däribland den lokala inställningen till termen i fråga. I vilket fall som helst så heter det om vår tids ”stora skara”, som kommer ut ur alla nationer och som beskrivs i Uppenbarelseboken 7:9—17, att den ”ägnar honom [Gud] helig tjänst dag och natt i hans tempel”. Alla är Guds tjänare (ministers) i helig, upphöjd bemärkelse.

Att förhärliga tjänsten

”Jag ... förhärligar ... min tjänst.” — Rom. 11:13.

1, 2. a) Vad kommer Ordets förkunnare eller tjänare inom den falska religionen att försöka göra vid ett visst tillfälle i framtiden i stället för att förhärliga sin tjänst, enligt Sakarja 13:4—6?

DEN tid nalkas då de som är Ordets förkunnare eller tjänare (engelska: ministers) i vilken som helst falsk religion kommer att blygas. De skall försöka hemlighålla vilken sysselsättning de har. Detta är vad bibelns profetior visar. I Sakarja 13:4—6 (NW) omtalas de som ”profeter” eller visionärer, och det heter:

² ”Och det skall ske på den dagen att profeterna skall blygas, var och en för sin syn då han profeterar; och de skall inte bära en ämbetsmantel av hår i syfte att bedra. Och han skall i sanning säga: ’Jag är ingen profet. Jag är en som brukar jorden, ty en jordemänniska själv förvärvade mig redan i min ungdom.’ Och man skall säga till honom: ’Vad är detta för sår på din person mellan dina händer?’ Och han skall bli tvungen att säga: ’De som jag blev tillfogad i deras hus, som intensivt älskat mig.’”

3. I vilken utsträckning kommer sådana sår att tillfogas kristenhetens präster?

³ De som tidigare älskat de religiösa prästerna skall till sist vända sig emot dem och slå dem och såra dem rentav till döds eller så långt att de överger sitt religiösa yrke och dess särskilda klädstil. I den sista boken i bibeln, Uppenbarelseboken, visas det med kraftfullt bildspråk hur de världsliga befattningshavarna vänder sig emot dem som har en religiös befattning. I kapitel 17 framställs hela den falska religionens världsvälde, som härleder sig från det forntida Babylon, som en internationell sköka kallad det stora Babylon.

4, 5. a) Hur är den falska religionens världsvälde symboliskt framställt i Uppenbarelseboken, kapitel 17? b) Vad kommer till sist de symboliska hornen, och vilddjuret självt, att med Guds tillåtelse göra mot henne som rider på det?

⁴ Bildligt talat sitter hon på ett scharlakansrött vilddjur, som har sju huvuden och på dessa huvuden tio horn. Vilddjuret går ner i en avgrund, försvinner, och visar sig igen, alldeles som det förhöll sig med Nationernas förbund och dess efterträdare, Förenta nationerna. Det stora Babylon klättrade tillbaka upp på detta på nytt framträdande internationella politiska ”vilddjur” år 1945. Sedan dess har det stora Babylon ridit på detta ”vilddjur” i kunglig färg i mer än 35 år. Den tid måste nu vara nära då det symboliska vilddjuret, till förskräckelse för religionsanhängarna, vänder sig emot den lösaktiga ”kvinna” som har dominerat politiken under sju på varandra följande världsväldens livstid. Vad skall hända sedan? Uppenbarelseboken 17:15—18 framställer det för oss med orden:

⁵ ”Vattnen som du såg, där skökan sitter, betyder folk och skaror och nationer och tungomål. Och de tio horn som du såg, och vilddjuret, dessa skall hata skökan och skall göra henne