”Jag tror ... med fullständig övertygelse att Messias skall komma, och även om han skulle dröja, vill jag likväl varje dag vänta på hans ankomst.”

I modernare tid har emellertid hela tanken på en personlig Messias fallit i glömska bland många judar. För hundra år sedan skrev till exempel Joseph Perl: ”De verkligt bildade judarna föreställer sig ingalunda Messias som en verklig person.”

Dessa judar betraktar inte Messias som en verklig person, utan som ett ideal, och föredrar därför att tala om en messiansk tidsålder snarare än om en Messias. Utan en personlig Messias kan det emellertid inte bli någon messiansk tidsålder.

Men när skulle denne Messias komma? Vad har de hebreiska skrifterna att säga?

Messias’ framträdande — när?

DEN babyloniska Talmud har bevarat en intressant legend som berättar om Jonatan ben Uzziel, översättare av de arameiska parafraser av de hebreiska profeterna som kallas targumerna. Enligt denna legend önskade Jonatan översätta hagiograferna, den sista delen av de hebreiska skrifterna, till arameiska. En ”himmelsk röst” sade emellertid åt Jonatan att avstå från detta, eftersom den delen av Skriften innehöll tidpunkten för Messias’ ankomst.

Det är intressant att lägga märke till att en profetia av Daniel (Daniels bok är en del av hagiograferna), som enligt vad vi redan har sett anspelar på Messias, verkligen innehåller kronologiska upplysningar beträffande hans framträdande. Begrunda ännu en gång vad som sägs i Daniel 9:24—27 (NW):

”Sjuttio [års]veckor har blivit bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att få slut på överträdelsen och för att göra slut på synden och för att bringa försoning för förseelse och för att införa rättfärdighet för obestämda tider. ... Och du bör veta och ha insikt om att från det att ordet utgår om att återupprätta och att återuppbygga Jerusalem intill Messias, ledaren, kommer det att vara sju [års]veckor, även sextiotvå [års]veckor. Det skall komma tillbaka och verkligen bli återuppbyggt med ett torg och en vallgrav, men i tider av trångmål. Och efter de sextiotvå [års]veckorna skall Messias avskäras. ... Och han skall behålla förbundet i kraft för de många under en [års]vecka; och i halva [års]veckan skall han komma slaktoffer och offergåva att upphöra.”

Lägg märke till att denna tidsperiod sägs vara ”sjuttio [års]veckor”. Det hebreiska uttryck som används här betyder bokstavligen ”sjuttio veckor” eller ”sjuttio perioder om sju”. Det har emellertid allmänt ansetts bland judiska lärde att varje vecka inte är sju dagar lång, utan i stället sju år. Rabbinen Leopold Zunz’ översättning använder till exempel uttrycket ”sjuttio [års]veckor”. (Se även Moffatts översättning, som har uttrycket ”årsveckor”.) Hela perioden om ”sjuttio veckor” skulle således uppgå till 490 år.

När börjar denna 490-årsperiod? Enligt profetian skulle den börja då ”ordet utgår om att återupprätta och att återuppbygga Jerusalem”. Utgick någonsin ett sådant påbud?

Fastän Daniel levde länge nog för att få kännedom om ett påbud av kung Cyrus av Persien år 538—537 f.v.t. om att återuppbygga templet i Jerusalem, dröjde det nästan hundra år innan ett påbud utgick om att återuppbygga själva staden Jerusalem. Nehemja 2:1—8 berättar att kung Artaxerxes Longimanus [Artasasta] utfärdade ett sådant påbud i sitt tjugonde regeringsår. Och när var det? De mest tillförlitliga historiska källorna anger att Artaxerxes började regera år 474 f.v.t., vilket förlägger hans tjugonde regeringsår och påbudet till år 455 f.v.t.a Denna 490-årsperiod tog alltså sin början år 455 f.v.t.

Exakt när under dessa 490 år skulle Messias framträda? Lägg märke till att de 70 veckorna delas upp i tre perioder, nämligen 7 veckor, 62 veckor och en vecka. Profetian säger dessutom att Messias skulle framträda efter det att både 7-veckorsperioden och 62-veckorsperioden hade förflutit, alltså efter 69 ”årsveckor”, eller 483 år. Vi kan därför sluta oss till att Messias var förutsagd att framträda 483 år efter år 455 f.v.t., eller år 29 v.t.

Vidare visar profetian att Messias skulle avskäras eller dö efter 62-veckorsperioden (som följde på 7-veckorsperioden), sålunda under den avslutande perioden, som skulle omfatta en vecka. Denna slutliga period om sju år skulle vara från år 29 v.t. till år 36 v.t. Men när under denna sista vecka skulle han dö? Vi får veta att ”i halva [års]veckan” skulle Messias ”komma slaktoffer och offergåva att upphöra”. Eftersom profetian också hade visat att Messias’ död skulle medföra verklig försoning för synder, skulle varje djuroffer i templet förlora sin mening, när Messias en gång hade dött. Profetian förutsade därför tydligen att Messias skulle dö ”i halva [års]veckan”, eller år 33 v.t.

Framträdde Messias verkligen år 29 v.t. och dog år 33 v.t.? Som vi redan har sett förväntade judarna ivrigt Messias vid den tiden. (Lukas 3:15) Men av alla messiaspretendenter under det första århundradet var det bara en som framträdde på världsscenen år 29 v.t. och dog år 33 v.t., och det var Jesus från Nasaret! — Jämför Lukas 3:1, 2.

Som vi också har sett kunde Jesu efterföljare under det första århundradet inte bara sätta händelser i Jesu liv i samband med profetior i de hebreiska skrifterna, utan de var också, på grund av att Jesus visade sig för dem efter sin död, övertygade om att han hade uppstått och att han en dag skulle återvända för att härska som messiansk kung och införa den förutsagda eran av fred.

Men hur påverkar det oss i våra dagar? Det är nu omkring 2.000 år sedan Jesus dog, och vi har ännu inte sett denna förutsagda era av fred. Jesus förutsade emellertid själv hur förhållandena skulle vara under ”de yttersta dagarna” för den nuvarande tingens ordning och det fullständiga upprättandet av Guds messianska rike. — Matteus, kapitel 24, och Lukas, kapitel 21.

Om det förhåller sig så, betyder det att vi kan få uppleva den tid då ”vargar [skall] bo tillsammans med lamm och pantrar ligga tillsammans med killingar ... och lejon skall äta halm liksom oxar”, den tid då inga människor skall ”göra vad ont och fördärvligt är”. — Jesaja 11:1—10.

[Fotnoter]