”Ditt ord är sanning”
”Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet”
ALLA människor på jorden kan sägas hungra och törsta efter ett eller annat. Stora skaror hungrar varje dag efter bokstavlig mat och dryck. Många andra har en girig hunger och törst efter nöjen, spänning och upphetsning. Men kan de sägas vara verkligt lyckliga? Är jakten efter sinnliga njutningar verkligen tillfredsställande? Ofta åtföljs den av smärta, såsom när det gäller dem som drabbas av venerisk sjukdom eller som dukar under för narkotikaslaveri eller alkoholism. — Gal. 6:7, 8.
Andra människor hungrar och törstar efter berömmelse; de vill göra sig ett namn. Åter andra har en intensiv hunger och törst efter materiella rikedomar. Och inte så få hungrar och törstar efter makt över sina medmänniskor på det politiska, kommersiella eller religiösa området. Är de som hungrar och törstar efter dessa ting lyckliga? Den vise kung Salomo, som själv hade stor makt och stora rikedomar, vittnade om att strävan efter sådana ting är fåfänglighet. — Pred. 2:1—16.
Men det finns de som har en hunger och en törst som verkligen leder till lycka. Det finns en hunger och en törst efter rättfärdighet. Detta är önskningar som kan bli tillbörligt tillfredsställda. Jesus sade: ”Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, ty de skall bli mättade.” — Matt. 5:6, NW.
Liksom när det gäller den första lyckligprisningen som Jesus uttalade i sin bergspredikan ger Lukas en förkortad version av denna lyckligprisning: ”Lyckliga är ni som hungrar nu, ty ni skall bli mättade.” (Luk. 6:21, NW) Jesus kan inte ha syftat på fysisk hunger eller hunger efter materiella ting. Varför inte det? Därför att hans yttranden var riktade till hans lärjungar. De led inte brist på mat eller dryck, men de hungrade och törstade efter rättfärdighet. Dessutom blir inte alla som hungrar och törstar efter materiella ting mättade. Deras lott är ofta missräkning och till och med svält. Det är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet som, enligt vad Jesus sade, blir mättade.
Hur få är det inte i våra dagar, jämförelsevis talat, som hungrar och törstar efter rättfärdighet! De omgivande verserna visar emellertid att Jesu ord i första hand har avseende på dem som är arvingar till ”himmelriket”, de som hoppas att bokstavligen få ”se Gud”. (Matt. 5:3, 8, NW) Dessa kan sägas hungra och törsta efter rättfärdighet i tre grundläggande avseenden och vara lyckliga, därför att de åtnjuter ett utmärkt tillstånd av välbefinnande på grund av att deras hunger och törst blir tillfredsställd.
För det första hungrar och törstar de efter att rättfärdighet skall råda inom dem. De gör sitt yttersta för att leva ett rättfärdigt liv. Med hjälp av Guds ord, hans heliga ande och Guds synliga organisation har de blivit befriade från frivilligt slaveri under synden. Även om deras hunger och törst inte blir fullständigt tillfredsställd förrän de får fullkomliga kroppar i och med uppståndelsen, är de lyckliga redan nu därför att de i likhet med aposteln Paulus får goda resultat av att de vinnlägger sig om att äga det medvetandet att de ”inte begår någon överträdelse mot Gud och människor”. — Apg. 24:16, NW; Joh. 8:32; 1 Joh. 3:9.
För det andra blir deras hunger och törst efter en rättfärdig ställning inför Gud tillfredsställd. Detta beror på att de har utövat tro på Jesu Kristi lösenoffer. De kan därför instämma med aposteln Johannes: ”Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig och förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” Ja, dessa ”har blivit förklarade rättfärdiga såsom ett resultat av tro” på Jesu offer och ”genom hans blod”. Vilken orsak till lycka är inte detta! — 1 Joh. 1:7, 9; Rom. 5:1, 9; NW.
Dessa smorda kristna hungrar och törstar också efter rättfärdighet i ett annat avseende. De hungrar och törstar efter ett rike som skall få rättfärdighet att råda på jorden, och därför håller de i med att bedja: ”Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat. Må ditt rike komma. Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden.” Eftersom uppfyllelsen av bibelns profetior visar att de i en mycket nära framtid kan hoppas få se Guds vilja ske på jorden såsom i himmelen, varigenom rättfärdighet kommer att råda överallt i Guds universum, har de detta ytterligare skäl att vara lyckliga redan nu. — Matt. 6:9, 10, NW; 24:1—25:46.
Liksom när det gäller så många andra av Jesu ord, som riktades till dem som följer i hans fotspår, dem som han har ingått förbund med om ett rike och som har hopp om att få dela den himmelska härligheten med honom, är de principer som framhålls i lyckligprisningarna, med vilka Jesus började sin bergspredikan, också tillämpliga på andra av hans efterföljare, som har en jordisk framtid och som han talade om såsom sina ”andra får”. Deras hopp står till ett jordiskt paradis, där de kommer att få sin hunger och törst efter rättfärdighet helt och hållet tillfredsställd. — Joh. 10:16.
De som är på väg mot denna framtid på jorden och som lever nu framställdes i bild genom vissa personer, som den forntida profeten Hesekiel såg i en syn. De suckade och jämrade sig över alla styggelser som bedrevs mitt inne i Jerusalem. (Hes. 9:4) Dessa har intensiv kärlek till rättfärdighet och är mycket bekymrade, både på grund av sina egna synder och tillkortakommanden och på grund av den stora ondska som frodas på jorden i våra dagar. — Matt. 24:12; 2 Tim. 3:1—5.
På grund av deras goda hjärtetillstånd hör Jehova deras suckande och deras jämmer och hjälper dem förmedelst sina vittnen att tillfredsställa sin hunger och törst efter rättfärdighet. Med hjälp av Guds ord, hans ande och hans synliga organisation ser de att de måste ångra sitt tidigare levnadssätt och omvända sig eller vända sig till att göra Guds vilja. Genom att överlämna sig åt att göra Guds vilja och följa Jesu exempel och genom att bli döpta uppnår de ett gott samvete, som vi läser: ”Det som svarar mot detta frälsar nu också er, nämligen dopet, (inte bortskaffandet av köttets orenhet, utan den begäran som framställs till Gud om ett gott samvete).” Detta leder till lycka. — 1 Petr. 3:21, NW; 2:21.
Deras hunger och törst efter rättfärdighet blir också tillfredsställd genom att de har en godtagbar ställning inför Jehova Gud. Genom att utöva tro på Kristi lösenoffer har de nämligen ”tvättat sina fotsida kläder och gjort dem vita”. — Upp. 7:14, NW.
I likhet med Kristi ”bröder”, som de är förbundna med, strävar de uppriktigt efter att leva ett rättfärdigt liv. De har också fast tro på denna onda tingens ordnings nära förestående avslutning, som skall följas av en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet skall bo. — 2 Petr. 3:10—13; Matt. 25:40.
Både Kristi bröder och de som tillhör de ”andra fåren” får nu sin hunger och törst efter rättfärdighet tillfredsställd i ett annat avseende. I den sanna kristna församlingen i våra dagar regerar konungen Jesus Kristus med rättfärdighet, och furstar härskar med rättvisa. Jehova Gud har i sin synliga organisation satt frid till tillsyningsmän och rättfärdighet till övervakare. — Jes. 32:1; 60:17.