Jehovas framåtskridande organisation
”De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd,” — Ords. 4:18.
1. Vad var Guds första organisation?
LÅNGT innan de materiella himlarna och den materiella jorden skapades, danade Jehova Gud en mäktig organisation, Det var en himmelsk organisation som bestod av skapelser, vilkas livsform är helt annorlunda än allt det som vi är förtrogna med. Deras kroppar återspeglar deras Skapares härlighet, ty de har samma natur som han. Guds ord säger oss: ”Gud är en Ande.” (Joh. 4:24, NW) Och om dessa himmelska skapelser heter det att han gör ”sina änglar till andar”. (Ps. 104:4, NW) Eftersom de är lika honom, kan de bo där han bor.
2. Varför kan vi inte se andeskapelser, och hur vet vi att det finns sådana?
2 Eftersom dessa andar är himmelska skapelser, är de gjorda av ett ämne som är annorlunda än något vi känner till här i det materiella universum. Därför kan vi inte se dem. Inga strålande energiformer i universum som vi kan upptäcka genom någon förnimmelseförmåga eller genom något instrument kan uppenbara deras närvaro för oss. De har inte några av materiens egenskaper, som skulle kunna göra det möjligt för oss att upptäcka dem. De utgör en högre livsform som är oss mycket främmande. Men även om vi inte kan se andeskapelserna, vet vi att de existerar, ty de har vid talrika tillfällen trätt i förbindelse med människor. I sitt skrivna ord låter deras Skapare oss få kunskap om dem och om dessa tillfällen, då de varit i beröring med människor.
3. Hur reagerade andeskapelserna inför skapandet av jorden?
3 När Jehova Gud talar till Job om Jordens skapelse uppenbarar han hur hans andeskapelser gladdes då han danade jorden i begynnelsen: ”Var var du, när jag lade jordens grund? ... Medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?” (Job 38:4, 7) Dessa härliga andevarelser, som skapades i skapelsens morgon, var såsom morgonstjärnor. De var de första levande tingen som Gud gav tillvaro åt. När de såg att deras Skapare gjorde föranstaltningar för att frambringa flera levande skapelser, blev de hänförda.
4, 5. a) Hur har andliga skapelser framträtt för människor? b) Förklara hur vi kan veta att det finns en himmelsk organisation, och tala om vilka uppgifter keruberna har.
4 Förmedelst materialiseringar och syner lät Gud trogna män i forntiden få se andliga skapelser och drev dem till att skriva ned det som de såg. Till dessa människor hörde Daniel och Johannes. Under inspiration såg Daniel i en syn de väldiga härskarorna av andar, som Jehova har skapat. Han såg dem församlade omkring sin Skapare redo att tjäna honom. Eftersom Jehova är en ordningens Gud, var det givet att han skulle ”organisera” dessa himmelska skapelser. Han skulle låta dem utgöra en mäktig organisation, upptagen med att göra hans vilja. Så här beskriver Daniel det som han såg: ”Tusen gånger tusen voro hans tjänare, och tio tusen gånger tio tusen stodo där till hans tjänst.” (Dan. 7:10) En liknande syn av den himmelska härskaran skildras av Johannes, en av Jesu Kristi apostlar. ”I min syn fick jag höra röster av många änglar runt omkring tronen och omkring väsendena och de äldste; och deras antal var tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen.” (Upp. 5:11) Genom beskrivningen av dessa syner förstår vi att Guds andeskapelser utgör en himmelsk organisation.
5 I båda dessa syner ses de andliga skapelserna vara samlade omkring Skaparens, Jehovas, tron. Detta anger att de är Guds organiserade tjänare och är redo att tjäna honom. Några är hans speciella tjänare, de har regelrätta tjänsteuppdrag. Guds ord upplyser oss om att han har givit dessa skapelser olika uppgifter som medför ansvar. Några är keruber, som omger hans tron. De upprätthåller hans majestät och överhöghet, var de än är satta att verka. Det första omnämnandet av dem i bibeln finner vi i 1 Moseboken 3:24, där det heter att keruber sattes vid ingången till Edens lustgård för att upprätthålla Jehovas suveränitet genom att hindra olydiga människor från att återvända till lustgården.
6. a) Vad är serafer? b) Hur stor är änglahärskaran symboliskt uttryckt?
6 En annan grupp andliga skapelser kallas serafer. Seraferna har till uppgift att hålla all orenhet borta från Jehovas organisation och att kungöra hans härlighet. De omnämns i en syn som gavs profeten Jesaja och som denne har nedtecknat i Jesaja 6:1—3. Myriader andra andliga skapelser används som budbärare och för andra tjänsteuppdrag. Alla dessa himmelska skapelser omnämns i Uppenbarelseboken, där det sägs att de utgör en del av en väldig militär styrka, som Gud kommer att använda för att tillintetgöra sina fiender i den stundande Harmageddonstriden. I Uppenbarelseboken 9:16 sägs antalet av denna änglahärskara vara två gånger tio tusen gånger tio tusen, dvs. 200 millioner. Det är en organisation av betydande storlek.
Den himmelska organisationen skrider framåt
7, 8. Förklara hur Guds himmelska organisation skrider framåt. Ge exempel på dess framåtskridande.
7 Alltifrån sin tillblivelse har Guds himmelska organisation skridit framåt. Den har skridit framåt steg för steg till allt större insikt om Jehovas uppsåt och till större tjänsteprivilegier. Fastän de många himmelska skapelserna i denna organisation är fullkomliga, gav Gud dem inte vid tiden för deras skapelse all den kunskap som står att vinna, lika litet som han gav sådan kunskap åt de första människorna. Det finns ständigt mera som de kan lära.
8 När Gud lät olika händelser inträffa här på jorden, ökade änglarnas insikt beträffande hans uppsåt. De kände t. ex. inte till vem den ”säd” skulle vara, som utlovades i 1 Moseboken 3:15, vid den tid då detta löfte gavs. De fick inte kännedom om vem denne utlovade var förrän många hundra år senare. Petrus framhöll detta, då han skrev: ”Det blev uppenbarat för dem [profeterna] att det icke var sig själva, utan eder, som de tjänade med de ting som nu hava blivit tillkännagivna för eder, genom dem som hava kungjort de goda nyheterna för eder med från himmelen utsänd helig ande. I just dessa ting åstunda änglar att blicka in.” (1 Petr. 1:12, NW) Då de fick veta vem den utlovade Säden var, innebar detta ett framåtskridande i kunskap för dem.
9. Hur kommer det sig att de andar, som blev olydiga, befinner sig i ”hålor av tjockt mörker”?
9 De andliga skapelser, som avföll från Guds himmelska organisation i Noas dagar och blev demoner, upphörde att gå framåt med denna organisation. De äger inte det insiktens ljus som de lojala andliga skapelserna har. De har befunnit sig i mörker beträffande de sanningar som Gud har uppenbarat för sin himmelska organisation sedan deras avfall. Det kan rentav tänkas att de har gått tillbaka, när det gäller de sanningar de en gång ägde. Bibeln säger att de befinner sig i ”hålor av tjockt mörker”. (2 Petr. 2:4, NW) Det finns inga utsikter till att de skall komma ut ur dessa ”hålor”. Under det att de förblir i mörker, fortsätter Guds himmelska organisation att gå framåt.
Den jordiska organisationen
10. Vad upprättade Gud när han skapade människan?
10 I och med skapandet av det första människoparet upprättade Gud en jordisk organisation, och det var hans uppsåt att denna skulle breda ut sig över jorden i sinom tid, allteftersom människorna tillväxte i antal. I likhet med Guds himmelska organisation skulle dess medlemmar dyrka Gud och tjäna hans intressen. Den olydnad, som det första människoparet såväl som flertalet av deras avkomlingar har gjort sig skyldiga till, har inte ändrat på Guds uppsåt.
11. a) Vilka har företrätt Guds jordiska organisation? b) Förklara hur den gick framåt i Noas dagar och vad som krävdes av dem som befann sig i den.
11 Jehovas jordiska organisation har tidsåldrarna igenom företrätts av ostraffliga människor, vilka har visat sig ytterligt lojala mot honom. Var de än har varit bosatta har de representerat hans jordiska organisation. Vid vissa tider har dessa lojala tillbedjare varit mycket få till antalet, bestått av så få som från en till åtta personer, såsom det var på Abels, Enoks (Hanoks) och Noas tid. Fastän denna organisation endast bestod av åtta personer strax före floden i Noas dagar, var det en framåtskridande organisation. Den skred framåt i fråga om kunskap beträffande Jehovas uppsåt, när den fick kännedom om den kommande syndafloden och om att människors och djurs liv skulle bevaras. Dess medlemmar fick arbete att utföra som var annorlunda i jämförelse med det som de hade ägnat sig åt tidigare. De fick i uppdrag att bygga en ark, där de själva och de djur, som de skulle föra in i arken, skulle bevaras vid liv. Alla medlemmarna i denna organisation skred framåt med den för att fullgöra detta nya slag av arbete. Ingen blev missnöjd över denna förändring i fråga om verksamhet, ingen höll igen. Denna organisation fick rentav i förväg veta när flodens vatten skulle börja falla och hur länge det skulle regna. Alla åtta medlemmarna måste hålla sig tätt till organisationen och skrida framåt med den för att bli bevarade vid liv i arken.
12. Vad bestod Guds jordiska organisation av på Mose tid, och hur skred den framåt?
12 Längre fram, när Jehova slöt ett förbund med Israels folk, som han befriade ur det egyptiska slaveriet, blev Guds jordiska organisation en nation. Han var själv dess konung. När denna organisation befann sig i öknen, gick den stadigt framåt i kunskap, i det att Jehova gav den föreskrifter genom Mose. När förändringar vidtogs i fråga om hur Gud skulle tillbedjas, gick den framåt genom att genomföra dessa förändringar. Att tabernaklet uppfördes, en familj av präster installerades och djuroffer började frambäras innebar förändringar i fråga om sättet för israeliternas gudsdyrkan i jämförelse med vad de varit vana vid i Egypten. Senare kom nya förändringar, när Jerusalem blev den plats som Gud utvalde åt sitt altare, och åter andra ännu längre fram, när Salomos tempel uppfördes där i staden.
13. I vilken svår förändring måste judarna finna sig i det första århundradet, om de skulle gå framåt med Guds organisation?
13 I det första århundradet frambar Johannes döparen ett nytt budskap, nämligen att himmelriket var nära. Detta förebådade början till någonting som skulle innebära en stor förändring beträffande Guds jordiska organisation. Jesus Kristus lade grunden till detta nya genom sin förkunnargärning och sitt lösenoffer. Att gå framåt från den judiska tingens ordning under den mosaiska lagen till en ny tingens ordning under ett nytt förbund visade sig innebära en förändring som flertalet judar vägrade att vara med om. Guds framåtskridande organisation lämnade dem alltså efter sig, då den ryckte framåt in i den kristna tidsåldern.
14, 15. a) Vilken milstolpe i Guds organisations historia utgjorde pingsten? b) Till vilka nya ting skred organisationen framåt, och vilken förändring i synnerhet var det svårt för judarna att vidta?
14 Vid pingsten år 33 e. Kr. uppenbarades det klart och tydligt att Guds jordiska organisation var kristen och var avskild från den gamla judiska tingens ordning. Den hade lämnat bakom sig den tingens ordning som hörde samman med den mosaiska lagen. Kristi lösenoffer hade inneburit änden för denna gamla anordning, eftersom det utgjorde en uppfyllelse av syftet med lagen. Under flera hundra år dessförinnan hade lagen haft till uppgift att leda israeliterna till Kristus, såsom Paulus, en av Jesu Kristi apostlar, framhöll: ”Lagen har alltså blivit vår uppfostrare för att leda oss till Kristus, på det att vi må bliva förklarade rättfärdiga på grund av tro. Men nu, då tron har kommit, stå vi icke längre under en uppfostrare.” (Gal. 3:24, 25, NW) Organisationen hade gått framåt till någonting nytt och bättre som Jehova hade berett åt den.
15 Jesu Kristi 120 lärjungar, som på pingstdagen var församlade i en sal i övre våningen, gick framåt denna dag tillsammans med Jehovas organisation till en ny tingens anordning med nya förhoppningar och en ny föranstaltning för syndernas försonande. Tack vare att de begagnade det privilegium, som nu erbjöds dem, att bli en kristen organisation av Ordets förkunnare, vilka skulle kungöra Guds uppsåt och undervisa om hans sanningar, såsom Kristus hade gjort, gick de framåt till större privilegier av tjänst. Genom deras nitiska predikande kom tusentals människor in i Guds jordiska organisation. I och med att predikandet om kristendomen spreds från Palestina till andra länder ökade antalet icke-judar, som började sluta sig till organisationen, med oerhörd fart. Dessa icke-judar omfattade med stor entusiasm de nya sanningar, som Jehova hade uppenbarat genom sin organisation. Nu togs människor, som inte hade varit någon del av Guds organisation då den befann sig under Mose lag, emot i den under den kristna anordningen. För att kunna ta emot dessa icke-judar måste de judiska kristna ställa om sitt tänkande i avsevärd grad. Under det gamla mosaiska lagförbundet hade judarna hållit sig avskilda från hedningarna; de hade inte ens ätit tillsammans med dem. — Apg. 10:28.
16. Hur blev de kristna prövade i fråga om sin kärlek till Gud? Ge ett exempel.
16 I och med att Jehova genom apostlarna uppenbarade nya sanningar och nya metoder att utföra saker och ting sattes de som befann sig i organisationen på prov. Hade de tillräcklig kärlek till Jehova för att villigt vidta de nödvändiga förändringarna i sitt tänkesätt, så att de kunde ta emot den nya kunskapen? Några hade inte det, och fördenskull avföll de från organisationen. De som verkligen älskade Gud rättade till sitt tänkesätt och gjorde framsteg. Frågan om omskärelsen blev ett prov för några av de judekristna, som fick dem att ställa till en hel del oro bland de kristna i Antiokia. Vid ett möte, som den styrande kretsen i Jerusalem höll, reddes frågan ut, och det tillkännagavs att omskärelsen inte var ett kristet krav. Detta innebar en viktig förändring i fråga om tänkesättet för de judekristna, som under den gamla judiska tingens ordning hade blivit lärda att betrakta omskärelsen såsom något ytterst viktigt. Denna förändring vittnade om att Guds organisation hade gått framåt. De som var villiga att vidta denna förändring i sitt tänkesätt gick framåt mot större ljus och kunskap. — Apg. 15:1, 2, 28, 29.
Jehovas organisation i våra dagar
17. a) Varför har Guds organisation i våra dagar inte någon del i ansvaret för de orätta ting som världens politiska makter gör sig skyldiga till? b) Nämn några av dess goda frukter.
17 Såsom det förhöll sig i det första århundradet, så är det nu på 1900-talet: Jehova har en jordisk organisation. Den kan kännas igen på sin frukt. Till skillnad från de många religiösa organisationerna som är en del av världen, vilken är vitt skild från Gud, och som påstår sig utgöra hans organisation har den inte förbundit sig med världens politiska makter. Fördenskull är den inte delaktig i något ansvar för de okristna ting som dessa makter gör sig skyldiga till. Guds organisation har lytt Jesu ord och hållit sig avskild från världen. Härigenom har den kunnat frambringa god frukt till Jehovas namns ära. Den gör detta på ett antal olika sätt. Den får stora skaror av människor att med förtröstan vända sig till Guds rike. Den gör om deras liv på allvar genom att den leder dem till överensstämmelse med de rättfärdiga principerna i Guds ord. Den undervisar dem i den kristna förkunnargärningen och uppmuntrar alla att följa Jesu exempel och kungöra de goda nyheterna om Guds rike. Den är glad och lycklig över att bära Jehova Guds namn, alldeles som hans organisation gjorde på Mose tid.
18. Förklara hur orden i Ordspråksboken 4:18 är tillämpliga på Guds organisation.
18 Allteftersom åren gått nu på 1900-talet, har Jehovas organisation skridit framåt i kunskap och insikt, när det gäller Skriften såväl som sitt ansvar inför Gud. Såsom det förhöll sig med Guds organisation i det flydda, så är det nu. På den går orden i Ordspråksboken 4:18 i uppfyllelse: ”De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd.” Den går ständigt framåt mot större ljus. De som befann sig i den vid sekelskiftet och som alltjämt är med den har iakttagit detta framåtskridande.
19, 20. Ge exempel som visar hur Guds organisation har skridit framåt i våra dagar.
19 När vi tänker tillbaka på de gångna åren, kan vi klart och tydligt se hur Guds organisation i våra dagar har gått framåt i insikt och kunskap. Den har t. ex. lärt sig att Kristi andra närvaro skulle ske i anden och inte i köttet, såsom många till bekännelsen kristna tror. Kristi styrelse skulle utövas från himmelen. Detta var en ny sanning av mycket stor betydelse som uppenbarades för Guds folk, som med iver hade väntat på Jesu andra närvaro mot slutet av 1800-talet. Sanningen att år 1914 markerade slutet på ”nationernas ... tider”, vilka började år 607 f. Kr., såväl som början till ”ändens tid” för nationerna och alltså början av Kristi närvaro utgjorde ny kunskap, som Guds folk kunde fröjdas över. Men de måste ändra om sitt tänkesätt, frångå den uppfattning de tidigare hade haft. Fortsatt framåtskridande medförde insikt om att både Jehova och hans fiende, Satan, har en osynlig organisation. Jehovas himmelska organisation liknas vid en kvinna, som kallas ”det Jerusalem, som är där ovan”. (Gal. 4:26) Satan har också en himmelsk såväl som en jordisk organisation, men de motstår det som är rättfärdigt. I dag är dessa ting grundläggande kunskap för Guds folk, men för ett antal år sedan utgjorde de nya begrepp, som krävde förändringar i uppfattningen, vilka några människor hade svårighet att vidta.
20 Det var år 1938 som Vakttornet innehöll en artikel om organisationen, vilken framhöll att Guds organisation bör vara teokratisk. Den bör styras av Gud genom den ”trogne och omdömesgille slaven”, den endräktiga kvarlevan av hans smorda arvingar till riket. (Matt. 24:45—47, NW) Fram till den tiden hade Guds folks församlingar varit organiserade på demokratiskt vis. Församlingarna hade själva valt dem som skulle ha myndighet över dem. De ”valda äldste”, som innehade sina poster i kraft av denna anordning, uppväckte missnöje och tvedräkt, ty många av dem var dryga och högdragna. De ignorerade Jesu ord: ”Den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad.” (Matt. 23:12) I och med att man år 1938 återinförde en sådan teokratisk ordning som den som existerade i den kristna församlingen i första århundradet, tvingades de av församlingarna valda funktionärerna ned från sina upphöjda ställningar. Tack vare avskaffandet av detta system, enligt vilket man valde funktionärer i församlingarna, började organisationen präglas av större frid, samförstånd, enhet och produktivitet.
21. Hur reagerade somliga inför avskaffandet av systemet med ”valda äldste”?
21 Att systemet med ”valda äldste” blev avskaffat innebar en stor förändring i Guds organisations verksamhet nu på 1900-talet. Den blev ett svårt prov för många i organisationen. Somliga lät denna förändring bli en betydelsefull fråga, som de hetsade upp sig över. De vägrade att gå framåt med organisationen och gick bort ifrån den. Men flertalet fogade sig i förändringen och skred framåt mot större ljus och större privilegier av tjänst. De som lämnade organisationen slutade upp att gå framåt, men dessutom gick de förlustiga mycket av det ljus som de hade vunnit medan de höll sig till organisationen.
22. a) Hur utväljs tjänare i organisationen nu? b) Har organisationen haft gagn och nytta av denna förändring?
22 Genom den ”trogne och omdömesgille slavens” klass förordnar Jehova nu tillsyningsmännen och de biträdande tjänarna i sin jordiska organisation. Eftersom den alltså verkar på ett teokratiskt sätt, åtnjuter den enhet och bär rik frukt i Jehovas tjänst i långt större utsträckning än den gjorde under de valda äldstes dagar. Gud inspirerar inte någon till att utvälja tjänare i församlingen, såsom han gjorde med Samuel, då denne valde Saul till konung i Israel. Genom att han utgjuter sin heliga ande över ansvariga kristna, som utgör den ”trogne och omdömesgille slavens” klass, kan det sägas att tjänarnas förordnanden kommer från Gud. Det är alltså Guds jordiska organisations styrande krets, vilken företräder den ”trogne och omdömesgille slavens” klass, som nu förordnar alla tjänarna, liksom det var inom organisationen i det första århundradet. Detta var en viktig förändring i Guds organisations gradvisa framåtskridande. De människor som gick framåt med organisationen, när denna teokratiska anordning infördes år 1938, har sedan dess sett hur oerhört nyttig den har varit. Den har utgjort en huvudsaklig orsak till organisationens fenomenala utvidgning. Men för många var förändringen inte lätt.
23. a) Varför kan det vara svårt att finna sig i förändringar, och varför är sådana nödvändiga? b) Varför är det oklokt att motsätta sig förändringar?
23 Det som hände i förbindelse med avskaffandet av de valda äldste utgör ett exempel på hur förändringar först kan få vissa människor att bli upprörda. Under Guds framåtskridande organisations hela historia här på jorden har det funnits en tendens hos somliga i den att motsätta sig förändringar och föredra att hålla fast vid gamla sätt och metoder och gamla uppfattningar. Men förändringar är nödvändiga, ty Gud ger sitt folk insikt och klarhet beträffande sitt ord och sina uppsåt litet i sänder. Om en människa skall tillväxa i kunskap om sanningen, måste hon gå framåt och får inte stå och stampa på en fläck. Även om en människa till en början inte inser behovet av en förändring, så kommer hon allteftersom tiden går att se hur den gagnar organisationen. I stället för att sätta sig emot en förändring, när det gäller insikt i Skriften, organisatoriska tillvägagångssätt eller organisationens uppbyggnad, är det bättre att bringa sig själv i överensstämmelse med den och komma ihåg att vilken förändring som Guds organisation än må vidta, så kommer förändringen att bli till gagn och nytta för dem som befinner sig i den. Att motsätta sig ett sådant framåtskridande är detsamma som att stå emot Jehovas ande, som verkar på organisationen och driver den att gå framåt. Paulus talade om personer vilka, i likhet med de valda äldste, stod emot den heliga anden på hans tid. ”Och såsom Jannes och Jambres stodo emot Moses, så stå dessa män emot sanningen.” — 2 Tim. 3:8.
24. Vilken vägledning behöver alla i Guds organisation, och varför?
24 Alla som befinner sig i Jehovas organisation behöver hans vägledning, när de går framåt på den väg som leder till en uppfyllelse av hans uppsåt. ”Jag vet det, HERRE [Jehova]: människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” (Jer. 10:23) Vi behöver Guds ord och organisation. Genom att hålla oss tätt till hans organisation, då den går framåt i kunskap, och genom att skrida framåt med den, kommer vi att få leva, när den går framåt till en ny tidsålder och utvidgar sig, så att den uppfyller jorden med människor som älskar och lyder universums store härskare.