-
Att odla den finaste vänskapen i hela universumVakttornet – 1985 | 15 maj
-
-
vittnen som lever nu i 1900-talets värld eller tingens ordning.
Sky vänskap som kommer att tryta
14. Hur undviker Jehovas vittnen att uppleva det som förutsägs i Sakarja 13:4—6 när det gäller vänskap?
14 Därför att Jehovas vittnen inte gör sig till denna fördärvade, våldsfyllda världs vänner, blir de framställda i oriktig dager, illa behandlade och förföljda. Det blev också det största Jehovas vittnet som någonsin levat på jorden, Jesus Kristus, och de är inte bättre än han var. (Uppenbarelseboken 1:5; 3:14) Eftersom de uppriktigt fortsätter att bringa sitt tänkesätt i överensstämmelse med sin finaste väns, Jehova Guds, ord, har de förskonats från att uppleva det som beskrivs profetiskt i Sakarja 13:4—6 (NW), där det heter: ”Det skall ske på den dagen att profeterna skall blygas, var och en för sin syn då han profeterar; och de skall inte bära en ämbetsmantel av hår i syfte att bedra. Och han skall i sanning säga: ’Jag är ingen profet. Jag är en som brukar jorden, ty en jordemänniska själv förvärvade mig redan i min ungdom.’ Och man skall säga till honom: ’Vad är detta för sår på din person mellan dina händer?’ Och han skall bli tvungen att säga: ’De som jag blev tillfogad i deras hus, som intensivt har älskat mig [i mina vänners hus, Åkeson].’”
15. Varför har kristenhetens präster burit speciella klädesplagg ute bland allmänheten, och med vilka har de ingått själviska vänskapsförhållanden?
15 Kristenhetens präster har nu i århundraden burit ”ämbetsmantlar” i syfte att rikta uppmärksamheten på sitt religiösa yrke och i syfte att själva få ära genom att tydligt skilja sig från sina församlingsmedlemmar, vilka de betecknar som ”lekmännen”. Detta gör dessa präster, trots att det inte finns tillstymmelse till bevis för att Jesus Kristus och hans apostlar och de evangelieförkunnare han skickade ut någonsin bar religiösa ämbetsmantlar för att rikta uppmärksamheten på sin ställning och för att förstora upp den. Vi är nu långt framme i ”avslutningen på tingens ordning”, som började i och med slutet på ”nationernas fastställda tider” eller ”hedningarnas tider” år 1914. (Matteus 24:3; Lukas 21:24, 1917) Prästerskapet har länge försökt vara de bästa vänner med de kommersiella, militära och politiska elementen i denna världen. Detta har de gjort i själviskt syfte och utan några som helst samvetskval. Men deras själviska vänskap av det här slaget kommer att bli kortlivad!
16. a) Vad skall prästklassens världsliga ”vänner” enligt bibelns profetior inom kort göra med den? b) Vad kommer prästerskapet, även om det befinner sig i en ny ställning, till slut inte att kunna undgå?
16 Prästerskapet befinner sig precis som lekmännen i en mycket vetenskaplig tidsålder. Pressen i den här tiden frestar på världsliga relationer till det yttersta. Trots sin påstådda ställning hos himmelens Gud har prästerskapet inte fått honom att välsigna de kommersiella, militära och politiska anordningarna, och de har ingen lättnad att erbjuda under de allt sämre världsförhållandena. Snart kommer prästerskapets världsliga ”vänner” att bringas till insikt om att prästerskapet inte är till någon som helst nytta för dem, ja, att det rentav är en belastning för dem, med sina falska profetior om att det skall bli bättre tider i materiellt avseende förutan Jehovas rike genom Kristus. Ja, dessa världsliga ”vänner” kommer till sist att drivas till att ge fullt utlopp åt sitt förlorade förtroende, sitt förakt, ja, sitt hat. De kommer att med våld förinta prästerskapet eller åtminstone ta ifrån dess medlemmar deras professionella ämbetsmantlar och degradera dem till en ställning där de inte har sitt yrke, till en lekmannaställning, som det förklaras i Sakarja 13:4—6. Men denna förändrade ställning kommer inte att förskona prästerskapet från att förintas tillsammans med det stora Babylon, världsväldet av falsk religion, såsom det förutsägs i kapitel 17 och 18 i Uppenbarelseboken. Prästerskapets världsliga ”vänner” kommer att svika det helt.
17. Vilken vänskap är värd att uppodla, och för hur länge?
17 Hur viktigt är det inte, med tanke på detta, att sky ett felaktigt slag av självisk vänskap! Men hur dyrbar bör inte den finaste vänskapen i hela universum vara för oss! Den är värd att vi odlar den för evigt.
-
-
Den finaste vänskapen består i en ovänskaplig världVakttornet – 1985 | 15 maj
-
-
Den finaste vänskapen består i en ovänskaplig värld
”Skaffa er vänner med hjälp av den orättfärdiga rikedomen, så att de, när den tar slut, må ta emot er i de eviga hyddorna.” — LUKAS 16:9.
1. Varför var orden i Ordspråksboken 14:20 inte tillämpliga på Jesus Kristus, när han var på jorden?
”ÄVEN av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.” (Ordspråksboken 14:20) Detta ordspråk av kung Salomo i Israel var inte tillämpligt på den största människa som någonsin levat på jorden, Jesus Kristus, han som var större än Salomo. Jesus drog inte in israeliter i ett förtroligt umgänge med sig genom materiell rikedom; och inte heller erkände han jordiska rikedomar som grundvalen för en sann bestående vänskap.
2. Vilka vänner sade Jesus till sina lärjungar att de skulle skaffa, och av vilken orsak?
2 Det är sant att Jesus vid ett tillfälle sade: ”Skaffa er vänner med hjälp av den orättfärdiga rikedomen, så att de, när den tar slut, må ta emot er i de eviga hyddorna.” (Lukas 16:9) Men de ”vänner” som Jesus tänkte på var Jehova Gud, källan till alla värdefulla ägodelar, och sig själv som Sonen till sin omätligt rike Fader. Om vi i våra dagar följer samma råd, förs vi in i den finaste vänskap som man kan få åtnjuta på jorden, vänskapen med Jehova Gud genom hans självuppoffrande Son, Jesus Kristus.
3. Vilka ”hyddor” kan dessa himmelska vänner föra oss in i?
3 Eftersom dessa himmelska varelser har odödligt liv, kan de förbli våra orubbliga vänner och föra oss in i ”de eviga hyddorna”, antingen dessa ”eviga hyddor” kommer att bli i himmelen där ovan tillsammans med alla de heliga änglarna eller här nere på jorden i det återupprättade paradiset. — Lukas 23:43.
-