Böner som Gud besvarar

EN TRETTIONIOÅRIG läkare fick efter att ha genomgått en undersökningsoperation veta att han hade en ovanlig form av cancer. Förtvivlat gjorde han allt för att få behålla livet. Han lämnade ingen väg på medicinens område oprövad. Han sökte till och med helbrägdagörare. En av de många präster och predikanter som regelbundet besökte läkaren bad till Gud att denne skulle bli botad. Men läkaren dog och efterlämnade hustru och två små barn.

Med tanke på sådana här fall och andra händelser kan man undra varför många böner inte tycks bli besvarade, trots att de framförs i all uppriktighet. Besvarar Gud verkligen böner?

Begrunda följande illustration som Jesus Kristus använde: ”Vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd, eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk? Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!” — Matt. 7:9—11.

Men ger verkligen en mänsklig far i allmänhet sina barn varenda sak de ber om? Antag att barnen är krävande, till och med arroganta, när de ber om saker och ting. Antag att de har vanhedrat familjen genom ett dåligt uppförande eller att deras begäran är oförnuftig, självisk eller strider mot deras fars normer. Om någon av dessa eller liknande faktorer skulle finnas med i bilden, kommer fadern förmodligen att avslå sina barns begäran. I princip gäller detta också med avseende på den himmelske Fadern, Jehova Gud.

Personer som önskar bli hörda av Gud måste nalkas honom i sann ödmjukhet och måste göra det genom hans Son, Jesus Kristus. Att detta nu är det enda sättet att nalkas Gud framgår tydligt av Jesu ord till sina lärjungar: ”Vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen.” ”Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” — Joh. 14:13, 6.

Vidare måste den som ber till Gud ha ett rätt motiv. Han kan inte utöva vad Gud fördömer och förvänta att få röna Guds hjälp och ynnest. — Jes. 1:15—17.

Ett annat viktigt krav för att vi skall bli hörda av Gud är att vi ber i överensstämmelse med hans vilja. Till och med Jesus sade: ”Ske icke min vilja, utan din.” (Luk. 22:42) I likhet med Jesus kan den person som har en godkänd ställning inför Gud och ber i överensstämmelse med hans vilja vara övertygad om att bli bönhörd. När aposteln Johannes skrev till medkristna, framhöll han: ”Detta är den tillförsikt som vi har gentemot honom, att vad det än är som vi begär i enlighet med hans vilja, så hör han oss.” — 1 Joh. 5:14, NW.

En orsak till att många böner, också böner om helbrägdagörelse, förblir obesvarade är att de inte är i överensstämmelse med Guds vilja för närvarande. Men någon skulle kunna invända och påpeka att bibeln omtalar personer som blev mirakulöst botade. Detta är naturligtvis sant. En undersökning av redogörelserna för dessa underverk anger emellertid att de hade ett speciellt syfte. Ofta tjänade underverken som bevis på att de som fick kraft att utföra dem hade Guds stöd.

När den kristna församlingen grundades i det första århundradet v.t., utgjorde underverk en del av beviset på att Gud godkände denna församling och inte längre använde det naturliga Israel som ett folk för sitt namn. De som insåg detta faktum omfattade kristendomen. I Lydda botade till exempel aposteln Petrus den lame Eneas. Bibeln berättar följande om den verkan detta mirakulösa botande fick: ”Alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.” — Apg. 9:35.

De som fick kraft att utföra sådana underverk försökte inte på mirakulöst sätt lindra vare sig sina egna eller sina medtroendes sjukdomar. — 1 Tim. 5:23.

Det är uppenbart att de kristna i det första århundradet insåg att det inte var Guds vilja för dem att söka helbrägdagörelse för egen del. Hade så varit fallet, kunde de kristna ha förlängt sitt liv i evighet. Närhelst någon i deras krets blev sjuk, kunde de helt enkelt ha framburit en bön så att han återfick hälsan. Inte ens döden skulle ha hindrat dem att fortsätta att leva för evigt på jorden. På samma sätt som aposteln Petrus fick kraft att uppresa Dorkas från de döda, kunde han ha bönfallit Gud om att andra kristna skulle återföras till livet. Närhelst en kristen dog, kunde således Petrus och andra ha framburit en bön om att denne skulle bli uppväckt, och detta kunde ha upprepats gång på gång.

Bibeln visar emellertid att Jesu Kristi tusenåriga regering är Guds medel för att göra slut på sjukdom, ålderdom och död. (Upp. 20:6; 21:4) Oavsett vilka argument någon kan framföra angående mirakulöst botande i våra dagar, är detta inte nu Guds sätt att återge människor hälsan. Ingen i våra dagar kan vidmakthålla fullkomlig hälsa. Även de som påstår att de blivit mirakulöst botade blir sjuka igen, fortsätter att åldras och dör till sist.

Inte desto mindre kan böner uträtta mycket i vår tid. Hundratusentals människor kan intyga det faktum att Gud har besvarat deras böner. Han har uppehållit dem i tider av motgång. Genom sin ande har han gett dem den vishet och det tålamod de behövt för att kunna klara problem och svårigheter. De har i sina egna fall erfarit uppfyllelsen av vad lärjungen Jakob skrev: ”Om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord.” (Jak. 1:5) När Guds tjänare har varit sjuka, har de blivit styrkta att bevara en sund syn på sin situation. Det har varit som psalmisten lade märke till beträffande en person som är sjuk: ”HERREN [Jehova] skall på sjukbädden stå honom bi.” — Ps. 41:4.

Om du önskar att dina böner skall bli besvarade, förvissa dig då om att du har en godtagbar ställning inför Gud och att dina böner är i överensstämmelse med hans vilja. Detta kräver att du har exakt kunskap i hans ord, bibeln, och att du tillämpar denna kunskap i ditt liv. Om du inte nu studerar bibeln, uppmuntrar vi dig att göra det. Jehovas kristna vittnen på den plats där du bor kommer med glädje att hjälpa dig med detta. Varför inte själv förvissa dig om vilka storslagna välsignelser som kommer av att man ber i full överensstämmelse med Guds vilja så som den uppenbaras i bibeln?