En högtid som skall firas av milliarder

1. Vilket vittnesbörd till förmån för tanken att de ”andra fåren” har del i den motbildliga lövhyddohögtiden kom fram år 1931? Och år 1932?

KOMMER den gode herdens, Jesu Kristi, ”andra får” med i firandet av den motbildliga lövhyddohögtiden? Det finns uppmuntrande vittnesbörd om att de kommer med vid den av Gud bestämda tiden för dem. Klar belysning, lik festlig illuminering, kom år 1931 att upplysa innehållet i Hesekiels profetia, kapitel 9. Det uppenbarades då att de bedrövade människor, vilka mannen, som var klädd i linnekläder och hade ett skrivtyg vid sin länd, tecknar med ett tecken på pannan, är desamma som ”fåren” i Jesu liknelse i Matteus 25:31—46. Den klara belysningen fortsatte att ge upplysning, då det år 1932 uppenbarades att samma ”får”-klass hade framställts i bild genom Jonadab, Rekabs son, som blev vän till Jehovas skarprättare, kung Jehu i Israel. — 2 Kon. 10:15—28; Jer. 35:1—19.

2. a) Vilket slags inbärgande eller församlande skulle, enligt Jesu profetia om ”avslutningen på tingens ordning”, försiggå vid denna tid, förutom det hopsamlande som omtalas i Matteus 24:31? b) Vad var det som år 1935 i hög grad satte fart på detta inbärgande?

² Låt oss komma ihåg att Jesus framställde liknelsen i Matteus 25:31—46 såsom en del av det ”tecken” som skulle vittna om hans osynliga ”närvaro” och ”avslutningen på tingens ordning”. (Matt. 24:3) Genom denna liknelse förutsade Jesus att det skulle ske en inbärgning, ett församlande, av andra förutom av de ”utvalda”, omtalade i Matteus 24:31, under den här ”avslutningen på tingens ordning”. Ett sådant församlande, inbärgande, av dem som gjorde gott mot de ”utvalda” tog sin början på våren år 1935. Det som i hög grad satte fart på inbärgningen var det tal som framfördes på fredagen den 31 maj 1935 vid Jehovas vittnens vitt och brett annonserade konvent, som hölls i Washington, Förenta staternas förbundshuvudstad, och till vilket den så kallade Jonadabklassen hade blivit särskilt inbjuden.

3. a) Vilket ämne avhandlades i det tal som då hölls, och hur många var det som blev döpta dagen efter? b) Vilket ”tecken” blev uppfyllelsen av orden i Matteus 25:31—46 nu en del av?

³ Den nämnda dagen talade presidenten för Watch Tower Bible and Tract Society över ämnet ”Den stora skaran” och dryftade då profetian i Uppenbarelseboken 7:9—14. Han påvisade att medlemmarna av den ”stora skaran” är desamma som ”fåren” i Jesu liknelse i Matteus 25:31—46. Denna förklarande framställning hälsades med jubel både av medlemmarna av den smorda kvarlevan och av Jonadabklassens medlemmar. Följande dag försiggick dop, och det var 840 som genom nedsänkning i vatten symboliserade sitt överlämnande åt Jehova Gud. Flertalet av dessa visade sig tillhöra de ”får”, som gör sig till vänner med kungen Jesu Kristi andliga ”bröder”. Detta blev nu en del av ”tecknet” som bevisar att den regerande Jesus Kristus är osynligen närvarande och likaså att vi nu lever i ”avslutningen på tingens ordning”.

4. Hur blev dessa upplysningar bekantgjorda för alla ”fåren”, och vilket inbärgande fortsatte?

⁴ Dessa upplysningar bekantgjordes över hela jorden för alla fårlika människor genom att de publicerades i The Watchtower för 1 och 15 augusti 1935 (Vakttornet för 1 och 15 oktober 1935). Inbärgandet av Jonadabklassen fortsatte således med av Jehova Gud givet bemyndigande.

5. a) Hur omfattande har inbärgningen sedan dess blivit? b) Men vilket redan påbörjat inbärgande avbröts inte?

⁵ Trots alla de avbräck som andra världskriget vållade under åren 1939—1945 och den fruktansvärda förföljelsen av Jehovas vittnen under dessa glödheta tider, har inbärgningen, församlandet, av de ”andra fåren” vuxit ut till en verksamhet som nu bedrivs inom mer än 200 länder och ögrupper. Men inbärgningen av dem som tillhör den ”stora skaran” hindrade inte att ytterligare medlemmar av ”Rut”- och ”Ester”-klassen samlades ihop. Nej, utan fler ”rankor”, värdiga att bli en del av ”vinstocken”, Kristus, blev alltjämt hopsamlade. (Joh. 15:1—8) Fler ”grenar” blev fortfarande hopsamlade för att ”ympas in” i det symboliska ”ädla olivträdet”, såsom det beskrivs i Romarna 11:17—24.a — 5 Mos. 16:13.

6. a) Vilken stämning skulle, enligt vad Jehova sade, råda bland människorna under denna högtid i sjunde månmånaden? b) Var lövhyddohögtiden och bärgningshögtiden två från varandra skilda fester, som inleddes vid olika tidpunkter?

⁶ Från år 1919 och framåt i tiden har det således verkligen pågått en motbildlig lövhyddohögtid, som kännetecknats av en glättig stämning, ett av den forna lövhyddohögtidens särskilt framträdande drag. Jehovas ord beträffande högtidsfirarna vid lövhyddohögtiden blev ett slags dagorder: ”Du skall vara uppfylld av glädje.” (5 Mos. 16:15) Låt oss inte i det här sammanhanget glömma bort att lövhyddohögtiden och bärgningshögtiden är en och samma högtid, den ena högtiden börjar inte sedan den andra redan tagit sin början långt tidigare. Bärgningshögtiden pågick samtidigt med att man bodde i lövhyddor. I den forntida förebilden hade den sju dagar långa högtiden i sjunde månmånaden fått två olika benämningar helt enkelt därför att det var under skördetiden i sjunde månaden, Tischri (Etanim), som man skulle bo i lövhyddor. Eftersom det, i den forna förebilden, var en skördetid för israeliter, var det mycket passande att uppfyllelsen av bärgningshögtiden tog sin början år 1919 med en skörd, ett hopsamlande, av dem som framställts i bild genom de köttsliga israeliterna, nämligen en kvarleva av andliga israeliter. — Jämför Vakttornet för 1 december 1967, sidorna 547, 548.

FRAMTIDSUTSIKTER FÖR HÖGTIDEN

7. Varför är utsikterna för lövhyddohögtiden utmärkta?

⁷ Hurdana är utsikterna för den motbildliga lövhyddohögtiden, bärgningshögtiden, som vi redan har kommit in i? Utmärkta! Hur så? Därför att den stundande ”stora vedermödan” och det annalkande ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, Har-Magedon, inte skall dämpa den glättiga stämningen under vår högtid. (Matt. 24:21; Upp. 16:14, 16) Av bibelns profetior framgår det att den motbildliga högtiden skall fortsätta utan avbrott in i den nya ordning som Jehova Gud skall införa med sin segerrike krigarkung, Jesus Kristus, såsom sitt redskap. De som överlever Jehovas krig, Har-Magedon, nämligen den smorda kvarlevan och den ”stora skaran” av ”andra får”, skall fortsatta att hålla högtiden i den rättfärdiga nya ordningen.b

8, 9. Hur länge skall den smorda kvarlevan, som överlever, stanna på jorden, och vilken syn på firandet av lövhyddohögtiden ger orden i Sakarja 14:16—19 dem?

⁸ Hur länge medlemmarna av den smorda kvarlevan skall stanna på jorden i den fungerande nya ordningen såsom ”tillfälliga inbyggare”, tills de blir förhärligade i himmelriket, det vet de inte nu. Men kvarlevans nuvarande glada syn på firandet av högtiden under sin fortsatta tillvaro på jorden är väl grundad på Jehovas profetiska ord. I Sakarja 14:16—19 heter det till exempel att dessa som firar den motbildliga lövhyddohögtiden i närvarande tid mångdubblas:

⁹ ”Och det skall ske, att alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem skola år efter år draga ditupp för att tillbedja konungen HERREN Sebaot och för att fira lövhyddohögtiden. Men om någon av jordens folkstammar icke drager upp till Jerusalem för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, då skall över den icke komma något regn. Om Egyptens folkstam icke drager åstad och kommer ditupp, så skall ej heller över den komma regn. Detta bliver den hemsökelse, som HERREN skall låta drabba de folk, som icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden. Ja, så skall Egypten drabbas av sin synd, så skola ock alla andra folk drabbas av sin synd, om de icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.”

10. När alla nationerna företar sitt slutliga angrepp på det motbildliga Jerusalem, vilka skall då förbli vid liv på jorden och vilka skall det inte?

¹⁰ Vilka är det då som här kallas ”alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem”? Varken den smorda kvarlevan av andliga israeliter eller deras följeslagare, medlemmarna av den ”stora skaran”, som kommer ut ur alla nationer och inför nationerna börjar ägna sig åt att tillbedja Jehova, företar något angrepp på det motbildliga Jerusalem. Det är just kvarlevan och den ”stora skaran” som blir föremål för det angrepp som nationerna gemensamt företar och riktar mot dem därför att de förblir lojala mot det ”himmelska Jerusalem”. (Hebr. 12:22) De föregående verserna (Sak. 14:1—15) redogör för hur Gud strider mot de angripande nationerna och hur han bekräftar sin kungavärdighet, sin suveränitet, över vår jord. I Uppenbarelseboken 19:11—21 återfinns en livfull beskrivning av hur nationerna, utan undantag, skall angripa dem här på jorden som håller fast vid det ”himmelska Jerusalem” och likaså av att ingen enda av dessa nationer skall överleva ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, Har-Magedon. Inte ens de som så att säga stannar hemma, men som ger sitt stöd åt de stridande förbanden, skall överleva, i synnerhet vid totalmobilisering.

11. Hur omfattande blir det fördärv som alla fiender skall lida i Har-Magedon, och varför skall det gå så?

¹¹ Alla sådana fiender skall drabbas av evig förintelse, då Guds krig, Har-Magedon, är ett faktum, och det är inte sörjt för någon uppståndelse för dem. (Matt. 25:31, 32, 41—46; Jes. 66:23, 24; Rom. 6:9; 1 Kor. 6:9, 10) Deras döda kroppar skall i likhet med de kroppar, som får ligga kvar på ett slagfält, bli till mat åt asfåglar. (Upp. 19:17—21) Och vad skall hända därefter?

12. Vilka är det då, enligt bibeln, som avses med uttrycket ”alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem”?

¹² Nu är stunden kommen för dem som beskrivs med uttrycket ”alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem”. (Sak. 14:16) Vilka kan då dessa vara? Enligt Skriften bör det vara ”alla” de milliarder döda människor som har dött före den bebådade ”stora vedermödan” och det krig som är en del därav, ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, Har-Magedon, och som har hopp om en jordisk uppståndelse.c Jesus Kristus talade om en uppståndelsens tid för ”alla som är i minnesgravarna”. (Joh. 5:28, 29; Upp. 20:12, 13) Ett oräkneligt antal forna egyptier skall vara bland dessa som blir uppväckta från de döda, men det skall på den tiden inte finnas något landområde som kallas Egypten, och inte heller några andra nationella uppdelningar baserade på förhållandena i flydda tider.

13. Vad måste de som blir uppväckta på jorden under Kristi rike med rätta erkänna, och vad kommer annars att hända dem?

¹³ Under Kristi tusenårsregering skall alla dessa uppväckta på jorden bli undervisade om den enda sanna religionen. Kommer alla att underställa sig den? Om någon önskar vinna evigt liv, måste han komma till Jehovas andliga tempel som är förbundet med det ”himmelska Jerusalem”. Han måste fira den motbildliga lövhyddohögtiden i templets jordiska förgård, där den ”stora skaran” som får överleva Har-Magedon redan befinner sig. (Upp. 7:9—15) Han måste erkänna de ”furstar överallt i landet”, som kungen Jesus Kristus skall ”sätta till” att leda jordens angelägenheter. (Ps. 45:17) Framför allt måste dessa som blir uppväckta på jorden erkänna Jehova såsom Gud och universums suverän, såsom ”konung över hela jorden” förmedelst Jesus Kristus. (Sak. 14:9) Annars skall den store regnmakaren, Jehova, inte gjuta ut sina välsignelser över dem genom Kristus. (Sak. 10:1) För dem som inte blir välsignade skall detta vara som att bo i ett av torka hemsökt land, vilket betyder slutlig död.

14. Vad skall det innebära för den som blir hemsökt av Jehova under Kristi tusenårsregering?

¹⁴ Jehova kommer också att till sitt förfogande ha en ”hemsökelse”, som är snarlik den som han lät drabba de nationer som stred mot hans ”himmelska Jerusalem”. (Sak. 14:12—15) Att han griper in mot sådana hårdnackade motståndare till den sanna tillbedjan skall betyda evig död för dem, ja också om detta inträffar innan Kristi 1.000-åriga regering har gått till ända. Sådana hemsökta syndare skall inte få leva vidare fram till slutet på Kristi tusenårsregering och därefter få tillfälle att rättfärdiggöras av Jehova Gud och vinna ändlöst liv på en paradisisk jord. Deras tillfälliga vistelse under Kristi rikes styre medför inte den nytta som var avsikten med den.

15. Vilka kommer att lojalt samarbeta med den överlevande kvarlevan av andliga israeliter under den tid de kommer att vistas i den nya ordningen?

¹⁵ När den nya ordningen börjar, skall den överlevande kvarlevan av andliga israeliter fortfarande bo i tält bildligt talat, vara ”tillfälliga inbyggare” på jorden. De väntar sig att de skall bli överflyttade från den jordiska skådeplatsen till sin himmelska arvedel, till att få vara med Kristus och hans medkungar och medpräster. (Upp. 20:4—6) Men under den tid de kommer att vistas på jorden efter Har-Magedon skall de uppleva att ”furste”-klassen, de som blivit satta till ”furstar överallt i landet”, lojalt samarbetar med dem i att öva tillsyn över den motbildliga högtiden i sjunde månaden, lövhyddohögtiden.d — Hes. 45:17, 25.

16. a) Bland vilka skall många medlemmar av ”furste”-klassen bli uttagna? b) Vilket privilegium tillsammans med dem skulle ge den överlevande kvarlevan en alldeles särskild glädje?

¹⁶ Medlemmar av ”furste”-klassen skall tas från den ”stora skaran” av fårlika människor som överlever den ”stora vedermödan” tillsammans med den av anden pånyttfödda kvarlevan. (Upp. 7:1—15) Dessa skall bevittna hur de milliarder människor som nu är döda blir uppväckta och församlade, inbärgade på den jordiska förgården till Jehovas andliga tempel, där de får fira lövhyddohögtiden i dess motbild. Vilken glad upplevelse skulle det inte vara för den andliga kvarlevan att få vistas på jorden ända fram till början av detta mirakulösa församlande, som man kan få en föreställning om av orden i Sakarja 14:16—19! Med obeskrivlig glädje skulle de då ta del i det världsvida högtidsfirandet tillsammans med alla dessa som blivit återlösta med ”Guds lamms” dyrbara blod, hans som är ”vårt påskoffer, Kristus”.e — Hes. 44:3; 45:7—46:18; 48:21, 22.

17. a) Varför skall det inte vara förgäves som man firar denna högtid under Kristi tusenårsregering? b) Hurdan skall den situation vara, som jordens invånare, vilka fortfarande är vid liv, har varit på vandring emot likt tältare?

¹⁷ Att man firar denna högtid skall inte visa sig vara förgäves, för vid slutet av Kristi 1.000-åriga regering skall alla som fortfarande är vid liv på jorden helt underordna sig Jehova, tillbedja honom i hans stora andliga tempels hela jorden omfattande förgård, det andliga tempels som är förbundet med det ”himmelska Jerusalem”. Han skall då låta sin Son Jesus Kristus, som framgångsrikt har fullbordat sin regering under de anslagna tusen åren, överlämna ”riket” åt honom. (1 Kor. 15:24—28) Detta skall vara den jordiska situation, hänemot vilken alla jordens invånare skall ha varit på vandring, utan varaktig stad likt tältare.

18. Vad blir deras lott som består i det slutliga prov som Jehova anställer?

¹⁸ I detta kritiska ögonblick kommer det slutliga, avgörande provet, som gäller deras ostrafflighet gentemot Jehova såsom universums suverän. De som då faller igenom i provet skall förgås för alltid. De som hävdar och försvarar Jehova genom att framgångsrikt bestå i detta avgörande prov skall vinna rätten att bebo den om Eden påminnande jorden för evigt. De skall inte längre vara tältare, ”tillfälliga inbyggare”, i landet. Deras vistelse på den paradisiska jorden skall vara permanent, stadigvarande. (Upp. 20:7—15) Den glädje som de har erfarit under den tid de firat den motbildliga lövhyddohögtiden skall fortsätta för alltid här på den lycklige Gudens och Konungens, Jehovas, jordiska fotpall. — 1 Tim. 1:11.

[Fotnoter]