Riket och en ”helig plats”

”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma. Därför, när ni får se vämjeligheten som vållar förödelse, den som är omtalad genom profeten Daniel, stå på helig plats (läsaren bör bruka urskillning), då må de som är i Judeen börja fly till bergen.” — Matteus 24:14—16.

1. Vad är de som nitiskt förkunnar Guds upprättade rike intresserade av?

TILLHÖR du dem som nitiskt tar del i att predika ”dessa goda nyheter om riket”? Om du gör det, ser du med iver fram emot det kommande slutet. I detta sammanhang är du dessutom mycket intresserad av att urskilja den nutida innebörden i ”vämjeligheten som vållar förödelse” och i att den ”står på helig plats”. Du har en önskan att få lära känna den nutida tillämpningen av det som profeten Daniel sade om dessa ting och hur du i denna tid kan befinna dig bland dem som vinner frälsning genom att ”fly till bergen”. — Matteus 24:3—16.

2. a) Nämn några skriftställen som hjälper oss att identifiera de ”heliga” som omnämns i Daniels profetia. b) Vilken annan grupp människor har trätt fram på senare tid, och vilket gemensamt intresse har båda dessa grupper?

² Daniels profetia har mycket att säga om de ”heliga” som ärver riket. (Daniel 7:27) Dessa utgör en liten grupp pånyttfödda kristna — andliga israeliter — som har bevarat sin ostrafflighet under Satans påtryckningar och på så sätt bevisat sig vara värdiga en plats i himmelriket. (Johannes 3:3; Lukas 12:32) ”En stor skara ... ur alla nationer” har på senare tid förenat sig med kvarlevan av dessa smorda vittnen för Gud, en skara som hoppas få leva för evigt på en paradisisk jord. Tillhör du någon av dessa grupper? Om du gör det, har du privilegiet att nu få ägna Gud ”helig tjänst” i hans andliga tempels jordiska helgedom. Detta är en helig tjänst, som utförs på en ”helig plats” som motsvarar Jehovas tempels helgedom i det forntida Jerusalem. — Uppenbarelseboken 7:4, 9, 15; Romarna 12:1, 2.

3, 4. a) På vilka tre ”Jerusalem” riktas nu vår uppmärksamhet? b) Hur beskriver Guds ord vart och ett av dessa ”Jerusalem”?

³ På grund av att judarna, som gick så långt att de mördade Guds Son, avföll, förkastade Gud det jordiska Jerusalem, han övergav det. (Matteus 23:37, 38) Men ett långt större Jerusalem fortsatte att röna Jehovas ynnest. I Galaterna 4:26 kallas det ”Jerusalem där ovan”. Det är Jehovas ”kvinna”, hans egen himmelska, hustrulika organisation. Det var detta Jerusalem som frambragte Guds andlige Son, Jesus Kristus, som år 33 v.t. gav ”sin själ [som människa] till lösen” för mänskligheten. — Matteus 20:28.

⁴ Sedan Jesus uppstått i anden upphöjdes han till sin himmelske Faders högra sida. När den bestämda tiden var inne år 1914, insatte Jehova honom i sitt rike, vilket i Hebréerna 12:22 också förbinds med namnet Jerusalem och kallas det ”himmelska Jerusalem”. Detta rike skulle i sinom tid tillintetgöra Satans onda tingens ordning och återställa paradiset på jorden. — Matteus 6:9, 10.

Föröder en ”helig plats”

5. a) Vad sade Jesus om det jordiska Jerusalem? b) Vilken fråga och vilken profetia ledde detta fram till?

⁵ Skall vi nu slå upp våra biblar och se vad som står i Matteus, kapitel 23? I vers 38 kan vi lägga märke till att Jesus säger att Jerusalems ”hus lämnas åt er själva”. Därpå säger Jesus till sina förvånade lärjungar i Matteus 24, vers 2, följande om det jordiska Jerusalems tempel: ”Jag säger er i sanning: Här skall sten alls inte lämnas på sten och inte bli nerriven.” Detta leder till att fyra av Jesu lärjungar ställer honom den fråga som finns nedtecknad i vers 3: ”Säg oss: När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” Jesus uttalar därefter sin välkända profetia som omfattar det som sägs fram till och med Matteus, kapitel 25.

6, 7. a) Vad hotades i uppfyllelse av profetian? b) Hur sågs sålunda ”vämjeligheten ... stå på helig plats”?

⁶ Det som intresserade Jesu lärjungar då år 33 v.t. var när slutet för den judiska tingens ordning skulle komma, den ordning som var centrerad kring det jordiska Jerusalem och dess tempel, ett religiöst system som hade blivit avfälligt. Men trots att Jerusalem avfallit, fortsatte det att även efter Jesu död kallas ”den heliga staden”. (Matteus 27:53) I uppfyllelse av Jesu profetia mångdubblades svårigheterna i Jerusalem och Judeen och i andra närliggande nationer. År 66 v.t. anföll sedan de romerska härarna under härföraren Gallus’ ledning Jerusalem. Jerusalem var, alldeles som Jesus förutsagt (i Lukas 21:20), ”omringat av lägrade krigshärar”. Enligt vad historikern Josefos sagt gick dessa rentav in i staden med sina avgudiska standar och började underminera tempelmuren.

⁷ Dessa romerska härar stod sannerligen på ”helig plats”. De var beredda att förstöra ”Jehovas stad”, den stad som under många århundraden hade förknippats med Jehovas tillbedjan. (Psalm 101:8, NW) Både de judiska avfällingarna och de judiska kristna betraktade dem verkligen som ”vämjeliga”! Men det var bara de kristna som insåg att detta var den situation som Jesus hade profeterat om. Det var inte bara den ”heliga staden” och dess tempel för tillbedjan som hotades, utan också de kristna som befann sig där inne och som var lojala mot Jehova och hans sanningsord. Hur skulle dessa kunna komma ut levande?

8. Hur styrde Jehova förhållandena, och vad ledde det till?

⁸ Jehova styrde händelserna på ett mirakulöst sätt. Plötsligt drog sig de romerska härarna tillbaka och öppnade vägen för de kristna att lyda Jesu profetia. Och lydde gjorde de! De började ”fly till bergen” i Gilead. Sedan återvände ”vämjeligheten” år 70 v.t. På bara fyra månader förstörde den romerska hären under härföraren Titus’ ledning Jerusalem och förvandlade dess förmenta ”heliga plats” till en grushög. Mer än en million judar dog i denna katastrof, där endast ett fåtal överlevde. (Daniel 9:26) Men de kristnade judarna befann sig i trygghet! Varför det? Därför att de hade lytt det profetiska sanningsordet som den store läraren, Jesus Kristus, hade uttalat. — Markus 13:1, 2, 14.

Motsvarigheten i våra dagar

9. Varför bör vi som lever i dag vara intresserade av det som hände under det första århundradet?

⁹ Det som hände under det första århundradet är av livsviktig betydelse för oss i vår tid. Varför det? Därför att det har en tydlig motsvarighet i vad som sker nu under 1900-talet. Det är nu i vår tid som Jesu stora profetia når sin höjdpunkt, får sin världsförödande uppfyllelse! Men denna gång gäller den inte bara staden Jerusalem och Judeens land, utan hela den bebodda jorden, med dess tiotusentals städer, dess hundratals nationer och stammar och dess 4,4 milliarder människor — hela denna världsordning.

10. a) Vilken tidsperiod upphörde år 1914, och hur gjorde den det? b) Varför råder det nu ett ojämförligt ”ve” på jorden?

¹⁰ Även historiker i denna världen har påpekat att året 1914 innebar en epokgörande förändring. ”Nationernas fastställda tider” nådde verkligen sitt slut det året. (Lukas 21:24—28) Jehova skulle inte längre tillåta de hedniska väldena att styra som de själva ville. Profetian som gällde Herren Jesus gick således i uppfyllelse: ”Din styrkas stav skall Jehova sända ut från Sion [det ”himmelska Jerusalem”, det messianska riket] i det han säger: ’Drag kuvande fram mitt ibland dina fiender.’” (Psalm 110:2, NW) Den på tronen insatte konungen slungade i lydnad ut Satan och hans demonhorder ur himmelen ner till jordens närhet. Därför råder det ”ve” på jorden under en kort tidsperiod. (Uppenbarelseboken 12:7—12) Jesu stora profetia i Matteus, kapitel 24 och 25, har nu sedan år 1914 fått sin världsvida uppfyllelse.

11. Vad har du själv iakttagit när det gäller uppfyllelsen av Jesu stora profetia?

¹¹ Har vi inte alla varit ögonvittnen till ”tecknet ... på avslutningen på tingens ordning”? Har vi inte själva sett de stora krigen, hungersnöden, farsoterna, jordbävningarna och andra ”skräcksyner” som Jesus förutsagt? Har vi inte upplevt förföljelsen av de kristna och tagit del i att predika ”dessa goda nyheter om riket ... på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna”? Många av oss har sannerligen gjort det! (Matteus 24:3—14; Lukas 21:10—12) Men vad kan man säga om Jesu ord i Matteus 24:15, 16, där det talas om ”vämjeligheten som vållar förödelse”?

En global uppfyllelse

12. Hur kommer den ”stora vedermödan” att skilja sig från Jerusalems förstöring?

¹² Det som hände under det första århundradet i uppfyllelse av denna profetia utgör en förebild till vad vi kan förvänta skall hända i vår tid. Men vissa detaljer förlöper inte fullständigt parallellt. Jesus säger till exempel i verserna 21 och 22: ”Då skall det vara en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma. Ja, om inte de dagarna förkortades, skulle inget kött bli frälst; men för de utvaldas skull skall de dagarna bli förkortade.” Höjdpunkten, ”den store vedermödan”, kommer inte att begränsas till Jerusalem eller någon annan stad. Den kommer att vara den största katastrof som någonsin drabbat jorden, och den kommer att vara global i sin omfattning. — Jeremia 25:30—33; Matteus 24:30.

13. Vilket ”kött” kommer i motsats till det ”kött” som överlevde Jerusalems förstöring att räddas igenom den ”stora vedermödan”?

¹³ Dessutom kommer det ”kött” som överlever inte att utgöras av en liten skara avfälliga judar, som har slaveri att se fram emot, som det var när det jordiska Jerusalem förstördes, utan det kommer att utgöra det ”kött” som består av ”utvalda”, som här på jorden representerar det ”himmelska Jerusalem”, jämte det ”kött” som består av deras följeslagare, den ”stora skaran”, som kommer från alla nationer och om vilka Uppenbarelseboken 7:14 säger: ”Dessa är de som kommer ut ur den stora vedermödan, och de har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod.” Hur skall vi då förstå den nutida uppfyllelsen av Matteus 24:15, 16?

”Läsaren bör bruka urskillning”

14, 15. Nämn några ting som läsaren bör urskilja, när han undersöker Daniel, kapitel 7 och 8.

¹⁴ Jesus hänvisar här till ”profeten Daniel” och tillägger: ”Läsaren bör bruka urskillning.” Det var ”i den babyloniske kungen Belsassars första regeringsår” som Daniel fick sin syn av ”den gamle av dagar” (Åkeson), Jehova Gud, och av hans dömande av världens nationer genom Messias’ rike. Detta skulle ske när ”tiden var inne” för de heliga att ”ta riket i besittning”. — Daniel 7:1, 9—14, 21, 22, 27.

¹⁵ Daniel såg ytterligare en syn i kung Belsassars tredje regeringsår. Här i Daniel 8:3—9 använder profeten bildspråk för att beskriva den ordningsföljd i vilken ”djuren” och de mäktiga ”horn” som växte ut ur huvudena på dessa ”djur” framträder. Daniel 8:20—25 hjälper oss att identifiera dessa som de världsvälden som funnits under de senaste 2.500 åren; först Medo-Persien, därefter Grekland och Rom och slutligen — såsom ett litet horn som växer tills dess makt blivit stor — det brittiska imperiet, med vilket republiken Amerikas förenta stater senare blev förbunden. På så sätt upprättades ett världsvälde bestående av två makter.

16. a) När var den bestämda tiden ”inne”, och vad fick de ”heliga” därefter uppleva? b) Varför var numren av Vakttornet för augusti 1938 så viktiga för Guds folk?

¹⁶ År 1918 var den bestämda tiden ”inne” för de ”heliga” att ta emot riket. Från år 1919 organiserades de ”heliga” som ännu befann sig på jorden för att i stor skala och över hela jorden förkunna Messias’ upprättade rike. (Matteus 24:14) De blev snart kända över hela världen som ”Jehovas vittnen”, och en ”stor skara” medarbetare började förena sig med dem. (Jesaja 43:10, 12; Uppenbarelseboken 7:9) Men under 1930-talet tornade mörka moln av förföljelse upp sig. Jehova styrkte sitt folk genom att omorganisera dem teokratiskt, så att de kunde möta detta hot. I Vakttornet för 1 och 15 augusti 1938 fanns det studieartiklar som var betitlade ”Organisation”, och i dessa drogs riktlinjerna upp för hur Guds folk skulle vara uppbyggt teokratiskt, riktlinjer som skulle komma att tjäna som en grundval för hur det skulle verka under andra världskriget. — Jesaja 60:17.

17. På vilka gick Daniel 8:10, 11 nu i uppfyllelse?

¹⁷ Det var under andra världskriget som Daniel 8:10, 11 gick i uppfyllelse. Det lilla hornet handlade trotsigt mot Jehova Gud, ”härskarans furste” (NW). Och vilken ”härskara” gäller detta? Gäller det den härskara som består av anhängare till den stora mängd religiösa sekter som finns i kristenheten? Nej, det gör det inte. Dessa är inte ”föremål för hat” — de gör sig ju till en del av Satans värld. (Matteus 24:9; Johannes 15:18—20) Daniel åsyftar här en mycket mindre härskara, en som är jämförbar med Gideons stridshär, som var mycket liten i jämförelse med midjaniternas härar. (Domarboken 7:8, 12) Det är kvarlevan på jorden av den ”härskara” bestående av 144.000 ”heliga” som skall regera tillsammans med Lammet, Kristus Jesus, på Sions berg i det ”himmelska Jerusalem”. — Uppenbarelseboken 14:1—5.

På en ”helig plats”

18. a) Var är ”den heliga platsen” belägen enligt vad bibeln visar? b) Vad händer på denna plats enligt Daniel 8:12?

¹⁸ Dessa kvarvarande befinner sig i vår tid på en ”helig plats”, och de representerar här på jorden det ”himmelska Jerusalem” och dess tempelanordning. Daniel beskriver denna ”heliga plats” (i vers 11) som ”hans [Jehovas] helgedoms boning” (eller, enligt NW: ”den fasta platsen för hans helgedom”) här på hans ”fotapall”, jorden. (Jesaja 66:1) Han säger: ”Han tog bort ifrån honom [Jehova] det dagliga offret [ständiga kännetecknet, NW], och hans helgedoms boning slogs ned. Tillsammans med det dagliga offret blir också en härskara prisgiven, för överträdelsens skull. Och det slår sanningen ned till jorden och lyckas väl i vad det företar sig.” (Daniel 8:11, 12) Hur uppfylldes detta?

19. a) Hur skall vi här förstå vad som menas med det lilla hornets överträdelse? b) Hur höll det i med att ”slå sanningen ned till jorden”?

¹⁹ Vad råkade då de trogna bibelforskarna — Jehovas vittnen — ut för under andra världskriget? Intensiv förföljelse! Detta innebar en ”överträdelse”, ett försök att ödelägga Guds ”helgedoms”-klass, och på så sätt ta ifrån Jehova det ”ständiga kännetecknet” av daglig offentlig tillbedjan av honom. Det började i nazistiska och fascistiska länder. Men det dröjde inte länge förrän sanningen hade slagits ned till jorden överallt i de stora områden som det lilla hornet, vars makt blivit så stor, behärskade. ”Härskaran” av förkunnare av Riket och deras arbete med att predika sanningarna om Riket förbjöds i nästan hela det brittiska samväldet. När dessa nationer tog ut män till militärtjänst, vägrade de att ge Jehovas vittnen frikallelse som Ordets förkunnare; de visade ingen respekt för deras teokratiska förordnande som Guds tjänare. Pöbelvåld och andra kränkande ting drabbade Jehovas trogna tjänare i Förenta staterna.

20. a) Vilken försäkran får vi genom Daniel 8:14? b) Hur gick ”den heliga platsen” ut segrande? c) Vilken utveckling skedde inom Jehovas organisation mot slutet av andra världskriget?

²⁰ Men efter två tusen tre hundra dagar (sex år, fyra månader och tjugo dagar) skulle enligt Daniel 8:13, 14 den ”heliga platsen” åter föras ”in i sitt rätta tillstånd” (NW) eller ”gå ut segrande” (New English Bible).a Jehovas vittnen har sannerligen blivit våldsamt förföljda på grund av att de hållit fast vid att ”lyda Gud såsom härskare mer än människor”. (Apostlagärningarna 5:29) Men under de sista månaderna av andra världskriget beslöt de på nytt att upphöja Jehovas styre och troget hålla fast vid det inom sin organisation. Därför omorganiserades verket och den styrande funktionen bland Jehovas vittnen, och detta började år 1944. I Vakttornet för 15 april 1945 hade huvudartikeln temat: ”Organiserade för det slutliga arbetet”. Denna och andra på tjänsten inriktade artiklar under samma tidsperiod visade att den ”heliga platsen” återigen kommit in i ”sitt rätta tillstånd” ur Jehovas synvinkel sett.

21. Hur hade Riket fram till denna tidpunkt triumferat?

²¹ Fiendens illvilliga försök att fullständigt ödelägga och förstöra den ”heliga platsen” hade misslyckats. De kvarvarande av de ”heliga” på jorden tillsammans med deras följeslagare, ”den stora skaran”, hade gått ut segrande. Suveränens, Jehovas, och hans Smordes rike hade triumferat! Vad skulle nu hända enligt Jehovas profetiska ord? Det skall vi strax se.

[Fotnoter]

VAD URSKILJER DU GENOM —

Daniel 7:22: ”tiden var inne”?

Daniel 7:22, 27: ”de heliga”, ”riket”?

Daniel 8:9: ”ett nytt horn, i början litet”?

Daniel 8:10: ”himmelens härskara”?

Daniel 8:11, NW: ”härskarans furste”?

Daniel 8:12: ”slå sanningen ned till jorden”?

Daniel 8:14, NEB: ”den heliga platsen skall gå ut segrande”?

[Ruta på sidan 14]

År 1965 förklarade den tyske kanslern Konrad Adenauer: ”Jag erinrar mig tankar och situationer; tankar från tiden före året 1914, när det var verklig fred, lugn och säkerhet här på jorden — en tid då vi inte visste av någon fruktan. ... Säkerhet och lugn har försvunnit ur människornas liv sedan 1914.”

[Ruta på sidan 15]

År 1980 sade den tidigare brittiske premiärministern Harold Macmillan: ”Allt skulle bara bli bättre och bättre. Detta var den värld jag föddes i. ... Men plötsligt och oväntat blev det en morgon år 1914 slut på alltsammans.”