Din värsta fiende — hans uppkomst och fall

BIBELN visar att denna fiende framträdde kort efter det att Gud hade placerat mannen och kvinnan i deras paradisiska hem. Gud, som krävde lojalitet och lydnad av detta människopar, gav dem en enkel befallning: ”Av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta.” — 1 Moseboken 2:16, 17.

Fienden såg emellertid i detta ett gyllene tillfälle: ”Nu visade sig ormen vara det försiktigaste av alla de markens vilda djur som Jehova Gud hade gjort. Därför började den säga till kvinnan: ’Är det verkligen så att Gud har sagt att ni inte får äta av varje träd i lustgården?’” Eva, som utan tvivel kände till ormen och dess försiktiga sätt, hade ingen anledning att förskräckt springa sin väg. Hon fattade inte att en övermänsklig kraft stod bakom ormen, utan fängslades av dess insmickrande ord. — 1 Moseboken 3:1, NW; 1 Timoteus 2:14.

När Eva sedan sade att en överträdelse av Guds lag skulle betyda döden, svarade ormen genom att motsäga Gud: ”Ni skall inte oundvikligen dö. Ty Gud vet att på själva den dag då ni äter av det måste era ögon nödvändigtvis öppnas och måste ni nödvändigtvis bli lika Gud, i det ni vet vad som är gott och vad som är ont.” — 1 Moseboken 3:2—5, NW.

Resten vet du. Eva, som förleddes att tro att hon skulle kunna leva ett lyckligt liv oberoende av Gud, åt av trädet, och Adam följde hennes exempel. Gud ingrep snabbt för att straffa det upproriska människoparet och dömde dem till slutlig död. — 1 Moseboken 3:16—19.

Vem stod bakom ormen?

Bibeln identifierar uttryckligen Satan som ”den ursprunglige ormen”. (Uppenbarelseboken 12:9) Om man utelämnar djävulen från Första Moseboken (som somliga skeptiker gör), så blir skildringen meningslös. Då måste man tro att en orm på något sätt lyckades tillägna sig förmågan att tala!

Men bibeln visar att det bara var människan som var skapad ”till Guds avbild” och sålunda var i stånd att kommunicera på ett intelligent sätt. (1 Moseboken 1:27) Lägg också märke till den dom Gud uttalade över ormen: ”Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Denna skall trampa sönder ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.” — 1 Moseboken 3:15.

Att tillämpa dessa ord på en bokstavlig orm verkar inte förnuftigt. Känner människor verkligen mer ”fiendskap” för ormar än för, låt oss säga, råttor och spindlar? Nej, det är helt uppenbart att ”ormen”, ”kvinnan” och de olika slagen av ”säd” i denna text är symboler som bara kan förstås i ljuset av andra skriftställen. (Galaterna 4:26; 3:29; Uppenbarelseboken 12:1—6; Matteus 23:33) Likväl stod det nu klart att en Satan, en motståndare till Gud, var i verksamhet.

Fiendens ursprung

”Denne var en mördare då han började, och han stod inte fast i sanningen, därför att sanning inte finns i honom.” (Johannes 8:44) Jesus Kristus visade med dessa ord att Satan en gång var ”i sanningen”, med all sannolikhet en av de härliga änglarna, ”Guds söner”. (Job 38:7) Detta är något helt annat än de fruktansvärda bilder där han framställs som en hornprydd, bockfotad varelse.a Bibeln gör honom emellertid inte den hedern att ange hans ursprungliga namn.

”Men hur kunde en ängel synda?” kan någon invända. Exakt vilka tankegångar som ledde fram till hans uppror förklarar inte bibeln. Kanske han resonerade som den högmodige kungen i Babylon: ”Jag vill stiga upp till himmelen, högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron.” (Jesaja 14:13; jämför 1 Timoteus 3:6.) Troligtvis var det ett starkt begär efter att bli tillbedd som utlöste den dödsbringande kedjereaktionen: ”Var och en prövas genom att dras och lockas av sitt eget begär. Sedan, när begäret har blivit fruktsamt, föder det synd; när synden i sin tur är fullbordad, frambringar den död.” — Jakob 1:14, 15.

Universum delat

Varför förgjorde Gud då inte Satan helt enkelt? Därför att Adams och Evas avfall väckte en rad viktiga frågor: Var Guds styre förtryckande? Eller var hans styre rättfärdigt? Vem hade rätt att härska? Förvägrade Gud sina undersåtar frihet? Skulle alla Guds tjänare överge honom, om de fick tillfälle?

Ingen av dessa frågor skulle ha avgjorts genom att Satan tillintetgjordes. Gud har därför i sin vishet tillåtit Satan att existera — till en begränsad tid. Detta har gjort det möjligt för både människor och änglar att iaktta Guds och Satans kontrasterande sätt att styra. Människor kan sålunda ställa sig antingen på Guds eller på Satans sida. Stridsfrågan om gudomlig styrelse kontra ”oberoende” har gjort att universum är delat än i denna dag!

En annan aspekt av denna stridsfråga uppenbarades hundratals år senare. Genom en märklig inblick i själva himmelen berättar bibeln i Job 1:6—11 om en sammankomst av änglar där Satan helt fräckt var närvarande:

”Och Jehová sade till Satan: ’Varifrån kommer du?’ Och Satan svarade: ’Ifrån att genomströva jorden och fara omkring därpå.’ Och Jehová sade till Satan: ’Har du givit akt på min tjänare Job? Ty hans like finnes icke på jorden, en man så redlig och rättsinnig, som fruktar Gud och flyr det onda.’ Och Satan svarade Jehová och sade: ’Månne då Job fruktar Gud för intet? ... Räck ut din hand och kom vid allt det han äger. Sannerligen, han skall i ansiktet säga dig farväl.’” — Åkeson.

Av tonen i denna ordväxling framgår tydligt att Satan var i opposition mot Gud.b Han gjorde gällande att ingen av Guds tjänare skulle förbli trogen om han utsattes för påtryckningar. Följaktligen väcktes här nya frågor: I vilken utsträckning skulle människan av kärlek till Gud vara villig att utstå svårigheter? Drivs Guds tjänare av själviska motiv? Inte heller dessa frågor skulle kunna besvaras på något annat sätt än genom att tillåta ondskan ännu en tid.

Finns det regeringar och myndigheter i andevärlden?

Satan har nu hållit på med att värva anhängare i omkring 6.000 år. Han har även fått stöd av upproriska änglar som under hans inflytande ”övergav sin egen tillbörliga boningsort” i himmelen. (Judas, vers 6; 1 Moseboken 6:2) Men hur framgångsrik har han varit i fråga om att locka människor över till sin sida? Hur omfattande är hans inflytande i våra dagar?

Mycket omfattande, enligt vad en ängel betygade för profeten Daniel. Som en förklaring till att han hade blivit fördröjd sade ängeln: ”Fursten för Persiens rike stod mig emot under tjugoen dagar, men då kom Mikael, en av de förnämsta [ängla]furstarna, mig till hjälp.” (Daniel 10:13) Men vem skulle kunna motstå en ängel? Sannerligen ingen människa. Det behövdes ju bara en enda ängel för att tillintetgöra 185.000 ynkliga små människor på en enda natt! (Jesaja 37:36) Den oppositionelle fursten måste därför ha varit en demonisk representant för den store Motståndaren, Satan, själv!

Konsekvenserna av detta är oerhörda. Aposteln Paulus framhöll att ”de onda andemakterna i det himmelska” är organiserade i ”regeringar” och ”myndigheter”. (Efesierna 6:12) Med all sannolikhet styrs därför varje världsvälde osynligen av en osynlig, demonisk ”furste”! (Daniel 10:20) Ja, Satan skröt faktiskt senare inför Jesus över att han ägde ”den bebodda jordens alla riken”.c Jesus vägrade naturligtvis att ha någon som helst del i detta sataniska styre. (Lukas 4:5—8) Men hur förhåller det sig då med de personer som för närvarande tjänstgör som nationernas ledare? Är inte de i själva verket Satans marionetter? — Se också Uppenbarelseboken 13:2.

”Sluka mycket kött”

Är det verkligen så att sataniskt styre utövar ett påtagligt inflytande över mänskligheten? Ett klart svar på denna fråga ges i Daniel, kapitel 7. Där beskrivs det medo-persiska världsväldet som ett björnliknande ”djur”. Och i slutet av vers 5 säger bibeln: ”Och till det djuret blev så sagt: ’Stå upp och sluka mycket kött.’” Satans demonfurstar uppeggade tydligen de persiska härskarna att ”stå upp” från sin andrarangsställning som maktfaktor och girigt uppsluka landområden.

Historien bekräftar att Medo-Persien med tiden gav gensvar på denna demoniska uppmaning att ”sluka mycket kött”. I The Historians’ History of the World sägs det: ”Det är intressant att lägga märke till att detta världsvälde var det största i rent geografiskt avseende som världen dittills hade sett, långt större än Egypten, större än det assyriska världsväldet när det var som allra mest omfattande och större än något annat efterföljande rike fram till modern tid, bortsett från det korta decenniet [under] Alexander den store.”

Ännu i denna dag visar världens ledande män samma tendens att vilja utsträcka sin inflytelsesfär. Men nu är det mer som står på spel. Nationerna utför den ”dödsdans”, som en författare uttryckte det, som består i att försöka vidmakthålla ”terrorbalansen” — tillräckligt mycket kärnvapen för att tillintetgöra hela världen flera gånger om. Den frestande tanken på ett ”begränsat” kärnvapenkrig har till och med förmått ”militära strateger från alla de större världsmakterna” att överge ”sin så länge omhuldade uppfattning om ömsesidig avskräckning. ... De är i stället fullt upptagna med att planera hur de på bästa sätt skall kunna utkämpa och vinna en kärnvapenkonflikt. Det outsägliga diskuteras; det otänkbara övervägs.” (Maclean’s, 15 februari 1982) Har de blivit galna? Nej, de har bara gett efter för påtryckningarna från sin osynlige härskare — Satan, djävulen.

Vilka är djävulens förespråkare?

”Jag tror på [djävulen], förmodar jag”, sade en kvinna. ”Men jag har inte tänkt på honom på länge.” Men djävulens existens är inte en fråga som skall trängas undan i något skrymsle i vårt sinne. Den måste betraktas på ett rättframt sätt.

Att man tror på djävulen betyder emellertid inte att man lever i sjuklig fruktan för honom, eller att man fascineras av det ockulta. De kristna skyr demoniska och ockulta sedvänjor. (5 Moseboken 18:10—12; 1 Korintierna 10:21) Det är intressant att lägga märke till vad som sägs i boken The Devil’s Dominion: ”Det främsta skälet till att intresset för och engagemanget i det ockulta och sataniska har ökat så mycket ... är den andliga steriliteten inom den etablerade kyrkan. ... Den verkliga kadern av djävulens förespråkare är, ehuru oavsiktligt, de etablerade kyrkornas egna präster.”

Jehovas vittnen lider emellertid inte av någon sådan ”andlig sterilitet”. Inte heller blir de oavsiktligt djävulens förespråkare genom att stämma in i kören av skeptiker som förnekar hans existens. (2 Korintierna 11:14) Att de känner till vem människans fiende är hjälper dem att förstå varför kärlekens Gud tillåter det onda. De vet exakt var de står i denna universella stridsfråga, i det de föredrar att underkasta sig Guds styrelses goda och nyttiga lagar framför att välja ett kortvarigt ”oberoende”. De litar också på att de med Guds hjälp kan bli räddade ”från den onde”. (Matteus 6:13) Att de erkänner djävulens existens kan göra att de blir föremål för åtlöje, men det tjänar också som ett verkligt skydd.

I Förenta staterna fanns det under andra världskriget en affisch med texten: ”Känn din fiende!” Fältslag har förlorats på grund av att en general har underskattat sin fiende. Men Jehovas vittnen vet vem fienden är, och de är inte ”okunniga om hans avsikter”. (2 Korintierna 2:11) De vet att ”hela världen befinner sig i den ondes våld” och blir därför inte förledda genom hans anslag. — 1 Johannes 5:19.

Jehovas vittnen vet också att Satans onda styre snart skall upphöra. Bibeln förutsäger att universums allsmäktige Skapare snart skall befria sina domäner från alla motståndare. Satans styre kommer, som aposteln Petrus skrev, att efterträdas av ”nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo”. — 2 Petrus 3:7, 11—13; Uppenbarelseboken 20:1—3, 10.

Det är nu bara ”en kort tidsfrist” kvar, och vi uppmanar dig därför att studera bibeln och lära känna hur du också kan ”stå emot djävulen”. (Uppenbarelseboken 12:12; Jakob 4:7) Jehovas vittnen vill gärna hjälpa dig att göra detta, så att du kan glädja dig åt bibelns löfte: ”Den Gud som ger frid skall ... inom kort krossa Satan.” — Romarna 16:20.

[Fotnoter]

[Karta på sidan 10]

(För formaterad text, se publikationen)

Under demoniskt inflytande växte det medo-persiska världsväldet till ett av de största i historien

Stora havet

Svarta havet

Kaspiska havet

Persiska viken

Röda havet

GREKLAND

MEDIEN

PERSIEN

ARABIEN

EGYPTEN

ARMENIEN

INDIEN

LIBYEN

Jerusalem

Babylon

Nineve

Damaskus

SINAI BERG

TRAKIEN

ETIOPIEN

Nilen

Tigris

Eufrat

PARTIEN

ASSYRIEN

LYDIEN

SYRIEN

[Bild på sidan 8]

Den populära uppfattningen om djävulen har lånats från avbildningar av den mytologiske grekiske guden Pan

[Bild på sidan 9]

Har världens militära ledare, som nu planerar sin kärnvapenstrategi, dukat under för påtryckningar från Satan?