Det forntida Israels överträdelser
”Så säger Jehová: För tre överträdelser av Israel, ja, för fyra, vill jag icke taga det tillbaka, emedan de sålde den rättfärdige för penningar och den fattige för ett par skor. Ty de längta efter att se stoft på de armas huvuden, och de vränga de ödmjukas sak. Son och fader gå tillsammans till tärnan och ohelga så mitt heliga namn. På pantade kläder sträcker man sig invid vart altare, och bötfälldas vin dricker man i sin Guds hus.” — Am. 2:6—8; v. 6 enl. Åkeson.
Talet ”tre” kan i bibliskt språkbruk beteckna intensitet eller eftertryck. Därför är tiostammarsriket Israels tre eller fyra överträdelser mot Jehova detsamma som alla deras otrogna gärningar.
Rättfärdiga människor skulle säljas för ”penningar”. Lagen föreskrev att en tjuv, som inte kunde ersätta det stulna, skulle säljas för de saker han stulit. (2 Mos. 22:3, NW) Den inflytelserika styrande klassen gick kanske därför mycket längre än så, och de sålde kanske människor ur de lägre skikten för att göra förtjänster, och inte därför att dessa fattiga behövde ge ersättning för något stulet. Eller också kan man förstå detta som gäller att sälja någon för penningar så att domarna dömde rättfärdiga människor, när de fick pengar eller löfte om pengar som mutor.
Kanske var det så att när den fattige inte kunde betala för ett par skor, så sålde hans fordringsägare honom helt hjärtlöst som slav. Eller också kanske en inflytelserik man sålde en fattig människa för att få ett par skor eller något annat föremål av ringa värde. Känslokalla personer längtade efter eller såg ivrigt fram emot att få se de fattiga bli så förtvivlade att de kastade stoft på sina huvuden. (Jämför Job 2:12.) De ödmjuka kunde helt enkelt inte hoppas på att få någon rättvisa.
Avgudadyrkande israeliter inom samma familj kunde besöka samma tempelprostituerade som en form av tillbedjan, och därigenom vanhelgade de Jehovas heliga namn. De visade också upprörande förakt för den Högste genom andra överträdelser av hans lagar. En mantel, som man tagit som pant, skulle till exempel återlämnas till personen i fråga före solnedgången. (2 Mos. 22:26) Men dessa onda män behöll de mantlar de tagit som pant och använde dem sedan som filtar, som de sträckte ut sig på under offerfesterna i templet. De böter, som de orättfärdigt hade sugit ut från de fattiga, försåg dem dessutom med pengar till det vin, som de drack vid ceremonierna i sina gudars tempel. Det de tjänade på sitt förtryck använde de alltså i falsk tillbedjan. Vilken smälek hopade inte de otrogna israeliterna över Jehovas heliga namn!
Rättvisan krävde att tiostammarsriket Israel ställdes till svars för sina överträdelser. Domen kom när assyrierna på 700-talet f.v.t. erövrade landet och intog Samaria, huvudstaden i det norra riket, Israel.