Konungens sekreterare fullbordar sitt verk

1, 2. a) Vilka frågor uppstår beträffande detta ”tecken” i vår tid, vilken inledande fråga måste vi ställa oss själva beträffande värdighet, och vad är orsaken till det? b) Vilka andra avskyvärda ting beträffande detta land underrättade Jehova Hesekiel om?

EN AKTUELL, mycket viktig fråga är denna: Har du blivit tecknad på pannan av den nutida ”mannen ... klädd i linnetyget”? Se inte efter i spegeln för att få veta om du har ett bokstavligt tecken eller märke på pannan. I Hesekiels syn var det fråga om ett bokstavligt tecken, men i våra dagar är det inte något sådant. Vad är det då som utgör tecknet, och hur får folk det så att säga inristat på pannan? Låt oss först ställa en inledande fråga: Förtjänar du att bli tecknad på pannan? På Hesekiels tid var de som blev tecknade sådana som tillbad Jehova. Vi vet att det var så, eftersom de som blev tecknade var lojala mot Jehova och trodde på den rena tillbedjan av honom och därför suckade och jämrade sig över alla de avskyvärda ting som försiggick på den plats som borde ha varit den heliga staden Jerusalem. Dessa avskyvärda ting inbegrep avgudadyrkan i själva templet, Jehovas tempel. Dessutom underrättade Jehova Hesekiel om andra avskyvärda ting med orden:

² ”Israels och Juda hus’ förvillelse är mycket, mycket stor, och landet är fyllt av blodskuld, och staden är full av vrånghet; ty de har sagt: ’Jehova har övergett landet, och Jehova ser inte.’” — Hes. 9:9, NW.

3. Vad är detta tecken i vår tid, och vad antyds genom att det i bildlig bemärkelse sätts på pannan?

³ Eftersom de som blev tecknade då på den tiden var lojala, rena tillbedjare av Jehova, bör du fråga dig: ”Är jag en sann, lojal tillbedjare av Jehova?” Därpå kan du se dig om efter igenkänningstecknet. Ja, det är det symboliska tecknet i våra dagar som gör att du kan kännas igen som den suveräne Herren Jehovas tillbedjare. I bildlig bemärkelse sätts detta tecken på din panna, men inte för att utgöra en bild av att biblisk kunskap om Jehova Gud har kommit in i ditt huvud och blivit inristad i din hjärna. Många människor både inom och utanför kristenheten har läst igenom bibeln från pärm till pärm ett antal gånger, men trots den kunskap de har i huvudet, har de inte blivit tecknade såsom Jehovas tillbedjare, som i djupet av sina hjärtan sörjer över de för Jehova vanärande ting som försiggår runt om i kristenheten, sådant som dess vrånghet, dess blodskuld, dess religiösa förvillelse, dess olika former av avgudadyrkan med avståndstagande från Jehova.

4. Vad mer än bara kunskap i huvudet är det alltså som krävs, och sedan när och genom vilka har arbetet med att sätta tecken på pannan utförts?

⁴ Det krävs alltså mer än att du bara har kunskap i ditt huvud. Det är inte vad du har i huvudet som verkligen betyder något, utan vad du i grund och botten är som en personlighet. Det blir tydligt skönj- och läsbart för alla som iakttar dig och studerar dig, alldeles som om det vore stämplat på själva din panna. Denna personlighet, givetvis med bibelkunskap såsom grundval, måste utvecklas hos dig. Och det är i förbindelse med detta som den nutida ”mannen ... klädd i linnetyget” kommer in i bilden. Efter de händelser som ägde rum det förut nämnda året, 1931, har den här ”mannen”, som består av många individer, nämligen den smorda kvarlevan av kristna vittnen för Jehova, varit flitigt upptagen med att sätta tecken på värdiga människors panna.

5. Vad för någonting insåg den smorda kvarlevan så småningom att man behövde göra? Vad började man göra från och med år 1936, och vad var orsaken till det?

⁵ Denna smorda kvarleva av åt Gud överlämnade, döpta kristna har gått från hus till hus, från dörr till dörr, från stad och by till stad och by, under det att de spritt biblisk litteratur såväl som anordnat bibliska föredrag, som allmänheten inbjudits till under mottot ”fritt inträde — ingen kollekt”, det är visst och sant. Men det är mer som krävs än att bara låta folk få läsa dessa tryckalster såsom hjälp att förstå bibeln. Läsarna behöver ytterligare personlig hjälp att förstå vad de läser och att tillämpa vad de läser. Så småningom insåg man ännu tydligare hur behövligt detta var, och från och med år 1936 började man göra återbesök hos dem som skaffade sig något att läsa. Sedan satte man i gång bibelstudium med de intresserade, som leddes av medlemmar av den smorda kvarlevan, vilka alltså kom att göra återbesök en gång eller flera gånger i veckan hos de intresserade.

6. Hur fick människor hjälp att helt och fullt urskilja de ting i kristenheten som var ”avskyvärda”, och hur blev de tecknade på pannan?

⁶ Dessa nyintresserade människor var kanske redan upprörda över det som de lade märke till i kristenheten och kände leda vid det. Men när de fick upp ögonen för bibelns sanningar med avseende på en ren tillbedjan av den ende levande och sanne Guden, då kunde de med större urskillning se vilka ”avskyvärda ting” som religiösa skrymtare i kristenheten företog sig. På grund härav insåg de att de måste dra sig undan kristenheten och fullständigt avhålla sig från all delaktighet i dess förehavanden och att de inte längre kunde ge den något moraliskt stöd i de ”avskyvärda ting” som den ägnade sig åt. Den smorda kvarlevan hjälpte dessa människor, som var lojala mot Jehova, att tillväxa i kunskap och insikt därhän att de kom till ett personligt avgörande och överlämnade sig åt Jehova Gud genom Jesus Kristus, hans Son, och symboliserade detta överlämnande genom att låta döpa sig i vatten. Genom att på detta sätt bli ”lärjungar” till Jehovas Son, Jesus Kristus, blev de tecknade på pannan. — Matt. 28:19, 20.

7. Vilka var det som kvarlevan år 1935 insåg skulle bli tecknade på pannan, och vad skulle de ikläda sig som skulle tjäna som ett tecken på pannan?

⁷ År 1935 insåg den smorda kvarlevan, av skildringen i Uppenbarelseboken 7:9—17, att en ”stor skara” ur alla nationer, stammar, folk och tungomål skulle bli tecknade på pannan såsom de som offentligt träder fram inför Guds och hans offrade Lamms, Jesu Kristi, tron och säger: ”Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.” Medlemmarna av denna ”stora skara” har, symboliskt talat, ett igenkänningstecken i sina ”vita, fotsida kläder”, ty i Uppenbarelseboken 7:14 (NW) heter det att ”de har tvättat sina fotsida kläder och gjort dem vita i Lammets blod”. Inte nog med att de har en gynnad, erkänd ställning ”inför Guds tron”, utan de ”ägnar helig tjänst åt honom dag och natt i hans tempel”. (NW) Detta kräver av dem att de lyder Skriftens befallning: ”Ikläd er Herren Jesus Kristus, och gör inte på förhand upp planer enligt köttets begärelser.” (Rom. 13:14, NW) Är inte den Kristuslika personlighet, som de på detta sätt ikläder sig, ett erkänt tecken som klart och tydligt särskiljer eller utmärker dem, liksom hade de ett tydligt tecken på pannan? Jo, sannerligen!

8. Hur får de som tillhör den ”stora skaran” hjälp att öppet visa att de har detta tecken på pannan, och vad är förklaringen till att antalet medlemmar av den ”stora skaran” fortsätter att öka år från år?

⁸ Dessa åt Gud överlämnade, döpta medlemmar av den ”stora skaran” får ytterligare hjälp att ta del i verksamheten från hus till hus och söka upp ytterligare andra som ”suckar och jämrar sig över alla de avskyvärda ting” som bedrivs i kristenheten. På så sätt har de del i arbetet med att sätta ett tecken på pannan, vilket sker under den smorda kvarlevans överinseende. Genom att ha del i detta visar de öppet inför hela världen att de har det symboliska ”tecknet” på pannan, ja, för alla såväl inom som utanför kristenheten. Som en följd av detta visar sig tusentals och åter tusentals andra människor, som längtar efter att få ägna sig åt en ren tillbedjan av Jehova Gud, vara lämpliga att få igenkännings-”tecknet” på pannan, som andra lätt kan se. Enbart under tjänsteåret 1970 gjordes till exempel 121.226.605 återbesök hos intresserade personer världen utöver, och 164.193 blev döpta i vatten som symbol av deras överlämnande åt Jehova Gud. Detta är förklaringen till att den ”stora skaran” stadigt tillväxer i antal år från år. Men vilket värde har väl detta igenkänningstecken?

Tillintetgörelseverket genom de ”sex männen” närmar sig

9. Genom vilken befallning som därnäst uttalas av Jehova får vi hjälp att inse ”tecknets” värde?

⁹ Om vi sätter värde på vårt jordiska liv, då kommer vi att vara intresserade av det värde som detta ”tecken” för med sig. Vi lär oss att uppskatta dess värde, då vi hör vad Konungen, Jehova, säger från sin tron, sedan han har meddelat ”mannen ... klädd i linnetyget” vad han har att göra. Profeten Hesekiel meddelar oss vad Jehova härnäst säger i synen: ”Och till dessa andra sade han i mina öron: ’Gå igenom staden efter honom och slå folket. Ert öga skall inte ömka sig och känn inget medlidande. Gamling, yngling och jungfru, spädbarn och kvinnor skall ni döda — till fördärv. Men gå inte nära någon som har tecknet på sig, och från min helgedom skall ni börja.’” — Hes. 9:5, 6, NW.

10. a) Det förefaller visserligen grymt av Jehova att han säger detta, men genom vilken befallning uppenbaras Jehovas barmhärtighet? b) Vad får vi härigenom hjälp att inse beträffande ”tecknet”, och vem kommer vi därför nu att aktivt understödja i hans verk?

¹⁰ Förefaller det grymt att Jehova säger: ”Gamling, yngling och jungfru, spädbarn och kvinnor skall ni döda — till fördärv”? Ja, men tänk på den gudomliga barmhärtighet som uppenbaras i Jehovas uttryckliga befallning till de symboliska ”sex männen”, som är rustade med vapen att krossa med: ”Men gå inte nära någon som har tecknet på sig”! Å, nu inser vi att det finns ett skyddande värde i det där tecknet. Om vi önskar bli skonade av Jehovas änglahärskaror i den stundande ”stora vedermödan” över kristenheten och hela denna avskyvärda tingens ordning i övrigt, då kommer vi nu att göra uppriktiga ansträngningar att förvärva ”tecknet” för att kunna bli bevarade. Vi kommer också att försöka hjälpa andra att förvärva ”tecknet”, så att de kan bli en del av denna ”stora skara”, om vilken det är profetiskt skrivet: ”Dessa är de som kommer ut ur den stora vedermödan, och de har tvättat sina fotsida kläder och gjort dem vita i Lammets blod.” (Upp. 7:14, NW) Om vi är på det klara med att arbetet med att sätta tecken på människors panna närmar sig sitt slut och att de symboliska ”sex männen” inom kort skall krossa de huvuden som inte har något tecken, då kommer vi kärleksfullt att vinnlägga oss om att understödja det livsfrälsande verk som utförs av Konungens sekreterare.

11. a) Vad bör personer utan detta tecken på pannan inte förmoda beträffande den kommande tiden för avrättningen, och varför inte det, att döma av historien? b) Vilken fråga uppkommer beträffande våra barn som ännu inte äger tillräcklig insikt?

¹¹ Låt oss inte egocentriskt förmoda att vi på ett eller annat sätt skall undgå de väpnade ”sex männens” uppmärksamhet, om vi inte har tecknet på pannan. När det forntida Jerusalem ödelades av babylonierna år 607 f.v.t., då blev enligt kalla fakta små barn såväl som jungfrur, kvinnor, ynglingar och gamlingar tillintetgjorda. Om spädbarnen inte dog av hunger eller genom pest eller för de grymma babyloniska soldaternas händer, så föll de offer för sina egna svältande mödrars skoningslösa händer. Mödrarna åt upp dem likt kannibaler. Profeten Jeremia, som befann sig såsom fånge innanför Jerusalems murar tills staden föll för belägrarna, talar om detta för oss. (Klag. 2:20, 21) Hur skall det gå med dina barn som är för unga i dag för att insiktsfullt kunna överlämna sig åt Gud och bli döpta som symbol av att de blir lärjungar till Jesus Kristus? De är kanske för unga för att personligen få tecknet på pannan.

12. a) Vilka frågor bör föräldrar ställa sig beträffande både sig själva och sina barn? b) Vilken inställning bör föräldrar inte självsäkert ha beträffande att barmhärtighet skall utsträckas på grund av att de själva har tecknet på pannan?

¹² Men har du själv blivit tecknad med detta tecken på överlämnande och på en kristen personlighet? Vinnlägger du dig om att göra såsom den kristne aposteln Paulus förmanar en förälder att göra, nämligen att fostra upp barnen i Jehovas tuktan och styrning av sinnet, och ger de lydigt gensvar till dina kärleksfulla ansträngningar? (Ef. 6:1—4) Endast om det förhåller sig så kan du lita på att den förtjänst, som ”tecknet” på din egen panna utgör, kan utsträckas till att gälla dina minderåriga barn och att de barmhärtigt kommer att bli skonade tillsammans med dig från att tillintetgöras, då det inom kort blir en ”stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens begynnelse intill nu och inte heller skall förekomma mera”. (Matt. 24:21, NW) Nu i den korta tid som återstår är det mycket lägligt att göra detta, innan den nutida ”mannen ... klädd i linnetyget” fullbordar sitt verk med att sätta ett tecken på alla värdiga pannor och de symboliska ”sex männen” börjar använda sina krossande vapen på alla inte tecknade pannor som de upptäcker. Ni föräldrar, vill ni att edra små barn inte skall räknas för ”orena”, utan för att vara ”heliga”, tack vare att ni på denna Jehovas dag, då hämnd skall utkrävas, har en med tecknet försedd panna? Naturligtvis önskar ni det. Men föreställ dig inte att dina barn, som har ett tillräckligt mått av insikt för att fatta beslut och personligen överlämna sig åt Jehova genom Kristus, skall komma in under din med tecken försedda pannas förtjänst.

13. Varför är våra religiösa förbindelser en annan sak att ge akt på, särskilt med tanke på vilka det var de ”sex männen” började använda sina krossande vapen på?

¹³ En annan sak att ge akt på nu är våra religiösa förbindelser. Tänk på att de ”sex männen” blev uppmanade att börja sitt verk att krossa huvuden från Jehovas helgedom, där de människor befann sig som försökte förena Jehovas rena tillbedjan med oren, hednisk gudsdyrkan. De ”sex männen” kände inget medlidande med de skrymtaktiga religionsutövarna, ty vi läser vidare: ”Och de började med de gamla männen som var framför huset. Och han sade ytterligare till dem: ’Orena huset och fyll förgårdarna med de slagna. Gå ut!’ Och de gick ut och slog folket i staden.” (Hes. 9:6, 7, NW; 8:10—12) Efteråt förstördes templet såväl som staden av babylonierna. Om vi alltså fortsätter att ha gemenskap med den skrymtaktiga religiösa människohopen inom kristenheten, kan vi då rimligtvis förvänta att Konungens sekreterare skall teckna oss på pannan och att vi skall bli förskonade från det fördärvbringande slut som skall komma över dessa oförbätterliga falska gudsdyrkare? Absolut inte!

14, 15. a) Hur omfattande kommer massakern att bli, och vilket skräckinjagande intryck kan man fördenskull få? b) Vems synpunkt bör vi anlägga, och hurudana bör våra känslor vara med avseende på dem som blir dödade?

¹⁴ Så omfattande kommer utsläckandet av liv att bli i kristenheten och i hela den världsomfattande tingens ordning att det kommer att förefalla som om ingen enda skulle bli skonad och slippa undan. Men vi bör inte mena att Jehova går för långt vid verkställandet av sin dom, och inte heller bör vi känna medömkan med dem som blir dödade på Guds sätt och genom hans redskap. Jehova Gud är inte orättfärdig, och vi bör visa honom respekt genom att anlägga hans synpunkt. För att tillägna oss denna lärdom bör vi lägga märke till vad Hesekiel därpå framhåller för oss, medan han ger akt på hur massakern fortskrider:

¹⁵ ”Och det hände sig, medan de slog folket och jag lämnades kvar, att jag tog mig för att falla ned på mitt ansikte och ropa och säga: ’Ack, o suveräne Herre Jehova! Bringar du alla de återstående av Israel till undergång, då du nu gjuter ut ditt raseri över Jerusalem?’ Då sade han till mig: ’Israels och Juda hus’ förvillelse är mycket, mycket stor, och landet är fyllt av blodskuld, och staden är full av vrånghet; ty de har sagt: ”Jehova har övergett landet, och Jehova ser inte.” Och vad mig beträffar, så skall inte heller mitt öga ömka sig, ej heller skall jag visa medlidande. Deras väg skall jag sannerligen låta komma över deras eget huvud.’” — Hes. 9:8—10, NW.

16. a) Vilken inställning bör vi ha till anklagelsen att Gud är grym och orättvis? b) Vad är det i själva verket som de som ignorerar och trotsar Gud säger, och varför förtjänar de att Gud låter deras väg komma över deras huvuden?

¹⁶ Är detta otillbörlig grymhet från Guds sida? Är det orättvist när han låter överträdare av de gudomliga lagarna få umgälla sina handlingar, lida de fruktansvärda följderna av den kurs de själva valt att följa? Till Jehova Guds hävdande och rättfärdigande svarar vi: Nej! Alla medlemmar av människosläktet som inte nu får tecknet på sin panna säger i själva verket: ”Jehova har övergett jorden, och det är nu vår plikt att styra jorden och härska över den på det sätt som vi föredrar. Han ser inte vad vi gör; han är blind, ja, död, vad oss beträffar, och därför kan vi gå ostraffade vad vi än gör. Låt oss alltså fortsätta med den falska gudsdyrkan! Fortsätta med blodsutgjutelsen! Fortsätta med den förvillelse som präglar vårt handlingssätt! Fortsätta med den vrånghet som präglar vår handel och vandel!” De som på detta sätt ignorerar och trotsar Jehova Gud förtjänar med rätta att han låter deras väg komma över deras huvuden som saknar tecknet på pannan. Den syn som Hesekiel fick och som uppfylldes historiskt på det forntida Jerusalem åren 609—607 f.v.t. fastslår att Han skall göra detta. När Hans man ”som var klädd i linnetyget” kom på besök ägnade de honom ingen uppmärksamhet.

Rapport avgiven om det avslutade verket

17. a) Vad är det förståndiga gensvaret när Konungens sekreterare kommer på besök, nu i denna tid, då det är möjligt att känna igen honom? b) I hur hög grad kommer sekreterarens verk att fullgöras, och vilken försäkran om detta har vi genom Hesekiels syn?

¹⁷ Har den nutida ”mannen ... klädd i linnetyget”, den regerande Konungens, Jehovas, sekreterare, besökt dig nyligen? Du kan svara med insikt, ty du vet nu hur man kan identifiera honom, hur man känner igen honom. En allvarligare fråga är denna: Hur tog du emot honom? Det visa och förståndiga mottagande, som medför evigt liv i Guds nya tingens ordning, innebär att man låter denne Konungs sekreterare ta itu med sin verksamhet att sätta ett tecken på ens panna, för att använda bibelns uttryckssätt. Den livsfrälsande verksamhet som utförs av den här sammansatte ”mannen ... klädd i linnetyget” närmar sig nu sitt slut. Trots att de skrymtaktiga religionsutövarna motstår detta verk, kommer det att helt fullgöras i överensstämmelse med Guds vilja. Vad profeten Hesekiel såg i sin syn är en försäkran om denna framgångsrika fullbordan, ty Hesekiel säger oss vid slutet av den här synen: ”Och se, mannen som var klädd i linnetyget och som hade bläckhornet vid höfterna kom tillbaka med besked och sade: ’Jag har gjort såsom du har befallt mig.’” — Hes. 9:11, NW.

18. a) För vad kommer de som fått tecknet på sin panna att ha orsak att vara glada, när detta avslutande drag i Hesekiels syn uppfylls? b) Vad kommer slutrapporten som avges av Konungens sekreterare att innefatta?

¹⁸ Detta antyder att den nutida ”mannen ... klädd i linnetyget” troget kommer att fullgöra sitt uppdrag från den suveräne Herren, Jehova. Hur glada kan inte människorna vara över detta! Först sedan han har satt ett tydligt och outplånligt tecken på pannan på den siste som är värdig skall han kunna rapportera till Konungen: ”Jag har gjort såsom du har befallt mig.” Hur glada kommer inte alla gudfruktiga människor, som fått tecknet på sin panna, att vara över att Konungens sekreterare har besökt dem nyligen — eller sedan det minnesvärda året 1935! Hur glada kommer de inte att vara över att de har kunnat göra gott mot denna sekreterare åt Konungen och på så sätt visa sin lojalitet mot Konungen själv och sin hängivenhet för honom! De kommer att vara glada över att ha ägt det enastående privilegiet att få understödja Konungens sekreterare och hjälpa till med arbetet att sätta tecken på pannan, detta arbete som han utfört i så världsvid omfattning. När Konungens sekreterare avger sin slutrapport, kommer den också att innefatta vad dessa som han har tecknat på pannan har uträttat för att bistå och stödja honom.

19. a) När de getlika med pannor utan tecken krossas, var kommer då de fårlika att finna sig stå, och vad kommer att vara ljuvligt för dem att höra? b) Varför kommer mannen som är klädd i linne att glädja sig över att få höra dessa ord riktas till sådana människor?

¹⁹ Inom kort, när de getlika människorna, med hårda pannor utan något tecken, krossas och förintas av Konungens skarprättare, de ”sex männen”, skall de fårlika med tecken på sina pannor finna sig stå på Jehovas messianske konungs, Jesu Kristi, högra sida. Hur ljuvliga kommer inte Guds lamms ord att ljuda i deras öron, då han säger till dem: ”Kom, ni som har välsignats av min Fader, ta i arv det rike som varit berett åt er från världens grundläggning.” (NW) Mannen som är klädd i linne såsom Konungens sekreterare kommer också att glädja sig över att få höra sådana ord riktas till dessa framtida arvtagare till Kristi rikes paradisiska jordiska domän, ty därigenom vet han att hans verksamhet med en ”sekreterares bläckhorn” har vunnit en framgång som gläder hjärtat och inte var förgäves. — Matt. 25:31—46.

[Bild på sidan 255]

Kristna föräldrar behöver uppfostra sina barn i Jehovas tuktan. Förtjänsten av det ”tecken” som föräldrarna har kan utsträckas till att gälla minderåriga barn först om dessa ger lydigt gensvar

[Bild på sidan 256]

Kan någon som fortsätter att ha gemenskap med den skrymtaktiga religiösa människohopen inom kristenheten verkligen förvänta att av Konungens sekreterare få ett tecken på pannan?