Hoppet att få överleva hjälper oss möta problemet

 1. Varför kan intet hopp om att få Överleva hållas fram för denna generation av världsliga element?

POLITIKEN, militarismen, kapitalismen, kommunismen, socialismen eller kristenhetens och hedendomens religioner har inget hopp om att få överleva att hålla fram för denna generation. Deras försvarsåtgärder mot vad de ser komma kan inte bestå, när Guds dom verkställs på nationerna.

 2. Varför skulle det från världslig synpunkt sett vara bättre att dö före ett nytt världskrig än att överleva det, och varför bör vi alltså vara tacksamma för att vi har bibeln?

² År 1952 återgavs följande yttrande av den då åttioårige brittiske författaren, filosofen och matematikern lord Bertrand Russell: ”Jag skulle gärna vilja leva tio år till, förutsatt att det inte blir något nytt världskrig under tiden. Om det blir det, kan det ha sina fördelar att vara död.” Denne brittiske lord föredrog att dö i förväg framför att leva vidare in i ett nytt världskrig, ett krig där kärnvapen och kemiska, bakteriologiska och radiologiska vapen skulle komma till användning. Låt oss tänka oss att små rester av nationerna verkligen överlevde ett sådant krig! Även om så vore, kan nationerna inte ge något hopp om att det efteråt skulle finnas någonting skönt, upplyftande och hälsosamt att leva för på jorden. Hur tacksamma och glada bör vi då inte vara över att vi har bibeln! Den ger oss det sanna, tillförlitliga hoppet. Med detta hopp kan vi möta det problem, som möjligheten att överleva utgör för oss. Utan bibeln skulle vi verkligen vara helt utan hopp.

 3. Hur visar Gud, om han är intresserad av att människosläktet skall överleva, och vilken försäkran gav Jesus oss i sin profetia om den största vedermödan?

³ Bibelns Gud är i hög grad intresserad av att människosläktet skall överleva. I sin bibel framhåller han för oss det enda hopp om fortsatt liv som finns. Hans bibel talar tydligt och klart om att han har sörjt för att människan skall kunna få leva i evighet. På bibelns blad har Jesus Kristus, Guds Son, försäkrat oss om att mänskligt kött skall få bli vid liv på jorden, när han profeterade om den största vedermödan i människans historia och därpå tillade: ”Ja, om icke Jehovaa hade förkortat dagarna, så skulle intet kött bliva frälst. Men för de utvaldas skull, deras som han har utvalt, har han förkortat dagarna.” (Mark. 13:19, 20, NW) Genom att några således enligt löftet bevaras vid liv på ett mirakulöst sätt kommer Kristi profetia att gå i uppfyllelse, att det skall vara alldeles som i Noas dagar, när mänskligt kött såväl som djurs och fåglars kött bevarades till att leva på jorden intill nu.

 4. Hur pekade Jesus, som vi läser i Johannes 3, på Guds omsorg om att människan skall få leva kvar på jorden, och vad inbegrep Guds handling för Jesus?

⁴ Gud har givit det allra största bevis för sin önskan och avsikt att människan skall leva kvar på jorden. Jesus Kristus, Guds enfödde Son, framhöll detta i dessa ord, som finns nedtecknade i bibeln, i Johannes 3:16, 17 (NW): ”Ty Gud älskade världen så mycket, att han gav sin enfödde Son, på det att var och en som utövar tro på honom icke må bliva tillintetgjord, utan hava evigt liv. Ty Gud sände ut sin Son i världen, icke för att han skulle döma världen, utan för att världen skulle bliva frälst genom honom.” Att Gud gav sin enfödde Son betydde att han sände ner honom från himmelen, för att han skulle födas som den mänsklige sonen till en jungfru, och sedan lät fiender hänga upp honom på en tortyrpåle till allmänt beskådande, för att han skulle dö en skymflig död. Strax före de ord som nyss citerades sade Jesus: ”Dessutom har ingen människa farit upp till himmelen utom han som for ned från himmelen, Människosonen. Och alldeles såsom Mose lyfte upp ormen i öknen, så måste Människosonen bliva upplyft, för att var och en som tror på honom må få evigt liv.” — Joh. 3:13—15, NW; också 4 Mos. 21:4—9.

 5. a) Hur kommer det sig att Jehova Gud har sin enfödde Son hos sig i himmelen igen? b) Hur visade sig Jesus vara lik sin Fader i fråga om mänsklighetens fortlevande?

⁵ Till gagn för oss har Gud nu emellertid sin enfödde Son hos sig i himmelen igen, inte såsom en mänsklig Son, som han var på jorden, utan såsom en härlig, övermänsklig, andlig Son. Ty när Jesus hade dött, uppväckte Gud, den Allsmäktige, honom på tredje dagen från de döda till himmelskt liv. (1 Petr. 3:18; 1 Kor. 15:20, 42—46) På detta förunderliga sätt for Guds uppståndne Son upp till himmelen med värdet av sitt mänskliga offer och frambar dess värde eller förtjänst till sin Gud, sin himmelske Fader. Detta värde av Jesu mänskliga offer tog Jehova Gud kärleksfullt emot till gagn för de troende bland människorna. Detta fullkomliga mänskliga offer blev alltså inte framburet förgäves. Dess dyrbara värde skall till fullo komma till användning till nytta för mänskligheten. Jesus Kristus visade sig vara lik sin himmelske Fader i sitt intresse för att människosläktet skulle kunna fortleva, ty han gav ut sitt människoliv till ett offer för att mänskligheten inte skulle dö ut, utan i stället få evigt liv här på jorden i ett paradisiskt tillstånd genom att utöva tro.

Guds uppsåt förbundet med människosläktets fortlevande

 6. Vilket av Gud tillkännagivet uppsåt syftar de om fred ordande nationerna till att gäcka?

⁶ Trots alla sina braskande yttranden om fred med rättvisa och universell avrustning syftar nationerna i själva verket till att gäcka Guds uppsåt med att skapa människan. Guds tillkännagivna avsikt med att skapa vår jord kräver att människosläktet, den mänskliga familjen, skall överleva och bevaras. Hör här vad hans uppsåt eller avsikt är. Han talar om det för oss genom Jesaja, en av dem som skrivit bibeln: ”Detta är vad Jehova har sagt, himlarnas Skapare, Han, den sanne Guden, jordens Formare och dess Danare, Han som fast grundade den, som icke skapade den rätt och slätt för intet, som formade den, ja, till att vara bebodd.” (Jes. 45:18, NW) Likt ett väldigt bostadsområde som anläggs i en stad nu på 1900-talet danades vår jord av Jehova Gud till att bebos av människor. Bibeln förklarar ytterligare hans uppsåt med vår jord, när den säger i Psalm 115:15, 16 (NW): ”Ni äro de som äro välsignade av Jehova, himmelens och jordens Danare. Vad himlarna angår, så tillhöra himlarna Jehova, men jorden har han givit åt människors söner.”

 7. Vilket Guds uppsåt skulle utföras av det fullkomliga människoparet, och från vem härstammar de nutida folken med deras olika hudfärg?

⁷ Jorden skulle bebos av en enda familj, Adams eller människans familj. Alla folkslag i våra dagar, sak samma vilken hudfärg de har, är avkomlingar av den första människan, Adam, genom Noa. Fullt riktigt sade den kristne aposteln Paulus: ”Då den Gud, som har gjort världen och allt vad däri är, ju är Herre över himmel och jord, bor han icke i tempel, gjorda med händer; icke heller är han betjänad av människohänder, som om han vore i behov av någonting, ty han själv giver åt alla människor liv och anda och allt. Och han har från en enda man gjort varje nationalitet bland människorna, till att bo på jordens hela yta.” (Apg. 17:24—26, NW) Gud sade till det första människoparet: ”Var fruktsamma och bliv många och uppfyll jorden och lägg den under eder; och råd över fiskarna i havet och himlarnas flygande varelser och varje levande varelse som krälar på jorden.” (1 Mos. 1:28, NW) Detta Guds uppsåt skulle utföras av den fullkomlige mannen och hans fullkomliga hustru med början i Edens paradisiska lustgård.

 8. Verkar de ständigt växande nationerna i våra dagar i överensstämmelse med Guds uppsåt med avseende på jorden, och hur kommer hans eget uppsåt inte att kullkastas genom att han verkställer sin dom?

⁸ Har detta Guds uppsåt ännu gått i fullbordan? Nationerna i våra dagar menar att det på senare tid har skett en explosionsartad folkökning och att jorden är i det närmaste uppfylld av folk, nästan så att trevnaden blir lidande på det. Men just när nationerna får jorden helt uppfylld med människor, handlar de på ett sätt som får till följd att hela människosläktet utplånas och jorden blir tom och öde. Inom kort kommer det att bli en ofantlig minskning av jordens befolkning när Gud verkställer dom på nationerna på denna deras domsdag, ty denna världen eller tingens ordning måste tillintetgöras, men Gud kommer inte att helt och hållet utplåna hela mänskligheten. Gud kommer att frälsa kött som inte är av denna världen genom att förkorta den stora vedermödans dagar.

 9. Varför kommer Guds domsverkställelse inte att rikta sig mot dem som utgör det ”kött” som skall bli frälst?

⁹ Det kött som blir frälst blir sådana människor som Noa, sådana som likt Noa vandrar i umgängelse med Gud mitt i en värld där människornas ondska är stor och deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt är allenast onda. (1 Mos. 6:5, 9) De som inte är av denna världen följer Jesus Kristus i spåren, honom som under sin tid i köttet på jorden inte heller var av denna världen. (Joh. 17:14, 16) Den dom Gud fäller över dessa är gynnsam på denna nationernas domsdag. Det är de som tar del i att uppfylla Kristi profetia: ”Dessa goda nyheter om riket skola bliva predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer.” Det riket är inte av denna till undergång dömda värld. Jesus Kristus sade: ”Mitt rike är ingen del av denna världen.” (Joh. 18:36, NW) Guds förintelsedom är därför inte riktad mot dem som predikar hans nya världs rike.

10. Sedan nyheterna om Riket predikats till fullo, vad kommer då, och vilka eller vad kommer att beröras av detta?

¹⁰ Men när ”dessa goda nyheter om riket” har predikats och när vittnesbördet för alla nationer har framburits till fullo på hela den bebodda jorden, vad sker då? Jesus fortsatte: ”Därpå skall det fullbordade slutet komma.” (Matt. 24:14, NW) Inte det ”fullbordade slutet” på allt kött eller på hela människosläktet, utan det ”fullbordade slutet” på denna ”tingens ordning”, ty dess fullständigande kommer då att ha nått sin kulmen. (Matt. 24:3, 14, NW) De som har gjort sig till en del av denna tingens ordning skall få sitt slut tillsammans med den.

11. a) Vad betyder uppfyllelsen av Matteus 24:35 inte med avseende på jorden, och hur stämmer detta överens med resultatet av syndafloden? b) Varför kommer de som predikar Riket att bli undantagna från tillintetgörelsen?

¹¹ Med avseende på deras slut sade Jesus: ”Himmel och jord skola försvinna, men mina ord skola ingalunda försvinna.” (Matt. 24:35, NW) Guds fiender i himmelen och på jorden, vilka är motståndare till hans rike som predikas av Kristi efterföljare på jorden, de kommer att försvinna, när Gud verkställer domen på denna onda tingens ordning. Noas forntida dagar, som vår egen tid nu är en parallell till, utmärktes inte av att mänsklighetens jordiska hem förstördes, och inte heller utmärktes de av att allt kött dränktes i floden. (1 Mos. 7:4) Uppfyllelsen av Jesu ord kommer alltså inte att betyda att jorden och dess måne blir bokstavligen uppbrända och att jordens mänskliga inbyggare samt och synnerligen blir förvandlade till aska. Visserligen säger bibelskribenten Petrus att i kraft av Guds ord ”förvaras de himlar och den jord, som nu finnas, åt eld”, men Petrus tillägger att dessa onda himlar och denna onda jord ”sparas till de ogudaktiga människornas doms och tillintetgörelses dag”. (2 Petr. 3:7, NW) Men inte alla människor som lever nu är ogudaktiga. Inte Kristi åt Gud överlämnade efterföljare, som inte är någon del av världen och som till bevis för att det förhåller sig så går från hus till hus i vartenda land och predikar ”dessa goda nyheter om riket”. Likt Noa och hans gudaktiga husfolk i flodens dagar blir de inte inbegripna i ”de ogudaktiga människornas ... tillintetgörelse”, som skall komma.

12. Vad skrev Petrus för nitton hundra år sedan om Guds långvariga tålamod?

¹² Petrus’ andra brev till trogna kristna skrevs omkring år 64. Det är alltså nitton hundra år sedan aposteln Petrus skrev de här orden om Jehova Guds långvariga tålamod: ”Låt emellertid icke detta undgå eder uppmärksamhet, mina älskade, att en dag är för Jehovab såsom tusen år och tusen år såsom en dag. Jehovac är icke senfärdig beträffande sitt löfte, såsom somliga människor anse det för senfärdighet, utan han är tålmodig mot eder, emedan han icke önskar att någon skall bliva tillintetgjord, utan önskar att alla skola uppnå bättring. Likväl skall Jehovasddag komma såsom en tjuv, då himlarna skola försvinna med vinande dån, men de intensivt upphettade elementen skola upplösas, och jorden och de verk som äro därpå skola blottläggas.” — 2 Petr. 3:8—10, NW.

13, 14. Till vilka är då Petrus’ därnäst följande ord, i 2 Petrus 3:11—14, i sanning riktade, och varför tydligtvis till dem?

¹³ Liksom i de dagar då Noa byggde arken, så har Jehovas tålamod nu bidat i över fyrtio år sedan 1914, en lång tid. Betraktade i ljuset av bibelns profetia tyder alla tecken på att den dag är nära, då Jehova skall verkställa domen på de ogudaktiga, inom denna generations tid. Till oss som griper tag i det hopp om att få överleva, som bibeln framhåller, är fördenskull Petrus’ därnäst följande ord i sanning riktade:

¹⁴ ”Då nu allt detta skall på så sätt upplösas, hurudana människor böra då icke ni vara i heligt uppförande och gudaktiga gärningar, i det ni vänta på Jehovas dags närvaro och ständigt hava denna i tankarna, genom vilken himlarna, som blivit satta i brand, skola upplösas och de intensivt upphettade elementen skola smälta! Men det finnes nya himlar och en ny jord, som vi vänta enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo. Därför, mina älskade, då ni ju vänta på dessa ting, gör då edert yttersta för att slutligen av honom befinnas fläckfria och obesudlade och i frid.” — 2 Petr. 3:11—14, NW.

15. Vad talar alltså Petrus om för oss, som hör till denna generation?

¹⁵ Genom ett brev som har levat kvar till nu såsom en del av bibeln talar alltså aposteln Petrus om för oss vad vi skall göra för att undgå tillintetgörelsen mitt i den hetta, det vinande dån, de eldsflammor och den upplösningsprocess, varigenom de ogudaktiga människornas symboliska himlar och symboliska jord skall sättas ur funktion. Petrus, som levde för nitton hundra år sedan, talar om för oss, som hör denna generation till, vad som är det enda möjliga sättet att överleva det fullständiga slutet på denna ogudaktiga tingens ordning. Kommer vi att rätta oss efter hans inspirerade råd?

16. Om vi nu handlar såsom de gör, vilka Petrus förutsade skulle komma, vad kommer då att drabba oss, och hur bör vi därför handla?

¹⁶ Eller kommer vi att bli lika dem som Petrus förutsade skulle komma och med tanke på vilka han kände sig nödgad att skriva den förmaning som vi nyss återgivit, en förmaning till gudaktighet i dessa ”yttersta dagar” av denna tingens ordning med dess ogudaktiga himlar och jord? ”Ty ni veta detta först och främst”, skrev Petrus, ”att i de yttersta dagarna skall det komma bespottare med sin bespottelse, vilka vandra efter sina egna begärelser och säga: ’Var är denna hans utlovade närvaro? Från den dag då våra förfäder somnade in i döden fortfar ju allt precis som från skapelsens början.’” (2 Petr. 3:3, 4, NW) Om vi nu handlar som dessa i förväg omtalade bespottare, då skall Jehovas eldsglödande domsdag ofelbart komma över oss plötsligt som en tjuv, och vi blir inte dömda värdiga att överleva och att räddas in i den nya ordningen med dess rättfärdiga himlar och rättfärdiga jord. Men om vi med insikt och uppskattning håller fast vid hoppet om den nya ordningen, då får vi hjälp att möta problemet, som gäller om vi skall få överleva eller inte, genom att handla så som Petrus manade oss att göra.

Någonting att överleva för!

17. Var kommer gudaktiga medlemmar av människosläktet att överleva, och när kommer orden i Jesaja 54:5 om ”hela jordens Gud” att vara tillämpliga?

¹⁷ Det uppstår inget vakuum eller tomrum i universum, när Jehova tillintetgör de ogudaktiga himlarna och den ogudaktiga jorden. Det kommer inte att bli något hål i den yttre rymden med dess tallösa solar och planeter, dess kosmiska stoft och dess galaxer. Den bokstavliga jorden kommer att överleva eller bestå såsom den plats där de godkända gudaktiga medlemmarna av människosläktet får överleva, under solen och månen och stjärnorna, som också finns kvar. Detta bekräftas av vad som är skrivet om Jehova såsom de symboliska nya himlarnas och den symboliska nya jordens Skapare: ”Hela jordens Gud skall han kallas.” (Jes. 54:5, NW) I vår tid är denna profetia inte någon verklighet i den tredjedel av jorden som behärskas av kommunisterna och inte ens i kristenheten, som är materialistisk och världslig. Profetian kommer att bli en verklighet på hela jorden, sedan Jehova har verkställt sin dom genom att på sin eldsglödande dag tillintetgöra den nuvarande ogudaktiga tingens ordning. Då kommer Jehovas förnämste motståndare, Satan, djävulen, inte längre att vara ”denna tingens ordnings gud”, som får tillbedjan av sina tjänare. Denna ”närvarande onda tingens ordning” kommer att ha blivit tillintetgjord för alltid på Jehova Guds domsdag. Således kommer Satan inte att ha några fler tillbedjare på jorden, och han och alla hans onda demoner med honom kommer att ha blivit nedstörtade i avgrunden och avklädda sin gudalika upphöjdhet, såsom falska gudar. — 2 Kor. 4:4; Gal. 1:4; NW; Upp. 20:1—3.

18. a) Hur kommer bönen i Matteus 6:9, 10 då också att få svar? b) Hur och varför kommer de överlevande människorna att leva under nya himlar?

¹⁸ Då kommer också denna profetia att besannas: ”Jehová skall vara konung över hela jorden.” (Sak. 14:9, Åk) Detta blir det storslagna svaret på Jesu mönsterbön, som han lärde sina efterföljare att bedja till deras Fader i himmelen: ”Tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.” (Matt. 6:9, 10) Enligt bibelns profetior och kronologi skedde det 1914 att Jehova installerade sin Son, Jesus Kristus, på sin högra sida, på sin himmelska tron, för att han skulle härska i Jehovas namn över hela jorden och således åvägabringa en enda universell regering för de överlevande av mänskligheten. Fördenskull kommer de att leva under nya himlar, dvs. under en ny andlig regering. Satan, djävulen, kommer inte längre att vara ”härskaren som utövar myndighet i luften, den ande som nu verkar i olydnadens söner”. (Ef. 2:2, NW) Då kommer de profetiska ord att ha gått i uppfyllelse, som Jesus Kristus uttalade för nitton hundra år sedan i Jerusalem: ”Nu sker ett dömande av denna världen; nu skall denna världens härskare kastas ut.” ”Ty denna världens härskare har blivit dömd.” (Joh. 12:31; 16:11; NW) Satan och hans demoner kommer inte längre att osynliga verka som en ond himmel över den världsliga mänskligheten och befrämja vanstyret över det lidande människosläktet.

19, 20. a) över vilka kommer de nya himlarna att börja härska, men vilka kommer kort därefter att sluta sig till dessa? b) Varför såg dessa sistnämnda, enligt Jesu ord, med rätta fram mot något sådant?

¹⁹ De ”nya himlarna”, Guds rike, vars makt utövas av hans på tronen insatte Son, Jesus Kristus, kommer att börja härska över alla gudaktiga människor som överlever Guds domshandling, vilken verkställs på ”de himlar och den jord, som nu finnas”. Utan något hinder, någon smälek och förföljelse från ogudaktiga människor kommer de överlevande att fortsätta att vandra med Jehova Gud, på samma sätt som Noa vandrade med den sanne Guden efter floden, liksom han hade gjort förut, i de ogudaktigas forntida värld. Ja, Noa själv kommer därefter inom kort att sluta sig till de överlevande och vandra tillsammans med dem i umgängelse med densamme sanne Guden. Det kommer också andra patriarker och profeter och trogna vittnen för Jehova Gud att göra, sådana som levde i forna tider innan Jesus Kristus dog på tortyrpålen och blev uppväckt från de döda och for upp till himmelen igen för att till Gud frambära värdet av sitt lösenoffer till gagn för alla människor som skulle komma att tro på honom. Noa och dessa andra förkristna vittnen för Jehova Gud såg fram emot uppståndelsen från de döda. Och detta med rätta, ty Jesus Kristus sade en gång till sina förundrade lyssnare:

²⁰ ”Den stund kommer då alla de som äro i minnesgravarna skola höra hans röst och komma ut: de som gjorde det goda till en livets uppståndelse, de som bedrevo ondskefulla ting till en domens uppståndelse. ... Alldeles så som jag hör, så dömer jag, och den dom som jag fäller är rättfärdig, ty jag söker icke min egen vilja, utan dens vilja som har sänt mig.” — Joh. 5:28—30, NW.

21. Vilka kommer alltså inte att ensamma bebo jorden, men i vilket uppdrag kommer de att ta del till en tid?

²¹ Jorden kommer alltså inte endast att bebos av dem som har överlevat den stora ”vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu”. Under en tid kommer dessa jordiska överlevande, vilkas hopp är att få evigt liv i ett jordiskt paradis, att ta del i det fortplantningsuppdrag som ursprungligen gavs åt det fullkomliga paret, Adam och Eva, i Edens paradis: ”Var fruktsamma och bliv många och uppfyll jorden och lägg den under eder.” (1 Mos. 1:28, NW) Detta uppdrag utfärdades på nytt omedelbart efter syndafloden, när Noa och hans familj kom ut ur arken och återupprättade Jehovas tillbedjan på den renade jorden och Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och bliv många och uppfyll jorden.” (1 Mos. 8:15—9:1, NW) Vilket tillstånd jorden än befinner sig i efter den ”stora vedermödan”, kommer de överlevande att börja lägga den under sig såväl som befolka den, så långt Gud anser det tjänligt, genom att fullgöra uppdraget att fortplanta släktet.

22. Vad kommer att framträda på jorden, och vilka kommer att utgöra resten av jordens befolkning, och hur länge?

²² Ett nytt jordiskt paradis skall framträda och småningom omfatta hela jorden genom jordens Skapares välsignelse och hjälp. De som uppväcks från de döda kommer att utgöra resten av jordens befolkning. Också de kommer att få njuta av det världsvida paradiset, om de väljer att tillbedja Jehova Gud troget och att vara orubbligt lojala och lydiga mot hans teokratiska regering med Jesus Kristus som konung. Alla dessa trogna på den paradisiska jorden kommer att bildligt talat utgöra en ”ny jord”, dvs. ett jordiskt samhälle som är organiserat på en ny grund och fungerar enligt Guds vilja, som kungörs genom hans nya himlar. Denna ”nya jord” kommer att bestå i Guds slutliga dom och kommer att förbli för evigt.

23. Vilken förhandsbeskrivning av den nya tingens ordning gav oss aposteln Johannes, och varför skrev han ner den syn han fick se?

²³ Skulle ni vilja ta del av en i förväg gjord beskrivning av denna nya tingens ordning som blir till Guds ära? Den åldrige aposteln Johannes gav oss den när han skrev den sista boken i bibeln. Han skrev: ”Jag såg en ny himmel och en ny jord, ty den förra himmelen och den förra jorden hade försvunnit, och havet [av ogudaktiga människor] är icke mer.” Johannes skrev ner beskrivningen av synen, därför att han fick befallning att göra det av Jehova Gud på sin himmelska tron: ”Och den som satt på tronen sade: ’Se, jag gör allting nytt!’ Han säger också: ’Skriv, ty dessa ord äro tillförlitliga och sanna.’” — Upp. 21:1, 5, NW.

24. Varför kan vi alltså vara tacksamma för att vi har bibeln, och in i vad kan vi få överleva enligt vårt hopp?

²⁴ Hur tacksamma kan vi då inte vara, att vi har bibeln nu i den här tiden! Om Jehova Gud inte hade bevarat sin bok, bibeln, till nu, skulle vi inte ha en exakt redogörelse för hans gärningar, hans uppsåt och hans löften. Vi kunde inte veta hur vi skulle kunna komma igenom slutet på denna onda värld in i den ändlösa nya värld, som Gud skapar. Det finns i sanning någonting att överleva för, och hur storslaget är det inte! Vi som är fyllda av hopp kan lösa nuets problem — hur vi skall kunna överleva — genom att leva i överensstämmelse med vårt hopp. Vi kommer inte att överleva in i en efterkrigsordning med jorden, havet och luften förgiftade av radioaktivitet och kemikalier och sjukdomsbakterier. Vi kommer att räddas till att leva på en renad jord, för vilken paradisisk skönhet hålls i beredskap. Vi kommer att överleva in i en ny ordning, där Satan och hans demoner inte finns mera, men där Guds utlovade rättfärdiga rike, vars regent Kristus är, fullkomligt och till fullo utövar väldet till evig välsignelse för alla troende, lydiga människor, vare sig de nu är levande eller döda.

25. a) Vem bör de som nu vill överleva söka, och varför? b) Genom att ge akt på vad kan vi få överleva, och för hur lång tid?

²⁵ Alla ni som skulle vilja överleva den stora vedermöda, vari denna dödsdömda tingens ordning kommer att gå under, sök Jehova och hans rike med Kristus som konung. Satan, djävulen, och hans världsliga tingens ordning är inte intresserade av att ni får överleva, och inte heller kan de tillförsäkra er detta. (Upp. 12:12) Jehova Gud hyser ett kärleksfullt intresse för att ni skall få överleva. Han kan också genom sin konungslige Son, Jesus Kristus, åstadkomma att ni får göra detta. I denna domstid, när hela människosläktets möjlighet att överleva är ett problem för de världsliga styresmännen, må ni söka Jehova som er Gud och livgivare och bevarare. I lika sann mening som det var på Noas tid är det nu så, att ”Jehova bevarar alla dem som älska honom, men alla de onda skall han förinta”. (Ps. 145:20, NW) Han har bevarat sitt ord åt oss i sin Heliga skrift, och hans ord kommer att bestå evinnerligen. (Jes. 40:8; 1 Petr. 1:25) Se till att ni får överleva och förbli för evigt tillika med hans oförgängliga ord genom att ge akt på det och göra efter det.

26. a) Vilken bok bör vi begagna oss av, och varför? b) Vilken hjälp, som Gud bereder, bör de som läser bibeln också ta emot, och hur kommer de att med framgång kunna möta problemet — att överleva?

²⁶ ”Världen [försvinner], och det gör också dess begärelse, men den som gör Guds vilja förblir evinnerligen.” (1 Joh. 2:17, NW) Bibeln, som uppenbarar Guds vilja, visar oss ofelbart lösningen på det nutida problemet — hur vi skall få överleva. Om ni inte redan har en bibel, så skynda er att skaffa er en i någon av dess mer än tusen översättningar. Läs bibeln, inte bara som ett stycke skön, forntida litteratur, utan med en bedjande inställning och med tro på den ”såsom Guds ord, vilket det förvisso är”. (1 Tess. 2:13) Tag också emot den hjälp som Gud nu bereder åt er, för att ni skall kunna förstå hans skrivna ord, nämligen hans överlämnade vittnen, som predikar ”dessa goda nyheter om riket” på hela den bebodda jorden för att ett slutligt vittnesbörd skall frambäras till alla nationer, innan det katastrofala slutet kommer. (Matt. 24:14, NW) Då kan också ni göra er kvalificerade att förena er med dem i att sprida Rikets underbara budskap om hur man kan få överleva och få evigt liv. Gläd er i hoppet om att få överleva, och begagna er av den verkliga lösning som bibeln erbjuder. Ni kan då med framgång, till Guds ära, möta vårt stora problem — att överleva.

[Fotnot]