Frågor från läsekretsen

● Enligt 5 Moseboken 6:8, 9 befalldes israeliterna att ”binda” Guds lag som ”ett tecken” på sin hand och låta den vara som ”ett märke” på sin panna. Skall detta förstås bokstavligt? — USA.

Många judiska kommentatorer har tillämpat denna föreskrift bokstavligt. Detta är också ett av de bibelställen som använts till stöd för sedvänjan att bära fylakterier (små skrin med texter från den Heliga skrift). En granskning av sammanhanget och av andra skriftställen visar emellertid avgjort att detta ställe skall ha en bildlig tillämpning.

I 5 Moseboken 6:6—9 läser vi: ”Dessa ord, som jag [Jehova] i dag giver dig, skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp. Och du skall binda dem såsom ett tecken på din hand, och de skola vara såsom ett märke på din panna [vara till ett pannband mellan dina ögon, Åk]. Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.”

Man bör lägga märke till att detta skriftställe inte säger att befallningarna skulle skrivas på någonting och sedan bäras mellan ögonen eller på handen eller fästas vid dörrposterna och portarna. Det var själva befallningarna som skulle bindas som ”ett tecken” på handen och som skulle tjäna som ”ett pannband” mellan ögonen. Det är därför tydligt att den tanke som förmedlas i huvudsak är densamma som kommer till uttryck i Ordspråksboken 7:2, 3: ”Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten. Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.” Det är tydligt att detta inte är bokstavligt. Det skulle vara omöjligt att bokstavligen skriva buden på hjärtat, och om man band skrivna befallningar vid sina fingrar, skulle det bara hindra en från att utföra något arbete. Det skulle inte tjäna något nyttigt ändamål.

På liknande sätt var det med hänsyftning på påsken, åminnelsen av israeliternas befrielse från Egypten, som Jehova befallde dem: ”Det skall vara dig till tecken på din hand och till en åminnelse mellan dina ögon, på det att Jehovás lag skall vara i din mun; ty med stark hand utförde Jehová dig ifrån Egypten.” (2 Mos. 13:9, Åk) Också här är det tydligt att åminnelsen själv inte kunde bokstavligen bindas på deras händer och inte heller tjäna som en bokstavlig åminnelse mellan deras ögon. Men israeliterna kunde ständigt hålla det som Gud hade gjort för dem inför sina ögon, som om det vore skrivet på en tavla mellan deras ögon eller som om det vore ett tecken på deras händer.

På samma sätt kunde de alltid hålla Jehovas befallningar inför sig oberoende av om de var hemma eller nära stadsportarna, där människor vanligen samlades och stadens äldste behandlade rättsfall. Israeliterna skulle inte bara komma ihåg Guds lag i sina hjärtan och lära sina barn den. De skulle också visa genom handling (vilket kom till uttryck genom händerna) att de troget höll fast vid den. Alldeles som om Guds lag vore skriven mellan deras ögon, så att alla kunde se den, skulle de offentligt visa att de upprätthöll den. Detta skulle vara ett mycket effektivare sätt att bevara troheten än att bokstavligen bära avsnitt av Guds lag på sin kropp eller skriva sådana avsnitt på dörrposterna eller portarna.

Också en skrymtaktig människa skulle kunna bära skrin med upptecknade skriftställen. I själva verket klandrade Jesus Kristus fariséerna för just detta, när han sade: ”De gör kapslarna där de förvarar skriftställen, vilka de bär såsom skydd, bredare.” (Matt. 23:5, NW) Genom att göra dessa skrin större ville de uppenbarligen imponera på andra med sin nitälskan för lagen. Men de ringaktade dess verkliga syfte. Följaktligen betydde deras yttre manifestationer ingenting.

Helt visst önskar vi i denna tid visa oss vara av hjärtat lydiga tjänare åt Jehova. Detta betyder att våra hjärtan bör förmå oss att ge gensvar med uppskattande lydnad för Guds skrivna ords vägledning. Våra sinnen bör vara inriktade på de ting som har vikt och betydelse, är rättfärdiga, värda att älska, dygdiga, kyska och lovvärda. (Fil. 4:8) Vad det än är vi gör, bör vi ”arbeta på det av hela ... [vår] själ, såsom för Jehova och inte för människor”. (Kol. 3:23, NW) Ja, varje handling vi utför bör bevisa att vi alltid har Guds befallningar inför oss.

● Visar Galaterna 4:15 hur de kristna bör se på transplantation av kroppsorgan? — USA.

Galaterna 4:15 lyder: ”Om det hade varit möjligt, skulle ni ha tryckt ut edra ögon och gett dem åt mig.” (NW) Här använde aposteln Paulus helt enkelt ett bildligt uttryck. Galaterna aktade Paulus så högt och var honom så tillgivna att de skulle ha varit villiga att offra vad som helst som var till nytta för dem själva, ja, rentav någonting som var så dyrbart och oumbärligt som deras seende ögon, för att hjälpa honom att se bättre. På liknande sätt talade Jesus Kristus om ögat och lät det representera någonting som var begåvat med synförmåga, när han sade: ”Om ditt högra öga är dig till anstöt, tag ut det och kasta det ifrån dig.” (Matt. 5:29, Åk) Användningen av synförmågan till att se på någonting, som förmådde en att ta anstöt och komma på fall andligen, skulle dödas. Varken Jesus eller Paulus dryftade ämnet transplantation av kroppsorgan.