Gud leder varsamt sitt folk hänemot livet

 1. Nämn några häpnadsväckande fakta om Jehovas vittnens ”nya världens samhälle”.

DET finns ett folk på jorden i våra dagar som består av mer än en million människor, bland vilka det råder fullständig enhet. De kan utföra vilket arbete som helst i fullt samförstånd, utan att strida om ledarställningar och utan att behöva tillsätta någon sorts besvärsnämnd för att övervaka att vissa grupper bland dem blir rättvist behandlade. Vad som är ännu mer häpnadsväckande är att dessa människor befinner sig i 199 länder, har alla slags hudfärger, är av alla slags nationaliteter och talar många olika tungomål. Men om någon av dem skulle resa till främmande länder, blir han omedelbart välvilligt mottagen och accepterad som familjemedlem av alla andra medlemmar av detta ”samhälle” eller broderskap i vilket land det vara må. Vi talar här om Jehovas vittnens ”nya världens samhälle”. — Mark. 10:29, 30.

 2. a) Vari är medlemmarna i den nya världens samhälle olika, och vari är de fullständigt eniga? b) På vad för något känner man särskilt igen dem?

² Enheten beror inte på att dessa människor antingen är ett slags konformister eller ett slags nonkonformister. De följer olika seder och bruk enligt vad som är vanligt i de länder där de bor. De har sina egna uppfattningar om alldagliga saker, t. ex. personlig smak, hobbyer och avkoppling och rekreation. Men när du talar med dem, finner du att de talar såsom aposteln Paulus förmanade den kristna församlingen i Korint att tala: ”Att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.” (1 Kor. 1:10) Enheten bland dem har med deras gudsdyrkan att göra, deras insikt i Guds ord, deras moralnormer, bibelns principer beträffande äktenskapet, ärlighet och bibelns olika läror inbegripna. De känns inte igen på någon egendomlighet i klädedräkten eller i uppförandet, som fallet är t. ex. med ”beatnikarna” eller med dem som i sin idoldyrkan söker efterlikna nöjesvärldens berömdheter eller kopierar den klädedräkt som bärs av medlemmar av religiösa ordnar. De kan emellertid urskiljas genom renheten i sitt tal och genom det som de talar om, särskilt bibeln. De känns också igen på de gärningar de utför, då de predikar de goda nyheterna om Guds rike. Deras kärlek till Gud och hans ord åstadkommer enhet och endräkt och verkar för en nära gemenskap bland dem.

 3. Hur angav bibeln att Guds folk skulle slutas samman i en organisation i denna tid, och vad är det för skillnad mellan Guds organisation och andra organisationer?

³ Gemenskap med andra måste föra med sig en viss organisation, och Jehovas vittnen i den nya världens samhälle är organiserade. Jehova har lovat att församla sitt folk. (Jes. 43:5—7; 2:2—4; Ps. 106:47) Jesus sade att detta skulle äga rum i ändens tid. (Matt. 24:31) Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus, är deras ledare, och deras organisation fungerar enligt bibeln. För många människor har ordet organisation kommit att betyda klavbindning, otillbörligt intrång på friheten, ett kallsinnigt maskineri som dundrar framåt för att göra sig självt stort och mäktigt utan att ta hänsyn till medlemmarnas välfärd. Så förhåller det sig inte med Jehovas organisation.

Hur Jehova leder sitt folk

 4. a) Vilken är Jehovas norm, och på vilken grundval kan han likväl handla med ofullkomliga människor? b) Hur leder Jehova

⁴ Jehovas organisation av hans folk rör sig framåt, den är framåtsträvande. Om det skall göras framsteg, behövs det naturligt nog förändringar, anpassning, undervisning. Såsom den fullkomlige läraren undervisar Jehova med kärleksfull empati. Vad Jehova själv beträffar, så är hans måttstock fullkomlighetens måttstock. Han sägs vara strålande i sin renhet: ”Helig, helig, helig är härskarornas Jehova.” (Jes. 6:3, NW) ”Dina ögon äro för rena för att se det onda, och du lider icke att skåda eländet.” (Hab. 1:13, My) Jehova kan inte se på det som är ofullkomligt med något som helst gillande; han kan inte ansluta sig till det. Hur kommer det sig då att han kan visa så stor kärlek mot människor som är syndiga och lider av allt slags ofullkomlighet? Genom att han visar det största måttet av kärlek. Detta gjorde han genom att offra sin Son som lösen för att överskyla människornas nedärvda ofullkomligheter som beror på deras fader Adams synd. (1 Joh. 2:2) På grundval av detta offer kan han i rättfärdighet och med rättvisa handla barmhärtigt mot dem. Så här beskriver han hur han leder dem: ”Han för sin hjord i bet såsom en herde, han samlar lammen i sin famn och bär dem i sitt sköte, och sakta för han moderfåren fram.” (Jes. 40:11) Han förväntar inte att de i denna tid skall nå upp till någon fullkomlighet, även om detta är hans slutmål beträffande dem. Han får dem inte att känna sig förkrossade av hans överlägsna kunskap och sätter inte sina krav högre än att de kan uppfylla dem; han vet att de måste bli undervisade, övade.

 5. Hur kommer det sig att Jehovas organisation går framåt enhetligt, och hur visar Jehova att förhållandena i organisationen ständigt kommer att förbättras?

⁵ Det gäller framsteg inte bara för några få ledande medlemmar, utan för alla; var och en ger villigt gensvar med full insikt, och var och en fyller sin plats. (1 Kor. 12:14—26) Detta främjar enhetligt och endräktigt framåtskridande. Vi ser förändringar äga rum i organisationen för att den alltid skall bli renare, mera i överensstämmelse med Guds skrivna ord och vara bättre rustad att representera honom. Han säger: ”Jag skall låta guld komma i stället för koppar och låta silver komma i stället för järn och koppar i stället för trä och järn i stället för sten. Och jag vill sätta frid till din överhet och rättfärdighet till din behärskare.” På detta sätt beskriver han de ständigt förbättrade förhållanden som han bereder för sin organisation genom att leda dess medlemmar i frid och genom rättfärdighet och inte genom kärvhet eller tvångsmedel. — Jes. 60:17.

 6. Hur visar Jehova sig vara en Fader för sin organisation?

⁶ Jehova är som en far för sitt folk, och som en far undervisar och leder han detta folk varsamt. Han förväntar inte mer av dem än de kan utföra. Vilken far skulle till exempel sätta ned sitt lilla barn framför en väldig stek och säga till barnet att ta för sig? Barnet skulle inte ens förstå vad pappa sade. Det skulle inte ha tänder att tugga köttet med, och dess matsmältningsapparat skulle inte kunna tillgodogöra sig det. Men i och med att det lilla barnet växer upp kan det äta stadig mat. Det kan öva upp sig och lära sig att göra sådant som är svårt. Ifall det är ett lydigt barn, gör det framsteg. Då och då ställs det inför uppgifter som det inte har haft att lösa tidigare och ger sig kanske i kast med detta som är främmande och gör något som är galet. Men om barnet är lydigt, kommer det att rätta till sitt handlingssätt när det blir tuktat på ett kärleksfullt sätt, och sedan kommer det att utföra uppgiften på rätt sätt. Just så är det med Jehovas folk, hans organisation. — Hebr. 5:12—14.

Exempel på Jehovas varsamma ledning

 7. Hur bevisar Jehovas folk att de inte är ”falska profeter”?

⁷ Somliga har kallat Jehovas vittnen för ”falska profeter”, därför att de i det flydda har haft en viss uppfattning om någonting och sedan längre fram genom sina officiella organ meddelat en eller annan förändring. Eller också har en del medlemmar i organisationen handlat på ett visst sätt och fått göra det en tid, eftersom man inte vetat hur man bör göra i sådana fall, men senare har de av Guds ord förstått vad hans vilja är och har sett till att ändra på sig. Falska profeter ändrar sig inte. Men Guds folk gör det. Och till och med människor som Jehovas vittnen besöker i deras hem har lagt märke till att vittnena som en organisation betraktade växer till mogenhet, blir allt vänligare, kärleksfullare och taktfullare och effektivare i sitt predikoarbete.

 8. Hur efterliknar Jehovas vittnen den undervisningsmetod som Jehova använder?

⁸ Eftersom Jehovas vittnen tänker på hur Gud har hjälpt dem, följer de sina lärares, Jehovas och Jesu Kristi, omtänksamma, kärleksfulla metod, då de leder bibelstudier hemma hos intresserade personer, hos dem som är ”medvetna om sitt andliga behov”. (Matt. 5:3, NW) Sådana människor måste först lära sig vem Gud är, vad hans uppsåt är och vilka föranstaltningar han har gjort för människorna genom Kristi lösenoffer och sitt rike. Därpå dryftas Guds krav på dem som önskar behaga honom. Den studerande måste göra framsteg och växa, bringa sitt liv i överensstämmelse med det som är godtagbart för Gud.

 9. Varför måste det då och då bli förändringar i fråga om insikten och det organisatoriska?

⁹ Också sedan dessa kommit därhän att de överlämnar sig åt Gud är de bara ”barn” i andlig mening. Men de får inte förbli barn. Det finns mer att lära — hänemot fullkomligheten. Alla, vare sig de är nya eller har haft gemenskap med den nya världens samhälle i flera år, måste ändra på sig, då de börjar kunna förstå, tillägna sig de djupare sanningarna och tillämpa dem steg för steg, och de måste nå upp till högre normer för det moraliska livet och en ren, rättfärdig organisation. Detta förklarar varför det måste ske förändringar i tänkesätt, i uppbyggnad och i verksamhet vad Guds organisation beträffar, i det att medlemmarna i den bemödar sig om att bli mera lika sin fullkomlige Gud. — Matt. 5:48.

Teokratisk rening

10. Vilka stora förändringar undergick organisationen år 1919?

¹⁰ En hastig tillbakablick på Jehovas vittnens historia kan belysa hur organisationen gjort framsteg undan för undan. År 1918 hade de blivit overksamma, därför att de inte klart förstod sin kristna position. Men följande år, 1919, blev ett markerat år. Först det året insåg de att Jesus Kristus hade tillträtt sin konungsliga makt i himmelen, att deras uppdrag nu gällde att oförskräckt predika ett nytt budskap, att konungen blivit insatt på tronen. De väcktes upp och blev reorganiserade. Detta innebar inte att de blev fullkomnade i fråga om organisation. Det fanns mycket att lära. Men framstegen blev snabbare från och med den tiden.

11. Vilken viktig förändring, som inträffade år 1932, stärkte organisationen?

¹¹ År 1932 inträffade en betydelsefull förändring. Fram till den tiden hade de ansett att bibelns benämning ”äldste” hade avseende på en ställning, som en person kunde väljas till av den religiösa församlingen. Men år 1932 gick det upp för dem att det förhållandet att man är en ”äldste” har avseende på ett tillstånd av andlig mogenhet, som en person måste växa upp till och som han inte kan väljas till, lika litet som ett spädbarn kan sägas vara vuxet. Man måste först bli en äldste eller en mogen kristen, innan man kan bli förordnad av den styrande kretsen till att inneha en post som medför att man skall öva tillsyn. Detta stärkte och enade organisationen i hög grad.

12. Hur kan man påstå att organisationen fick en fullständigt teokratisk grundval år 1938?

¹² År 1938 gjordes ett utmärkt framsteg, i det att organisationen fick en fullständigt teokratisk grundval. Fram till den tiden hade fortfarande tjänstekommitténs medlemmar i församlingarna valts genom omröstning bland medlemmarna. En närmare undersökning av den första kristna församlingens apostoliska styrelsesätt gav vid handen att det vid den tiden fanns en styrande krets som förordnade män att bekläda tjänsteposter i överensstämmelse med de kvalifikationer som anges i 1 Timoteus 3:1—13 och Titus 1:5—9. I och med denna förändring blev organisationen teokratisk, inte demokratisk, och skulle aldrig mer bli styrd av vissa klickar i församlingarna på politiskt vis, utan bli styrd av Jehova Gud och Kristus Jesus och nedåt genom en synlig styrande krets, som fyllde måttet enligt bibelns kvalifikationer och krav.

13. Har det vidtagits ytterligare förändringar sedan år 1938? Varför kunde inte alla dessa reningsprocesser komma på en enda gång?

¹³ Sedan 1938 har det skett ytterligare reningar, under det att den teokratiska organisationen fortsätter att växa hänemot fullkomning. Allt detta belyser det förhållandet att även om Jehova har satt fullkomlighet som mål för sin organisation, så försöker han inte rätta till allting på en gång. Allteftersom Jehovas folk kunde tåla vid det och allteftersom de behövde det, i och med att deras hjärtan veknade såsom gensvar till hans kärlek, förde Jehova dem allt närmare sig på sitt varsamma, kärleksfulla sätt. — Matt. 19:8; Mark. 10:5.

14. Vad har inträffat sedan andra världskriget, och varför behöver vi inte befara att det skall bli någon tillbakagång?

¹⁴ Före 1938 förde inte Jehova nya medlemmar i stort antal till sin organisation, eftersom den inte var redo att ta hand om dem på tillbörligt sätt. Organisationen måste själv bli fullt befäst i bibliska principer och ett bibliskt tillvägagångssätt, så att den kunde ta itu med de många problem som skulle uppstå till följd av diktaturväldena och andra världskrigets militärväsen. Fördenskull är det efter andra världskriget som organisationen har svällt ut så kraftigt världen runt att den en tid kallades ”den snabbast växande religiösa rörelsen”. Organisationen har lyckats bibehålla renheten och styrkan under denna ofantliga expansion. Den har vuxit teokratiskt. Den är ett Guds skaparverk, som följer samma principer för tillväxten som gäller för olika ting i naturen. Liksom ett träd växer sakta men säkert och till och med kan lyfta stora betongblock på en trottoar, som är i vägen, så har Jehovas organisation honom att tacka för livet och växer tack vare hans andes oemotståndliga kraft.

15. Hur har Gud bevarat sitt folk från att följa ett handlingssätt som kunde skada dem själva eller andra?

¹⁵ Sedan Gud år 1919 befriat sitt folk från träldomen under det stora Babylon, den falska religionens världsvälde, och sedan han fört dem hänemot större ljus, dvs. insikt om honom och hans uppsåt, har han aldrig lett sitt folk så att de kommit att följa ett skadligt handlingssätt. De har tryggt blivit förda igenom prövningar under det förödande andra världskriget, hatet från nationernas sida och förtalet från prästerskapets och andra fienders sida såväl som igenom den mest omfattande förföljelse som någonsin förekommit. Ibland har de begått misstag, därför att de sökt reda ut vissa problem genom att helt lita till den egna uppfattningen, men Jehova har förlåtit dem på grundval av deras tro på Kristi lösenoffer. Han har bevarat dem från att slå in på en väg som skulle ha varit honom misshaglig. Han har givit dem den kunskap de behövt vid varje särskild tidpunkt. (Matt. 24:45—47) Han har i själva verket underrättat dem redan innan ett nödläge uppstod, så att de har varit väpnade på förhand. Han säger till dem: ”Se, vad jag förut förkunnade, det har nu kommit. Nu förkunnar jag nya ting; förrän de visa sig, låter jag eder höra om dem.” — Jes. 42:9.

16. a) Nämn ett exempel på hur Jehova förbereder sin organisation på förändringar i fråga om tänkesätt och likväl hjälper sitt folk att inte ta anstöt eller synda, b) Varför fick de bättre insikt beträffande de ”överordnade myndigheterna” just i rätt tid?

¹⁶ Ett exempel på detta är Jehovas vittnens ståndpunkt till denna världens regeringar. Genom att begrunda det handlingssätt som Jesu Kristi apostlar följde förstod vittnena att Guds befallning att de goda nyheterna om Riket skulle predikas måste åtlydas vad nationerna än skulle göra för att söka stoppa predikandet. Jehovas vittnen följde det föredöme apostlarna gett dem. När apostlarna av den judiska högsta domstolen blev befallda att sluta upp med att predika, svarade de domstolen: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” (Apg. 5:27—29, NW) Men under någon tid, från 1929 till 1962, hade vittnena den uppfattningen att när Paulus i Romarna 13:1 talade om ”överheten” eller ”de överordnade myndigheterna” (NW), som man skall vara underdånig, då syftade han på Jehova Gud och Kristus Jesus. År 1962 påvisades det emellertid på ett övertygande sätt att de överordnade myndigheter, som omnämns här, verkligen är de politiska styresmännen i denna världen. Vilken verkan fick då denna bättre insikt på Guds folk? Jehova hade förberett dem för detta. Den nya insikten medförde inte att de kom i total underdånighet under de politiska styresmännen, så att de hörde upp med det arbete som Jehova genom Kristus hade befallt dem att utföra, utan det framhävdes för dem att deras underdånighet var relativ. De hade visserligen alltid hyst respekt för styresmännen genom att följa Jesu ord: ”Betala då tillbaka till kejsaren det som är kejsarens, men det som är Guds till Gud [såsom den suveräna myndigheten]”, men nu förstod de denna princip ännu klarare. Denna vidgade syn gav dem större jämvikt och rentav större respekt för denna världens styresmän och tjänade som en i rätta ögonblicket given förmaning och ett skydd i en tid då det förekommer så stor vanvördnad för myndigheterna här i världen och då revolutioner och politiska omvälvningar hör till ordningen för dagen. — Matt. 22:21, NW.

Jesu kärleksfulla undervisningsmetod

17. Redogör för hur Jesus följde Jehovas kärleksfulla undervisningsmetod.

¹⁷ Jesus var den störste lärare som någonsin vandrat här på jorden, och han tillämpade just denna undervisningsmetod. När han började samla lärjungar omkring sig, sade han dem inte att han skulle dö efter tre och ett halvt års verksamhet som en Ordets förkunnare. De var ännu inte i stånd att förstå detta, och inte var de heller starka nog att kunna bestå, om de fick veta en så förkrossande sanning. Längre fram, när han verkligen talade med dem om detta, var Petrus den som först tog till orda och sade: ”Var god mot dig själv, Herre; du kommer alls icke att drabbas av detta öde.” (Matt. 16:22, NW) Jesus tillrättavisade honom. Inte ens vid den tiden förstod Petrus till fullo hur det förhöll sig med Kristi lösenoffer, men Jesus visste att Petrus kunde tåla den här sanningen och inom kort skulle få full vetskap om vad den innebar. (Joh. 16:12) Vid ett tillfälle sade han något som chockerade somliga av hans lärjungar: ”Sannerligen, sannerligen, jag säger er: Om ni icke äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni icke liv i er.” (Joh. 6:53, Hd) Sedan Jesus sagt detta, var det många som drog sig bort från honom. Framställde Jesus denna lära, som gjorde dem så bestörta, innan deras sinnen var beredda att ta emot den? Nej. De som uppriktigt hade hört på Jesus, visat lydnad och hållit sig à jour med hans förkunnelse tog inte anstöt. De stannade kvar hos honom, och Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord.” (Joh. 6:68) Jesus visste att några skulle vilja vara lärjungar bara under goda dagar, att deras hjärtan inte var rätta. Tiden var nu kommen för honom att säga detta, så att de fick bekänna färg. Han önskade bilda en organisation som bestod av sådana som skulle hålla fast vid sanningen också sedan han var borta. — Luk. 22:28.

Organisationens framåtskridande i apostlarnas dagar

18, 19. Påvisa att förändringar i fråga om tänkesätt och organisation inte är något nytt för Jehovas folk.

¹⁸ Längre fram, sedan den heliga anden blivit utgjuten, uppenbarade Jehova inte hela sanningen för sin organisation med en gång. Omkring tretton år efter det att Petrus hade predikat för hedningen Kornelius och Gud hade mottagit denne oomskurne hedning och hans husfolk, visade det sig likväl nödvändigt att den styrande kretsen i Jerusalem kom tillsammans för att dryfta frågan om omskärelsen. Guds ord och ande uppenbarade att det inte var nödvändigt att bli omskuren för att bli upptagen i den kristna församlingen. (Apg. 15:28, 29) Längre fram medförde förhållandena i den kristna församlingen i Korint att vissa frågor kom upp som måste redas ut av en medlem av den styrande kretsen, nämligen Paulus. De hade fått en felaktig uppfattning om hur långt de kunde gå i sin kristna frihet beträffande att äta kött som en gång hade offrats åt en avgud och hur stor maktbefogenhet organisationen hade när det gällde den moraliska friheten, detta i ett fall av omoraliskhet i församlingen. (1 Kor. 8:1—13; 5:1—5) Ja, i alla breven i de kristna skrifterna reddes det ut många sådana frågor.

¹⁹ När man läser Apostlagärningarna, ser man också att sanningen steg för steg blev klarare. Vid Kristi andra ankomst skulle han inte komma till en jordisk tron, utan han skulle vara en mäktig osynlig ande (1 Petr. 3:18; Fil. 2:9, 10; jfr Apg. 1:6); ett avfall skulle inträffa efter apostlarnas död. (Apg. 20:29, 30) Det var inte förrän omkring år 96 v.t., i och med den uppenbarelse Johannes fick, som antalet av dem som kallas till konungslig värdighet med Kristus blev uppenbarat — en uppenbarelse som gällde ”kvinnans” säd och Abrahams säd. — Upp. 7:4; 14:1.

Enhet med variation

20. Hur sätts vi på prov genom förändringar?

²⁰ Vi som åstundar rättfärdighet sätts alltså på prov. Är vi villiga att ödmjuka oss och bli formade för liv av Skaparen, Jehova Gud, eller framhärdar vi i en självbestämmande ande och avskiljer oss och sätter oss emot honom och hans ord? Man blir inte klavbunden genom att tjäna i Jehovas organisation. Det måste finnas enhet, eftersom människan inte skapades för att leva för sig själv. Det kan inte bli en rättfärdig jord på något annat sätt.

21. Varför måste det finnas organisation jämte enhet i uppsåt, om det nödvändiga arbetet skall bli utfört?

²¹ I alla sammanslutningar måste det finnas gemenskap, organisation och enhet i fråga om uppsåt. Man är i behov av de anslutnas olika talanger, förmågor och bidrag för att organisationen skall få något arbete utfört och för att alla i organisationen skall få del av de åstundade fördelarna. Fördenskull har Gud inte gjort alla exakt lika. De är lika enbart i sin hängivenhet för honom, i sin kärlek, sin insikt i hans ord, sin tjänst för honom och hans principer och sanningar. Alla har inte samma förmågor. Gud har ordnat med variation. Tidigt i mänsklighetens historia gavs det bevis för att Gud hos det första människoparet hade nedlagt förmågan att genom fortplantningsprocessen överföra talanger och förmågor till sina olika avkomlingar, så att människorna skulle kunna utföra det arbete som behövde göras. I en familj finner vi tre söner, som var och en hade sin särskilda begåvning och blev experter inom var sitt verksamhetsområde: Den ene blev expert på boskapsskötsel, den andre en musikens mästare och den tredje en mycket skicklig smed. — 1 Mos. 4:19—22.

22. Hänemot vad för något leder Jehova sitt folk, och varför måste han leda dem varsamt och steg för steg?

²² Under det att Jehova ger sitt folk allt vad de behöver, leder han dem till allt större och större lycka hänemot livet i en ny ordning. När de första nybyggarna i Nordamerika färdades västerut, såg de otydligt något som till en början kan ha förefallit vara moln vid horisonten men som litet senare visade sig vara en bergskedjas skarpa konturer; och när de kom närmare, framträdde träd, klippor och andra detaljer i det vackra landskapet allt tydligare. Så förhåller det sig också med Guds folk. De vet att det kommer att bli en ny ordning, en rättfärdig tingens ordning, i vilken det inte kommer att finnas några tårar, någon sorg eller död. (Upp. 21:3, 4) Ju närmare de kommer, desto tydligare blir konturerna. Detta kräver att de vidtar en del förändringar, men de är lyckobringande förändringar som för dem ut på ett vidare kunskapsfält, till bättre insikt om sin store Gud, Jehova, i det att de blir alltmera lika honom. I hans nya tingens ordning skall vi lyckas uppnå fullkomlighet och få njuta av livets fullhet för evigt. Då skall vi ha förmåga att tillägna oss ännu kraftigare sanningar om Jehova, vår kärleksfulle herde och ledare, i det att han utdelar ännu mer överflödande välsignelser genom sin Sons, Jesu Kristi, rike. — Jes. 9:6, 7.