till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen [hebr.: Gej-Hinnom; lat.: Ge-Ennom], västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.” Grekiska Septuagintaöversättningen använder här benämningen Onoms faranx, dvs. Onoms klyfta (gapande rämna, ravin, fördjupning). Hinnoms dal eller Hinnomsdalen nämns också i Josua 18:16 i förbindelse med gränserna för Benjamins stams område.

30. Hur kom israeliterna att använda Gehenna på ett otillbörligt sätt, och hur gjordes dalen otjänlig att missbrukas på det sättet?

³⁰ De avfälliga judarna använde längre fram Hinnoms dal, som låg väster och sydväst om det forntida Jerusalem, på ett otillbörligt sätt. I 2 Krönikeboken 28:3 läser vi följande om konung Ahas i Jerusalem: ”Och själv tände han offereld i Hinnoms sons dal [LXX: Gai-benenom] och brände upp sina barn i eld.” (Se också 2 Krönikeboken 33:6; Jeremia 7:31, 32; 32:35.) Den trogne konung Josia fann för gott att orena denna Hinnoms dal, eftersom man där hade ägnat avgudisk dyrkan åt Baal och framburit människooffer till denne falske gud. I 2 Konungaboken 23:10 heter det om Josia: ”Han orenade ock Tofet i Hinnoms barns dal, för att ingen skulle låta sin son eller dotter gå genom eld till offer åt [den falske guden] Molok.”d Nu för tiden kallas denna dal Wadi el-Rababi.

Andra delen

 1. Vad var Gehenna på Jesu tid, och vilket straff användes det som en symbol av?

GEHENNA, dvs. Hinnoms dal, omtalas tolv gånger i de kristna grekiska skrifterna. När Jesus Kristus befann sig här på jorden, var Gehenna en plats där eldar brann, och eftersom det var en dal utanför Jerusalems murar, låg det här på jorden. Det blev en symbol för det värsta straff som skulle kunna drabba en människa. I Matteus 5:22 läser vi t. ex. att Jesus i sin bergspredikan sade följande: ”Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: ’Du odåga [Raka]’, han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: ’Du dåre’, han är hemfallen åt det brinnande Gehenna.” Jesus nämner alltså det ”brinnande Gehenna” såsom det tredje straffet i ordningen, det värsta straffet. Varför det? Jo, därför att den som kallade en annan för dåre och som blev dömd till det brinnande Gehenna skulle dödas och skulle inte få någon begravning. Hans kropp skulle brännas i Gehennas eldar, och askan skulle inte samlas upp och bevaras i en urna. Framställningen visade alltså att han inte gick till hades.

 2, 3. Vad utvisar Matteus 5:29, 30 beträffande en syndares döda kropp?

² Några verser längre fram i skildringen av denna bergspredikan påvisar Jesus att en syndares döda kropp kastas i Gehenna såsom i ett krematorium. I Matteus 5:29, 30 läser vi dessa Jesu ord:

³ ”Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig, att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna. Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig [han sade inte: plåga den]; ty det är bättre för dig, att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna.”

 4. I vilken bemärkelse använde Jesus här ordet Gehenna, och hur kan vi påstå det?

⁴ Av detta språk förstår vi att Jesus använde det forntida Gehenna, som låg utanför Jerusalems murar, såsom en symbol. Jesus menade inte att hans efterföljare skulle riva ut ett bokstavligt öga eller hugga av sin bokstavliga högra hand. Jesus talade i stället om någonting som är oss kärt och som får oss att synda med högra ögat eller högra handen. Om Jesus här talade om ögat och högra handen i symbolisk mening, måste han också ha talat om Gehenna i symbolisk och inte i bokstavlig mening.

 5. Vad är enligt Jesu ord i Matteus 18:8, 9 motsatsen till att någon blir kastad i det symboliska Gehenna?

⁵ Lägg nu märke till att Jesus talar om att någon kastas i Gehenna i motsats till att