi av drömmen och av dess tillämpning på ”dagarnas slutskede”?
15, 16. Vad är uttydningen av Nebukadnessars dröm?
15 Vi ser här en koloss, en väldig bildstod, som till största delen består av olika metaller ovanför varandra. Daniel förklarar att dessa representerar en rad riken och säger till Nebukadnessar: ”Du är själv huvudet av guld”, och han syftar då tydligtvis på den babyloniska dynastin. Efteråt kommer andra världsvälden. Bröstet och armarna av silver representerar Medo-Persien, buken och låren av koppar Grekland och benen av järn romarriket och senare Storbritanniens och Amerikas världsvälde. (Daniel 2:31—40, NW) Under ”nationernas fastställda tider”, från år 607 f.v.t. till år 1914 v.t., har dessa välden härskat över denna världens guds rike. — Lukas 21:24; 4:5, 6; 2 Korintierna 4:4.
16 Men det är ”i dagarnas slutskede” som ”människors avkomma”, den vanliga människan, träder i förgrunden. I många länder har kungar, kejsare och tsarer ersatts med revolutionära och demokratiska härskare. Mänskligt vanstyre av jorden blir ett hopkok av hårda diktaturer och mjukare demokratiska styrelseformer. Dessa låter sig lika litet blandas som järn och lera. Inte ens i Förenta nationerna håller de ihop, utan inlåter sig i stället på häftiga debatter och hotelser. Det ”riket” visar sig verkligen ”vara delat”. — Daniel 2:41—43, NW.
17. Hur uppfylls profetian vid ”dagarnas slutskede”?
17 I ”dagarnas slutskede” når således stridsfrågan om världsherraväldet sin kulmen. Men vad är lösningen? Titta! Guds messianska rike har redan, alltsedan år 1914, satts i rörelse. Det är den ”sten” som är lösriven ur Jehovas universella suveränitets ”berg”. Ingen mänsklig politiker deltar i detta! Här kommer Riket, på rak kurs, med exakt precision. När Guds rätta tid är inne, slår det sönder fötterna på bildstoden och mal sönder hela kolossen till stoft. Mänskligt styre förs bort precis som agnar för vinden, utan att lämna minsta spår efter sig. Men ”stenen” — det rike som tillhör den store Guden och hans Kristus — blir ett stort berg som uppfyller hela jorden. Det riket skall aldrig förstöras och skall aldrig överlämnas till något annat folk. Det skall bestå för evigt. Vad vi tackar Jehova för att han i förväg ”uppenbarar” sådana hemligheter! — Daniel 2:29, 44, 45.
Ett nutida ”sammandrabbande”
18. a) Vilken syn fick Daniel senare? b) Vad är det märkliga med den synen?
18 Men Daniel hade något mer att säga om mänskligt styre och ”dagarnas slutskede”. Omkring 70 år efter det att Daniel hade gjort Nebukadnessars dröm känd befann sig den nu åldrige profeten fortfarande i Babylon, men han tjänade nu under Cyrus, Persiens kung. När han var vid stranden av floden Hiddekel, visade sig en ängel för honom och sade: ”Jag har kommit för att låta dig urskilja vad som kommer att hända ditt folk i dagarnas slutskede, ty det är en syn för de dagar som ännu skall komma.” (Daniel 10:14, NW) Ängeln fortsatte med att ge en detaljerad beskrivning av härskare som skulle uppträda och av händelser som skulle inträffa under persiska, grekiska, egyptiska, romerska, germanska, anglo-amerikanska och socialistiska styrelseformer. Hur märkligt är det inte att all denna historia, som omspänner över 2.500 år, kunde skrivas i förväg! Det ger oss stort förtroende för Jehova Guds inspirerade profetiska ord!a
19. Vilka nutida händelser förutsäger profetian?
19 Den här profetian talar om för oss att två supermakter med tiden skulle komma att framträda, ”kungen i Söderlandet” och ”kungen i Nordlandet”. Ängeln säger att nordlandskungen kommer att ”göra sig stor över varje gud; och mot gudarnas Gud kommer han att tala förunderliga ting” (NW) — inga goda ting, eftersom han ärar ”fästningarnas gud” (NW). Det är en kraftmätning mellan denne skrytsamme ”kung” och ”kungen i Söderlandet”, som också är en mäktig militärmakt. Precis som det förutsagts ”drabbar” dessa båda kungar ”samman”. Detta illustrerar väl supermakternas kalla krig i våra dagar. Ibland ”drabbar” de ”samman” rätt våldsamt, när de argumenterar för att de i något stycke har rätt till lika stor kärnvapenrustning som motståndarsidan, samtidigt som de trappar upp krigsförberedelserna till yttersta gränsen. — Daniel 11:36—45.
20. Vad avgör utgången, och hur är ”Mikael” engagerad i detta?
20 Även om profetian förutsäger att ”kungen i Nordlandet” skall storma fram och svämma över likt en flod i många länder, så kommer inte detta att avgöra utgången. Den avgörande faktorn nämns i Daniel 12:1 (NW): ”Och under den tiden skall Mikael stå upp, den store fursten som står till skydd för ditt folks söner.” Denne Mikael är Jesus Kristus, som ”stod upp” i sitt rike år 1914 för att omedelbart kasta ut Satan ur himmelen. Och det är denne ”konungars konung” som går till aktion vid Harmageddon för att överlämna alla ”jordens kungar”, ”Nordlandets” och ”Söderlandets” kungar inbegripna, till tillintetgörelse. — Uppenbarelseboken 12:7—10; 19:11—19.
21. Vad är då utgången vid ”dagarnas slutskede”?
21 Där, vid kulmen på ”dagarnas slutskede”, kommer utgången att bli uppenbar i och med Guds rikes seger. Ängeln fortsätter med att beskriva det så här: ”Och det skall i sanning komma en tid av nöd, sådan som inte har fått förekomma sedan en nation blev till intill den tiden.” — Daniel 12:1, NW; jämför Jeremia 25:31—33; Markus 13:19.
22. Hur bör vi som Guds folk reagera för dessa profetior, och med vilken framtidsutsikt?
22 Skall vi frukta för den tiden av vedermöda och nöd? Inte om vi är på Jehovas sida, för ängeln säger vidare: ”Under den tiden skall ditt folk komma undan, var och en som befinns vara nedskriven i boken.” (Daniel 12:1, NW) Må vi därför alla flitigt ägna oss åt bibelstudium och anstränga oss i Jehovas tjänst. Då kan vi vid ”dagarnas slutskede” finna våra namn skrivna i Guds ”minnesbok”, som är skriven ”inför honom för dem som fruktar Jehova och för dem som tänker på hans namn”. (Malaki 3:16, NW) Om vi gör det, kommer vi att få privilegiet att delta i hans seger ”i dagarnas slutskede”.
[Fotnot]
a Boken ”Må din vilja ske på jorden”, utgiven av Sällskapet Vakttornet, innehåller en detaljerad redogörelse av detta på sidorna 220—322. Den utgavs år 1958 på engelska och år 1962 på svenska.
Angående ”dagarnas slutskede”:
◻ Vilket resultat, när det gäller världsfreden, profeterade Jeremia om?
◻ Avgörandet av vilken stridsfråga leder Gogs angrepp till, och hur då?
◻ Mot vilken storslagen klimax pekar Nebukadnessars dröm?
◻ Hur kommer kampen mellan de båda ”kungarna” att sluta?
[Ruta på sidan 24]
DEN LOGOTYP som godkänts av FN för dess internationella fredsår (1986) visar olivkvistar, en duva och människohänder. Till dessa ger man följande förklaring: ”Duvan i förbindelse med Förenta nationernas olivkvistemblem är symbolen för fred. Människohänder som stöder duvan som är beredd att flyga understryker människors roll, när det gäller att bevara freden.”
I denna atomålder är det verkligen ett skriande behov av att skapa och bevara fred. Men kan människohänder åstadkomma detta? Jeremia påminner oss: ”Jag vet det, Herre [Jehova]: människans väg beror ej av henne, det står inte i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” Och profeten tillägger denna bön: ”O Jehova, ... utgjut ditt raseri över nationerna, som har ignorerat dig.” (NW) — Jeremia 10:23—25.
Duvan och olivlövet är lånade från den bibliska berättelsen om Noas tid. (1 Moseboken 8:11) Hur återställdes freden på den tiden? Det skedde genom en handling av Gud, den världsomfattande floden som utplånade en fördärvad generation av mänskligheten. Jesus sade att ”Noas dagar”, med deras våld och ondska, var en profetisk förebild av tiden för hans ”närvaro”, som är nu. — Matteus 24:37—39; 1 Moseboken 6:5—12.
Ännu en gång måste ”den Gud som ger frid” utplåna en satanisk tingens ordning, varpå ”Fridsfursten”, Jesus Kristus, kommer att införa evig fred. — Romarna 16:20; Jesaja 9:6, 7; 33:7.
[Bild på sidan 24]
Jeremia pekar på det sanna hoppet om fred
[Bild på sidan 25]
Hesekiel uppmanar oss att nu förbereda oss för Gogs angrepp
[Bild på sidan 27]
Daniel avslöjar vad resultatet av ”dagarnas slutskede” kommer att bli