Hör Daniels ord för vår tid
”Då sade han: ’Gå, Daniel, ty dessa ord skola förbliva gömda och förseglade intill ändens tid.’” — Dan. 12:9.
1. När skulle profeten Daniels ord bli upplåtna, så att människor skulle kunna förstå dem, och varför bör vi känna oss särskilt privilegierade?
PROFETEN Daniel förutsade de kritiska och händelserika tider, i vilka vi nu lever. Daniels profetiska skrifter, som i rikt mått är fyllda av profetisk betydelse för vår tid, utgör en källa till styrka och uppmuntran för de kristna i denna tid. Hur hänförda bör de inte vara över att ha Daniels underbara syner och profetior för denna ”ändens tid”! Ja, det är här som vi första gången stöter på uttrycket ”ändens tid” — i Daniels skrifter. Daniel var så livligt intresserad av sina profetiors uppfyllelse att han frågade Guds ängel om detta. Ängeln talade om för honom att uppfyllelsen var en hemlighet och var förseglad fram till ”ändens tid”, och det är just där vi befinner oss nu. Hur hänförd skulle inte Daniel vara, om han fick leva nu i våra dagar, när hans profetiska bok blir upplåten, så att människor kan förstå den! Hur skulle han inte jubla och glädjas över att få uppleva denna tid i historien, då höjdpunkten är inne för uppfyllelsen av hans profetiska ord! Vi bör därför med stor glädje begrunda Daniels ord för vår tid, och vi bör känna oss särskilt privilegierade, eftersom vi nu får förstå vad Daniel inte själv kom till klarhet om. — Dan. 12:4, 8, 9.
2, 3. Hur kom det sig att Daniel befann sig i Babylon, och hur visste han att han och hans kamrater skulle stanna där en lång tid?
2 Vem var denne profet? Daniel skrev sina profetior till största delen i Babylon. Han fördes dit av konung Nebukadnessar tillsammans med några andra, som blev utvalda att få särskild utbildning för att tjäna vid konungens hov. Förutom Daniel var det Hananja, Misael och Asarja, men Nebukadnessar gav dem andra namn, som vi är mera bekanta med: Sadrak, Mesak och Abed-Nego. De här fyra ynglingarna av Juda stam var förmodligen mellan fjorton och aderton år gamla. — Dan. 1:1—7.
3 De var slavar i Babylon, och Daniel visste att deras landsförvisning skulle räcka en lång tid. Han befann sig där innan Jerusalem förstördes år 607 f.v.t. Och han visste att efter den händelsen skulle hela Juda land ligga öde i sjuttio år. Vilken lång tid att vara borta från sitt hemland! — Dan. 9:1, 2; Jer. 29:10.
En syn av hur Guds rike upprättas
4, 5. Vilken syn såg Daniel i den babyloniske konungen Belsassars första år, och hur beskrev han det tillfälle då domsförhandlingar inleddes i himmelen?
4 Åren gick, och snart närmade sig den dag, då det babyloniska världsväldets glans för evigt skulle fördunklas. Babylons siste konung av den kaldeiska ätten satt på världsherraväldets tron. Det var i den babyloniske konungen Belsassars första år. (Dan. 7:1—8) Den dröm Daniel hade och de syner han såg det året, då han låg på sin säng, hade att göra med världsväldens uppkomst och fall. Daniel såg skräckinjagande djur, som var symboler av dessa välden. När profeten Daniel vände bort blicken från det fruktansvärda fjärde djuret, som kom upp ur havet, fick han se en syn av något som utspelades i himmelen och som har mycket stor betydelse för vår tid:
5 ”Medan jag ännu såg härpå, blevo troner framsatta, och en som var gammal satte sig ned. Hans klädnad var snövit, och håret på hans huvud var såsom ren ull; hans tron var av eldslågor. ... En flod av eld strömmade ut från honom; tusen gånger tusen voro hans tjänare, och tio tusen gånger tio tusen stodo där till hans tjänst. Så satte man sig ned till doms, och böcker blevo upplåtna.” — Dan. 7:9, 10.
6. a) Vem är den ”som var gammal” och vilken tid gäller denna syn, då domsförhandlingar inleds i himmelen? b) Vilka böcker är det som den himmelske domaren granskar, och varför gör han det?
6 Vilken förunderlig syn! Domstolsförhandlingar pågår i himmelen, och scenen gäller just vår tid, från och med år 1914 v.t. Under denna tid äger dömandet av nationerna rum. Inom kort skall Jehova Gud utplåna de nationella regeringar och välden, vilka framställdes i bild genom de rovlystna djur, som Daniel beskriver. Han ”som var gammal” är ingen annan än Jehova Gud. Sedan hösten år 1914 har böcker, dvs. de vitsord som nationerna förskaffat sig under de ”sju tiderna” av hedniskt välde, blivit upplåtna. Den store domaren granskar ett bestialiskt skuldkonto. ”Nationernas fastställda tider” har löpt ut. (Luk. 21:24, NW) Nationerna förtjänar inte att längre utöva någon suveränitet över jorden. Den tid har alltså kommit, då konung Davids förblivande arvinge skall installeras såsom konung i denna ytterst händelserika tid i historien.
7. a) Varför har vi orsak att förundra oss över denna syn av änglar som står inför honom ”som var gammal”? b) Hur kan den här synen ge Guds folk, i synnerhet tillsyningsmän och biträdande tjänare, stor uppmuntran?
7 Se för din inre syn alla dessa änglar i himmelen, som står inför honom ”som var gammal” — ett hundra millioner änglar — och väntar på att få höra hans rättsliga beslut och glädjas över dem. Med rätta förundrar vi oss över att 100.000.000 änglar sägs stå inför den suveräne domaren. När man tänker på det, är en uppvaktning av en enda million änglar överväldigande. Vilken skicklighet måste det då inte kräva att ha att göra med så många, så många millioner! Hur kan han se dem alla och handla med så många på en gång? Att Jehova Gud utan någon hjälp kan styra alla dessa änglar kommer tanken att svindla. Vilken stor och underbar organisatör! Han handlar med ett hundra millioner och tilldelar var och en hans arbete. Detta bör ge kraftig uppmuntran åt dem som tillhör Jehovas synliga organisation i våra dagar. Den store organisatören kan hjälpa sitt folk att organisera verksamheten för Riket, och vi kan dessutom vara förvissade om att dessa tjänande änglar kommer att hjälpa oss i nödens stund och bistå oss i att få arbetet med att predika om Riket uträttat. Låt oss arbeta tillsammans med dessa änglar, våra himmelska bröder, som står inför honom ”som var gammal”. — Ords. 16:3; Hebr. 1:14.
8. Vem är det som nu får träda fram till ”den gamle” enligt Daniels syn, och vad är det som han får sig givet?
8 Men nu ser Daniel en hänförande syn: ”Sedan fick jag i min syn om natten se, huru en som liknade en människoson kom med himmelens skyar, och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom. Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom, och hans rike skall icke förstöras.” — Dan. 7:13, 14.
9. a) Vem är ”människosonen”, och varför kallas han med rätta så? b) Vilken tid är nu inne, och med vilket profetiskt uttalande i psalmerna stämmer detta överens?
9 Vem är denne, som förs fram inför Guds domstol? Det är ”en som liknade en människoson”. Men är inte detta en scen som utspelas i himmelen? Jo, men ordet ”människoson”, som används här, pekade framåt mot den tid, då denne himmelske Son av Gud skulle bli människa på jorden och bli känd såsom Jesus Kristus. Han har nu blivit upphöjd till himmelsk härlighet, men han har fortfarande titeln ”människoson”, som han förvärvade genom sin trogna levnadskurs på jorden. I den här synen ser Daniel ”Människosonen”, Herren Jesus Kristus. (Matt. 25:31) Tiden har äntligen kommit för honom att träda fram inför ”den gamle” och begära det som med rätta tillkommer honom enligt förbundet om riket över hela jorden. (Ps. 110:1—6) Alla vittnesbörd, synliga såväl som andliga, bevisar att Jesus Kristus har fått nationerna till sin arvedel och jordens ändar till sin egendom i uppfyllelse av Daniels syn. (Ps. 2:8) Vilken spännande tid lever vi inte i, när Jesus Kristus nu har fått Rikets makt given åt sig och härskar såsom konung!
Provsättning med avseende på gudsdyrkan
10. Vilken stridsfråga är det i synnerhet som de kristna i vår tid ställs inför, och vilket utmärkt exempel har de som kan hjälpa dem att stå fasta?
10 När Guds rike nu har blivit upprättat i himmelen, måste alla till bekännelsen kristna ta ställning till en högst allvarlig stridsfråga: Vem skall de ägna sin tillbedjan? Jehova, den Högste, som styr såsom konung genom sin Son? Eller människogjorda gudar och beläten? (Upp. 11:15, 17; 13:11—18) De kristna kan få hjälp att följa sitt beslut att aldrig ge efter för avgudisk tillbedjan genom att ge akt på Daniels tre kamraters, Sadraks, Mesaks och Abed-Negos, föredömliga trohet. De var visserligen fortfarande slavar, men de hade förordnats att förvalta Babels hövdingdöme. Just såsom alla Jehovas tjänare vid en eller annan tidpunkt får sin tro prövad, manövrerade Satan dessa Jehovas trogna vittnen så att de kom att råka i direkt konflikt med konungen på grund av stridsfrågan om gudsdyrkan eller tillbedjan.
11, 12. a) Vilken bildstod ställde konung Nebukadnessar upp, och vilket syfte kan han ha haft med den? b) Vad tillkännagav den kunglige härolden?
11 Konung Nebukadnessar lät göra en stor bildstod av guld. (Dan. 3:1—3) Den var ungefär så hög som ett niovåningshus och nära tre meter tjock. Sedan började Nebukadnessar församla landshövdingar, ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavande i hövdingdömena, för att de skulle komma till invigningen av bildstoden. Men varför lät konungen göra en sådan dyrbar bildstod av guld? Av historiska skildringar framgår det att konung Nebukadnessar var ytterligt religiös, ja, till den grad att man i Babylons annaler har ägnat större uppmärksamhet åt hans religiösa bedrifter och hans tillbedjan av Babylons gudar än åt hans militära förehavanden. Och här på Duraslätten ville denne religiöst sinnade konung av allt att döma förena världsväldet i tillbedjan. Bibeln nämner inte den här bildstoden vid namn; men den kan ha rests till konungens favoritguds — Marduks — ära. Det är möjligt att konungen — för att få dem alla att tänka på religiösa ting — gjorde föranstaltningar för att något slags musik skulle utföras. På konungens befallning ropade den kunglige härolden med hög röst:
12 ”Till er vare det sagt, o folk, folkgrupper och språkgrupper, att i den stund som ni hör ljudet av hornet, pipan, cittran, den triangulära harpan, stränginstrumentet, säckpipan och alla slags musikinstrument skall ni falla ned och tillbedja den bildstod av guld som konung Nebukadnessar har ställt upp. Och vemhelst som inte faller ned och tillber skall i samma stund kastas in i den brinnande eldsugnen.” — Dan. 3:4—6, NW.
13. Förklara hur de tre hebréerna visade lydnad mot staten så långt de kunde.
13 De tre hebréerna lydde konungens befallning att församlas och infann sig på Duraslätten. Men vad skulle Daniels tre kamrater nu göra? De gick så långt de kunde genom att samlas med de andra — men de vägrade att falla ned! Nebukadnessar hade hyst en sådan brinnande önskan att få ett hundraprocentigt deltagande i denna andaktsövning, och här vägrade dessa män att ta del i den!
14. a) Hur kommer det sig att Jehovas folk ställs inför en liknande situation i vår tid? b) Varför kan vi förvänta att djävulen tillgriper drastiska mått och steg nu, liksom han gjorde i fråga om de tre hebréerna?
14 I våra dagar står Jehovas trogna tjänare inför en liknande situation. I Uppenbarelseboken, kapitel 13, efter det föregående kapitlets beskrivning av hur Guds himmelska rike upprättas, talas det om tillbedjan av ”vilddjuret” och vilddjurets ”bild”, och det ges en beskrivning av hur denna avgudiska tillbedjan skall påtvingas alla jordens inbyggare på ett eller annat försåtligt sätt. Stridsfrågan är alltså densamma i dag: Skall tillbedjan ägnas Jehova Gud eller falska gudar? Och djävulens syfte i denna tid är detsamma som det varit tidigare: Han försöker tvinga alla att ta del i avgudadyrkan under hot om att de annars kommer att förlora arbetet och livet. Djävulen vidtar ytterligtgående, drastiska mått och steg, och i Uppenbarelseboken 12:17 talas det om dessa djävulska ansträngningar, då det sägs att den symboliske draken går åstad för att föra krig mot Jesu Kristi sanna efterföljare.
15. Påvisa att stridsfrågan som gäller tillbedjan är en mycket viktig fråga i vår moderna tid, och vad är det som kan uppmuntra oss att visa trohet mot Gud?
15 För trettio år sedan ställdes Jehovas vittnen i Nazisttyskland inför denna brännande stridsfråga som gäller tillbedjan. Alla som inte hyllade Hitler med armen uträckt mot hakkorset sändes till koncentrationsläger, där de utsattes för brutal behandling. I dag förbjuder regeringarna bakom järnridån att de goda nyheterna om Guds upprättade rike predikas, vare sig muntligt eller med hjälp av det tryckta ordet. Under årens lopp har tusentals kristna vittnen för Jehova blivit fängslade, därför att de vägrat böja sig för den kommunistiska statens ogudliga krav, att de skall sluta upp med att predika de goda nyheterna. I många länder har nationalismen blivit en stridsfråga som kommit i förgrunden, i det att staten kräver den tillbedjan som bara tillkommer Gud. De kristna i dessa kritiska tider kan få hjälp av att tänka på det förträffliga föredöme de har i de tre trogna hebréerna som ägnade odelad hängivenhet åt Jehova trots de förskräckligaste hotelser.
16, 17. Hur reagerade Nebukadnessar, då han fick höra att de tre hebréerna vägrade att tillbedja den gyllene bildstoden?
16 Nebukadnessar uppträdde på samma sätt som styresmän eller myndighetspersoner i vår tid, vilka vill att alla invånare i landet skall tillbedja och dyrka staten eller deras religiösa gudar. När Nebukadnessar hörde att Sadrak, Mesak och Abed-Nego inte ville falla ned för bildstoden, blev han alltså rasande, i likhet med många härskare i våra dagar, och gav order om att det skulle företas en utredning. Därför fördes de tre männen inför honom. Kan du föreställa dig att du själv stod där inför det tredje världsväldets uppretade konung, när han frågade: ”Är det verkligen så, o Sadrak, Mesak och Abed-Nego, att ni inte tjänar mina egna gudar och att ni inte tillber den bildstod av guld som jag har ställt upp?” (Dan. 3:13, 14, NW) De här männen var förträffliga tjänare i alla andra avseenden. Varför skulle de nu konstra och vägra att göra detta, som var så enkelt? Fall bara ned, det är allt jag begär av er. Nebukadnessar var beredd att ge dem ett tillfälle till:
17 ”Nu, om ni är redo, när ni hör ljudet av hornet, pipan, cittran, den triangulära harpan, stränginstrumentet och säckpipan och alla slags musikinstrument, så att ni faller ned och tillber den bildstod som jag har gjort, må allt vara gott. Men om ni inte tillber, i samma stund skall ni kastas in i den brinnande eldsugnen. Och vilken är den gud som kan rädda er ur min hand?” — Dan. 3:15, NW.
Nyttan av att ha bestämt sig på förhand
18. Varför behövde de tre hebréerna ingen betänketid för att besluta sig för hur de skulle handla, och vad svarade de konungen?
18 De här männen behövde inte ett ögonblicks betänketid. De hade redan bestämt sig. De visste från barndomen vem de ville tjäna. Utan att tveka svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego: ”O Nebukadnessar, vi behöva icke giva dig något svar på detta. Om vår Gud, den som vi dyrka, förmår rädda oss, så skall han ock rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung. Men om han icke vill det, så må du veta, o konung, att vi ändå icke dyrka dina gudar och att vi icke vilja tillbedja den gyllene bildstod, som du har låtit ställa upp.” — Dan. 3:16—18.
19. a) Vad bör de kristna i vår tid göra, om de önskar bestå i ostrafflighetsprovet? b) Vilken möjlighet har vi ofta nu för tiden, en utväg som de tre hebréerna inte hade? c) Vilket nutida exempel på trohet, som påminner om de tre hebréernas, har vi?
19 Det var uppenbart att dessa män blev befallda att ägna sig åt gudsdyrkan. I våra dagar är stridsfrågan inte så klar, så skarpt definierad, men den kvarstår i en eller annan form. För att troget kunna uthärda provet i våra dagar bör sanna kristna likaså på förhand bestämma sig för hur de skall handla. Vilken ståndpunkt intar de till statens bilder och beläten och till sånger till nationernas ära? De tre trogna hebréerna blev tvungna att träda fram inför Nebukadnessars bildstod, men åt Gud överlämnade kristna i våra dagar kan ofta vidta mått och steg för att undvika besvärliga situationer. Men när Guds tjänare inte kan undvika sådana situationer och har att välja mellan att utöva avgudadyrkan och visa trohet mot Jehova, måste de sanna kristna vara lika fria från kompromiss som Sadrak, Mesak och Abed-Nego, hur fruktansvärd den hotelse än är, som riktas mot dem, beträffande följderna av att vägra att kompromissa och tillbedja andra gudar. I ett land i Afrika var för bara några år sedan en stor skara kristna fridfullt församlade vid ett konvent då beväpnade soldater ryckte in och tågade i väg med dem till ett statligt läger, där de blev slagna, förolämpade och utsatta för tortyr, till dess de gick med på att hälsa flaggan. Det verkade som om det gällde att endera hälsa flaggan eller dö! De som stod fasta och förtröstade på Jehova blev rikligen välsignade av honom. De blev befriade från sina plågoandar, alldeles som det gick med Jehovas trogna vittnen på Daniels tid. — 2 Mos. 20:4, 5; 1 Kor. 10:14.
20. Vad var det som hände sedan de tre hebréerna hade kastats in i den brinnande eldsugnen?
20 Sedan de där hebréerna hade blivit levande kastade in i den brinnande ugnen, fick Nebukadnessar se något som skrämde honom. Ja, Daniel berättar om hur Nebukadnessar hastigt reste sig upp och sade till sina rådsherrar: ”Var det icke tre män, som vi läto kasta bundna i elden? ... Och ändå ser jag nu fyra män, som gå lösa och lediga inne i elden, och ingen skada har skett dem; och den fjärde ser så ut, som vore han en gudason.” (Dan. 3:24, 25) Därpå gick han så nära öppningen på den brinnande eldsugnen som han kunde och ropade: ”Sadrak, Mesak och Abed-Nego, ni den högste Gudens tjänare, gå ut och kom hit!” — Dan. 3:26, NW.
21. Hur blev de tre hebréernas trohet ett kraftigt vittnesbörd för alla åskådarna?
21 När de kom ut, kunde alla se att elden inte hade haft någon makt över deras kroppar och att håret på deras huvuden inte var svett, och deras kläder — nej, man kunde inte ens känna lukten av något bränt på dem! Deras trohet under provet blev ett kraftigt vittnesbörd för alla åskådarna på den tiden och även för konungen, som uppenbart skakad av den här erfarenheten kände sig manad att säga: ”Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare, vilka så förtröstade på honom, att de överträdde konungens befallning och vågade sina liv för att icke nödgas dyrka eller tillbedja någon annan gud än sin egen Gud! ... Ingen gud finnes, som så kan hjälpa som denne.” — Dan. 3:28, 29.
22. a) Påvisa att stridsfrågan i vår tid i grund och botten är densamma som på Daniels tid. b) Hur handlar Guds tjänare förståndigt med tanke på att flertalet av dem kommer att ställas på prov?
22 I likhet med dessa män kan Jehovas vittnen i våra dagar inte kompromissa. I en del länder måste de predika de goda nyheterna om Riket under jorden. I andra kommer de tillsammans i hemlighet för att bli styrkta för det arbete som ligger framför dem. De är laglydiga kristna, men de kan inte ge efter för nationalistiska härskares nycker och påfund, när de ställs inför en fråga som direkt har med ostraffligheten inför Jehova att göra. Jehovas folk i våra dagar står inför samma stridsfråga som hans folk på Daniels tid: Vem dyrkar och tillber du? Förr eller senare kommer flertalet av Guds tjänare att ställas på sådana prov, och de som resolut har fattat ett beslut på förhand kan förväntas visa sig trogna. Det är bättre att fatta detta beslut nu än att skjuta upp det, till dess vi ställs pä ett eller annat prov. Hur tidsenlig är inte berättelsen om dessa trogna män i forna tider! Hur uppmuntrande är det inte för Guds trogna tjänare i våra dagar att se vilken utväg Jehova Gud beredde åt dem som vägrade tillbedja andra gudar!
Den profetiska drömmen om trädet
23. Vilken dröm hade Nebukadnessar mer än åtta år innan han dog, och vad sade Daniel att den betydde?
23 En natt mer än åtta år innan Nebukadnessar dog hade han en dröm som förskräckte honom. När alla prästerna i Babylon som bedrev magi hade misslyckats i att meddela konungen uttydningen, kallades Daniel inför majestätet, och den mäktige världshärskaren sade till honom: ”Säg mig, vad jag såg i min dröm och vad den betyder.” (Dan. 4:6) Drömmen gällde ett stort och väldigt träd, som en ängel från himmelen befallde att man skulle hugga ned. Stubben skulle bindas med kedjor av järn och koppar och skulle förbli i detta tillstånd bland markens gräs, till dess ”sju tider” hade gått fram över den. Ängeln i drömmen hade sagt: ”Hans hjärta skall förvandlas, så att det icke mer är en människas, och ett djurs hjärta skall givas åt honom, och sju tider skola så gå fram över honom.” Men vilken innebörd hade denna dröm? Skulle uttydningen av den förskräcka konung Nebukadnessar lika mycket? Hör Daniels ord: ”Trädet, som du såg, ... det är du själv, o konung.” — Dan. 4:7—19.
24, 25. a) Vad skulle Nebukadnessar få uppleva? Varför? b) Vid vilket tillfälle uppfylldes drömmen om trädet på honom? Hur?
24 Föreställ dig hur Nebukadnessars intresse måste ha ökat, när han uppmärksamt lyssnade till Daniels förklaring, som följde. Daniel uppenbarade att konungen skulle drivas från tronen ut på marken, där han skulle äta gräs såsom en oxe. Men i likhet med den med dubbla kedjor bundna stubben skulle hans rike bevaras åt honom, till dess han i ”sju tider” hade levt i ett sådant förnedrat tillstånd. Först därefter skulle han åter komma till förnuft och tvingas erkänna att den högste Guden råder suveränt och ger människornas rike åt vem han vill. Ett år senare började drömmen uppfyllas på Nebukadnessar, då han gick omkring på taket till sitt kungliga palats och såg ut över den storslagna staden med ett av den forntida världens sju underverk, Babylons hängande trädgårdar. Hur upphöjd kände han sig inte, när han betraktade all denna härlighet! Skrytsamt sade han: ”Se, detta är det stora Babel, som jag har byggt upp till ett konungasäte genom min väldiga makt, min härlighet till ära!” — Dan. 4:26, 27.
25 Nebukadnessar hade knappt uttalat dessa ord, förrän en röst från himmelen meddelade att drömmen om trädet nu skulle uppfyllas på honom! I samma stund greps han av vansinne och begav sig ut på marken, där han skulle äta gräs såsom en oxe och bli kvar i sju år. När den tiden var förbi, återfick han sitt förstånd, och då prisade han den högste Guden i stället för att prisa sig själv. Denna dröm och dess direkta uppfyllelse på Nebukadnessar har en profetisk innebörd, som gäller denna sena tid, nu på 1900-talet.
26. a) Vilken omfördelning av herraväldet ägde rum i samband med Jerusalems förstöring år 607 f.v.t.? b) Vad föreställde trädet och stubben, bunden med sina kedjor?
26 När Nebukadnessar tillintetgjorde Guds förebildliga rike av den israelitiska nationen, ägde det rum en omfördelning av herraväldet till det segerrika hedniska världsväldet. Hedniska regeringar skulle nu styra jorden utan att Jehova Guds rike skulle utgöra något hinder ens på ett förebildligt sätt, förrän ”sju tider” hade förgått. Trädet, som föreställde Guds rikes herravälde över världen, var bundet, och dess stubbe lämnades kvar i marken. Detta symboliserade att den som ursprungligen innehade världsherraväldet inte för evigt skulle släppa det ifrån sig. Att stubben var bunden innebar en försäkran om att trädet inte var dött och att dess rotstock var bestämd att återigen skjuta skott.
27. a) Vad var Nebukadnessars vansinniga uppförande en bild av? b) Hur lång tid visar Skriften att de sju profetiska tiderna svarar emot, och hur långt fram sträcker sig denna tidsperiod?
27 Profetiskt sett skulle Guds rike under hednaväldets ”sju tider” förbli ringa, likt den där trädstubben. Nebukadnessars vansinniga, djuriska uppförande under den tid, då de sju bokstavliga tiderna gick fram över honom, var en bild av att de hedniska härskarna skulle uppföra sig på ett djuriskt sätt under den tid då de utövade världsherraväldet. Skriften visar att hednaväldets ”sju tider” svarar emot en period av 2.520 år, som sträcker sig från år 607 f.v.t. till 1914 v.t., ja, ända in på 1900-talet, där vi nu befinner oss!
28. Vad var det som inträffade då de sju symboliska tiderna utlöpte, och varför tillåter Jehova att nationerna får fortsätta ännu en liten tid?
28 År 1914 avlägsnade Gud banden från det symboliska trädet, och han har upphöjt Herren Jesus Kristus och beklätt honom med världsherraväldet. Guds rike härskar nu! Det är endast på grund av Jehovas långmodighet som de hedniska makterna finns kvar, ty han kunde ha sopat bort nationerna under de år som följde omedelbart på hans rikes återupprättande. Vare sig de hedniska nationerna inser det eller inte, så härskar de i dag endast därför att Gud har fördrag med dem. Jehova tillåter att de får fortsätta ännu några få år, så att fårlika människor från alla nationer kan komma ut ur denna tingens ordning före dess slut vid Harmageddon.