Produktivt vittnande
”Jag kämpar inte som en man, som hugger i vädret.” — 1 Kor. 9:26.
1. Varför är det rätt och tillbörligt att Jehovas vittnen är produktiva nu?
FÖR att nu behaga Jehova måste hans vittnen vara produktiva i likhet med hans vittnen i gamla tider. Jesus, det fullkomliga föredömet, sade till sina lärjungar: ”Om någon vill efterfölja mig, då må han förneka sig själv och taga upp sin tortyrpåle och följa mig beständigt.” (Matt. 16: 24, NW) Jesu apostel Petrus gjorde detta, och därför kunde han skriva: ”Ja, till detta handlingssätt blevo ni kallade, ty Kristus själv led för eder och efterlämnade åt eder ett föredöme, för att ni skulle följa honom tätt i spåren.” (1 Petr. 2:21, NW) Men vi har inte endast Jesu föredöme att hålla oss till, utan han är nu osynligen närvarande och leder det produktiva vittnandet. Därför måste vittnena i vår tid uppvisa ett gott resultat i förkunnartjänsten. — Joh. 4: 36; 1 Kor. 3:8; Gal. 6: 9, 10.
2. Varför kan det sägas att de ”goda nyheterna” för med sig faktorn produktivitet?
2 Att Jehovas förblivande rike upprättades år 1914 med Kristus Jesus på tronen i himmelen utgör i sanning goda nyheter. Dessa goda nyheter för med sig faktorn produktivitet, ty de som lyssnar har privilegiet och skyldigheten att vidarebefordra det som de får hora till andra. Lägg märke till hur detta framhålls i Uppenbarelsebokens sista kapitel: ”Anden och bruden säga beständigt: ’Kom!’ Och må var och en som hör det säga: ’Kom!’ Och må var och en som törstar komma; må var och en som så önskar taga livets vatten för intet.” — Upp. 22:17, NW.
3. Vilken begäran sade Jesus att hans efterföljare skulle framställa, och vad har följden blivit av att de gjort det?
3 Jesus liknade vår tid vid skördetiden, då det finns mycket arbete att utföra men inte mycken tid att utföra det på. Han sade: ”Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre, att han sänder ut arbetare till sin skörd.” (Matt. 9: 37, 38) I våra dagar har Jehova, skördens Herre, besvarat denna bön, som hans smorda vittnen, vilka han har givit uppdraget att predika de goda nyheterna om hans rike, riktar till honom, och detta har han gjort genom att sända mer än sex hundra tusen arbetare utöver hela jorden till att hjälpa till med att insamla människor i världen som har en god vilja gentemot Gud. Trots detta stora antal arbetare är skörden alltjämt stor, och det finns ett trängande behov av mera hjälp. Skall vi fortsätta att bedja Jehova sända mera hjälp? Ja, ty Jehova har välsignat sina vittnens ansträngningar att vara produktiva. Det är orsaken till att deras antal har vuxit till en så häpnadsväckande siffra. Det är Jehovas svar i den tid som gått. Så kommer det också att bli i framtiden.
4, 5. I vilka andra ordalag talade Jesus om vår tids vittnande, och hur visade han att det skulle bli produktivt?
4 Jesus talade ytterligare om detta verk och kallade det att bära frukt, Rikets frukt. Det uttryckssättet är särskilt lämpligt nu i våra dagar, då Riket redan har upprättats. Budskapet om Riket, sade Jesus, är likt säd som — när den faller i god jord — skjuter upp, mognar och frambringar frukt. ”Att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem som, när de hava hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet.” (Luk. 8:15) Det är Jehovas lag att frukt frambringas efter var särskild art; därför bör vi bära frukt enligt den ”säd” som blivit sådd i oss, nämligen Rikets frukt, budskapet om Riket. (1 Mos. 1:11) Jesus nådde höjdpunkten i sitt råd om att bära frukt, då han sade till sina lärjungar: ”Min Fader blir förhärligad därigenom att ni fortsätta med att bära mycken frukt.” (Joh. 15: 8, NW) Lägg märke till att han sade ”mycken frukt”. Detta gör oss kraftigt medvetna om att Jehova kräver att vi skall vara produktiva vittnen och utföra mycket genom vårt predikande, i det vi söker upp människor av en god vilja, ger dem föda och leder dem fram till mogenhet, så att de också kan inse sitt privilegium att bära Rikets frukt. — Tit. 3: 8; Hebr. 13:15.
5 Vi har fått oss mycket givet i vad det gäller sanningar om Riket och förmånen att få dela med oss av dem till andra. Jesus tillkännagav regeln med dessa ord: ”Den vilken människor sätta över mycket, av honom skola de kräva mer än vanligt.” (Luk. 12: 48, NW) Sanningen medför stort ansvar, och om vi skall förbli trogna och vinna livet, måste vi avbörda oss det på rätt sätt. Jesus sade: ”Jag är det sanna vinträdet, och min Fader är vingårdsmannen. Var gren i mig, som icke bär frukt, den tager han bort; och var och en som bär frukt, den rensar han, för att den skall bära mer frukt.” (Joh. 15:1, 2) Såsom ”vinträdet” leder Kristus Jesus arbetet med att frambringa frukt till Jehovas lov och pris, men det är grenarna som bär frukten. Enligt Jesu ord måste grenarna frambringa Rikets frukt eller också bli avskurna såsom odugliga. Jehova rensar och beskär sin vinträdsliknande organisation för att den skall frambringa Rikets frukt. Om vi inser liknelsens innebörd, kommer vi att söka göra vårt förkunnande produktivt.
6. Vad kan det produktiva vittnandet i vår tid liknas vid, och är förhållandet mellan vittnena sådant som man skulle önska?
6 Jehovas stora universella organisation är produktiv, vilket hela skapelsen ger överflödande bevis på. Genom sin universelle ”produktionschef”, Kristus Jesus, har Jehova också gjort sin jordiska organisation till ett redskap för produktion. Den är en världsomfattande organisation, som fungerar utan gnissel; den är välrustad, effektiv och betjänas av hundratusentals villiga medarbetare. I den finner man inga blockadvakter, inga ”sittstrejker”, inga arbetskonflikter av något slag, ty alla är intresserade i företaget. Kärlek fyller allas hjärtan. Alla visar kärlek till arbetsgivaren, Jehova, och tillsyningsmannen, Kristus Jesus; och därför är friden förhärskande, och med förenade ansträngningar fortsätter de alla med produktionen.
7. Nämn några detaljer som är betydelsefulla för en fullödig produktion inom den nya världens samhälle.
7 I denna teokratiska organisation följs vissa betydelsefulla vanor som kraftigast bidrar till produktionens framgång, och där utförs understödjande och förbindande verksamhet, som gör att arbetssättet blir effektivt och välorganiserat. Arbetarna har till exempel blivit utrustade med många hjälpredor för studium, och gudomliga råd och anvisningar har frikostigt givits dem. Dessa studerar de flitigt, och de tillämpar råden de får. Mötena i Rikets sal vecka efter vecka bereder tillfälle för arbetarna att komma tillsammans för att bli styrkta genom samvaron med andra som har samma tro. (Hebr. 10: 24, 25) Här får de också se demonstrationer, som visar hur tjänsten skall utföras, och ta emot anvisningar och råd beträffande predikandet. Här får de glada arbetarna också vara med om den teokratiska skolan, där var och en får lära sig att kläda budskapet i ord på ett effektivt sätt. Allt detta är betydelsefullt för en fullödig produktion inom den nya världens samhälle.
8. Vilken inställning bör alla Jehovas tjänare ha, och vad kan man med rätta berömma sig av?
8 De har emellertid syftet med allt detta klart för sig: Deras ansvar att frambära Rikets budskap är det som betyder något. Envar som frambringar frukt är bara det ”kärl” som innehåller sanningens säd. I förening med varandra blir arbetarna brukade av den store såningsmannen, Kristus Jesus, till att så ut säden. Som individer är arbetarna relativt obetydliga. Var och en har alltid detta i minnet och söker alltid upphöja sanningen och dess store givare, Jehova. (1 Petr. 4:10, 11; Upp. 7:9, 10) Som avslutning på en av sina enkla, rättframma liknelser sade Jesus träffande till sina nitiska medarbetare: ”Därför skola också ni, när ni hava gjort allt som har blivit eder anvisat, säga: ’Vi äro odugliga slavar. Vad vi hava gjort är vad vi borde göra.’ ” (Luk. 17:10, NW) Visst är varje trogen predikares kontakt med människor av en god vilja betydelsefull. Han kommer att flitigt gå tillbaka till de intresserades hem för att vattna sanningens säd, till dess den börjar spira upp; och därefter fortsätter han att ansa och vårda ”plantan”, så att resultatet blir att den växer till, går framåt till mogenhet. Likväl är de nitiska arbetarna alltjämt odugliga slavar. Åt sin husbonde, Jehova, kan de inte ge någonting förutom kärlek, lovprisning och tjänst. När de sålunda inte har något att berömma sig av, utom av att de har sanningen, som de fritt och för intet fått sig given genom Jehovas oförtjänta godhet, arbetar de ödmjukt vidare. Både Jeremia och Paulus beskrev denna rätta inställning till arbetet, då de skrev: ”Den som berömmer sig, må han berömma sig i Jehova.” (Jer. 9: 24; 2 Kor. 10: 17, NW) De skickliga arbetarna, som bevarar ett ödmjukt sinnelag, lovprisar Jehova och samfällt upphöjer honom inför andra, vinner stor framgång. — Joh. 4:36; Ps. 34:2—4; Jer. 17: 7, 8.
Arbetssättet
9. Vilket gott resultat bör förväntas då man med hjälp av bibeln använder predikningar, som tar tre till åtta minuter?
9 Medlemmarna av den nya världens samhälle inser att om de skall vara effektiva, produktiva predikare från dörr till dörr, måste de framställa sanningen klart och redigt. För tre år sedan började Sällskapet framhålla värdet av tre till åtta minuter långa bibliska predikningar. En sådan predikan bör ha ett lämpligt tema, som med stöd av några valda skriftställen påvisar Guds nuvarande uppsåt. När nu vart och ett av dessa ställen läses högt ur bibeln, kan de som får besök klart inse att en sann förkunnare av Guds goda nyheter ger stöd åt det han säger genom Guds ord. Kanske händer det att en ivrig arbetare tycker att ingenting som han säger väcker något verkligt intresse på ett visst distrikt; kanske folk har en djupt rotad motvilja mot att ta emot besök av någon som önskar tala om bibliska ting, helt enkelt därför att de är mycket religiösa. Delvis kanske det förhåller sig just så, men ger Jehovas rikesförkunnare då upp och säger: ”Ingenting har framgång med sig på det här stället”? Nej. Fortsätter han tålmodigt och taktfullt att hålla en livlig, intressant predikan, tre till åtta minuter lång? Ja, han slår upp sin bibel eller ber den som kommer till dörren ta fram sin egen. När han så läser högt olika skriftställen för att ge stöd och vikt åt sin beskrivning av det upprättade Riket, väcker han större respekt för bibeln hos den som lyssnar. Varsamt hjälper han den som hör på honom att ersätta falska idéer och uppfattningar med exakt kunskap, så att den besökte förstår att förkunnaren är en verklig vän.
10. Var kan man finna bra predikningar och stoff till många andra?
10 Finner dessa vänliga förkunnare det svårt att veta vad de skall säga i sina korta predikningar? Nej, ty de utbyter ständigt tankar om dem och ger varandra nyttiga förslag. Först prövar de en av de korta predikningar som stått i månadsbladet Tjänsten för Guds rike. Dessa är utomordentliga predikningar, som redan har prövats i tjänsten på fältet. Ja, Sällskapet bad för en tid sedan dem av sina resande representanter, som går i spetsen i arbetet på fältet och som hade haft särskild framgång med att teckna prenumerationer, tala öm vilka framställningar de använde, som slog så väl ut. De flesta svarade att de använder dem som stått i Tjänsten för Guds rike. For att komma i gång lär sig några en av dessa predikningar utantill. Snart talar nybörjaren fritt ur hjärtat med allt det övertygande allvar som sanningen frambringar i en människa. För att det skall bli omväxling i predikningarna har Sällskapet manat arbetarna på fältet att ha flera predikningar att välja på, så att de kan välja någon som lämpar sig för vart särskilt tillfälle. Förutom dessa predikningar, som redan föreslagits i Tjänsten för Guds rike, överflödar Vakttornet och Vakna! av stoff till korta, livfulla predikningar. I boken ”Make Sure of All Things” (”Skaffa eder visshet i fråga om alla ting”) kan man dessutom finna många goda synpunkter, liksom också skriftställen, som är samlade under olika teman. Ja, Jehova har i överflöd sörjt för konstruktivt stoff, som varje villigt språkrör för honom kan bruka för att bli ett produktivt vittne.
11. Om vittnandet skall bli produktivt, vad måste då följa på placeringen av skrifter som förklarar bibeln?
11 När produktiva förkunnare går från hus till hus, placerar de en del litteratur. Kanske är det några småböcker eller tidskrifter, en inbunden bok eller en bibel — alldeles säkert är det någonting. Hur mycket en arbetare placerar beror på hur flitig han är och på hur mycken tid han ägnar åt tjänsten. Vem kan väl påstå att predikningarna inte har ökat hans litteraturplaceringar? Men när den flitige arbetaren har placerat en eller flera nyttiga skrifter, låter han då denna sanningens säd, som satts ut, spira upp av sig själv? Ger han Satan tillfälle att fördärva den? I många år under den tid som gått arbetade många ofta just på det sättet, ty de menade att det var tillräckligt att budskapet kom i folks händer. Tillväxten skedde sakta under dessa år. Men på senare tid har Sällskapet påmint alla som tar del i tjänsten på fältet att de, såsom Skriften bjuder, inte får beröva ”främlingen” hans rätt att lära känna sanningen. (1 Kon. 8: 41—43; Ords. 3:27; Joh. 10:16) Ja, det är synnerligen viktigt att vi punktligt går tillbaka till dem som villigt lyssnar, så att vi kan vattna den utsådda säden och skydda den späda plantan som börjat växa. Den produktive förkunnaren förväntar frukt. Han utför sin del för att detta resultat skall nås, i det han vet att det är Gud som beständigt kommer det att växa. — 1 Kor. 3: 6, NW.
Den tränade produktive förkunnar en hjälper nybörjaren
12. a) Varför har somliga förkunnare mindre framgång än andra? b) Hur kan den tränade förkunnaren hjälpa nybörjaren?
12 I den teokratiska organisationen är detta återbesöksarbete ett grunddrag. (Apg. 15: 36) Det är också en effektiv arbetsgren. Men hur effektiv den blir beror på hur troget de enskilda förkunnarna gör återbesök sedan de placerat litteratur vid första besöket. För att kunna göra återbesök använder den produktive förkunnaren många timmar varje månad till att göra ett första, inledande besök i hemmen; han arbetar då från dörr till dörr och använder sina korta predikningar. Många nitiska vittnen har ingen svårighet att placera litteratur, men de har ringa framgång när det gäller att ta vara på det första intresset. Kan det vara så i ditt fall, säger den erfarne produktive förkunnaren till sin yngre medarbetare, att när du verkligen gör ett återbesök, så finner du det svårt att komma till saken, att komma in på sanningen? Så är det ibland. Men, låt oss säga att du har lovat en familj bland dina vänner att följa med på en utflykt. Ni har kommit överens om att du skall ha mat med dig och att de skall bestå allt annat. Du kommer på utsatt tid, och du har maten med dig. Du har den i en korg på armen. Dina vänner är hungriga; de undrar varför du inte tar fram maten och sätter fram den åt dem. Men det gör du inte, och den blir kvar i din korg. Slutligen bryter du upp och tar maten med dig. Hur känner sig nu dina vänner? Tomma? Ja, säkert — och besvikna. Du har slösat bort både din tid och deras. Du kan inte säga att du har blivit glad, och inte heller har de blivit mätta. På samma sätt är det när det gäller att dela med sig av den andliga födan: Varför skulle vi vara blyga och hålla den undan? Folk vet att du är en Ordets förkunnare; det sade du när du gjorde ditt första besök i hemmet. De såg att du använde bibeln, och de väntar att du skall använda den på nytt. Ja, du behöver de rätta redskapen for att komma i gång; så här skall du därför göra:
13, 14. a) Hur har Sällskapet återigen kommit till vår hjälp, när det gäller återbesöksarbetet? b) Vad bör man komma ihåg när man planerar återbesöken?
13 Skapa tillfället genom att gå dit förberedd på att tala ytterligare om det ämne som du behandlade i din första, korta predikan, men gör ditt tal längre denna gång, så att det räcker tio till femton minuter. Sällskapet har också i det här stycket sörjt för den produktive förkunnaren. För att du nu skall kunna tala om samma ämne som vid ditt första besök, måste du efter det första besöket ha skrivit upp vilket ämne du talade över. Det är också bra om vi, när vi sätter ihop våra korta predikningar, tre till åtta minuter långa, tänker på att vi skall kunna utveckla temat längre fram, när vi gör vårt första återbesök; samla därför några fler skriftställen med detta för ögonen. Att vi vet bestämt vad vi skall dryfta vid återbesöket kommer att ge oss mod och tillförsikt i arbetet, och dessutom kommer den välsinnade familjen att få verklig nytta av att vi förberett oss. När du kommer tillbaka är det viktigt att du kommer in på att dryfta sanningen från Guds ord så snart som möjligt. Du behöver bara säga några få ord för att återknyta kontakten, och när du gjort det kan du tala om syftet med ditt besök. Var naturlig, visa vänlighet och hänsyn och varmt intresse för den du besöker. Han har kanske skaffat en småskrift. Du kan då leda samtalet in på sanningen genom att säga ungefär så här: ”Nu har ni säkert läst det där lilla häftet och lagt märke till att det berör det ämne som vi talade om förra veckan, om att få leva för evigt, ni minns. Eftersom ni sa’ att ni skulle vilja leva för evigt, så har jag letat reda på några fler skriftställen som handlar om denna underbara bibliska sanning. De kommer att ge er ett ännu starkare hopp om att få leva och inte behöva dö. Låt mig få läsa upp det här stället för er.”
14 Nu har du kommit över det som är så svårt — att komma i gång —, och du är på väg att få ett mycket trevligt och produktivt återbesök. Kom ihåg detta: det är mycket viktigt att vi planerar våra återbesök val och vet vad vi skall tala om.
15. Vilken gren av vårt vittnande har visat sig vara mest produktiv, och hur kan var och en av vittnena bli produktiv i denna gren?
15 Vi har ett syfte med återbesöken: att så småningom få i gång ett bibelstudium i hemmet. Genom återbesök har grunden lagts; och man kan så bygga vidare på den. Detta sker vid bibelstudiet, ty den nyintresserade, en blivande Rikets förkunnare, börjar växa till i kunskap och insikt, och han blir härigenom ivrig att få tala om de goda nyheterna för andra. Under denna tid, det kan vara veckor eller månader, får han kontakt med organisationen, genom att han följer med dig till samlingsplatsen för tjänsten i grannskapet, till Rikets sal och kanske till en kretssammankomst. Han blir uppmuntrad till att tala med sina vänner om Riket. Du förser honom med extra exemplar av små-böcker och tidskrifter. Under hela denna tid har du syftet med ditt studium där i hemmet i tankarna: att frambringa ännu en lovprisare för Jehova. Därför inbjuder du den som du studerar med att följa med dig när du vittnar från dörr till dörr och gör återbesök. Detta får till följd att din kamrat, som är på väg att bli ett vittne, snart kan arbeta på egen hand, och han blir då ett levande bevis för att du är ett produktivt vittne.
Tidskrifter
16, 17. a) Vilken inställning har folk nu för tiden till tidskrifter? b) Hur drar Vakttornet och Vakna! nytta av denna inställning bland folk?
16 Låt oss nu tala om en annan betydelsefull gren av verksamheten inom den nya världens samhälle. Först några frågor: När du kommer till en tidningskiosk, vad ser du då? Tidskrifter! Vad är det som faller dig i ögonen när du går förbi tobaksaffären? Tidskrifter! Vad är det som brevbäraren med sin överfulla väska kånkar på? Tidskrifter! Och vad är det som de flesta människor läser? TIDSKRIFTER! Den här världen är sannerligen tidskriftsmedveten. Men Jehovas tjänares tankar sysslar med hur de skall kunna göra den Vakttorns- och Vakna!-medveten. Genom den alltmer utvidgade spridningen av dessa båda tidskrifter blir det avgivna vittnesbördet omätligt. Detta är att se framåt.
17 Låt oss nu se tillbaka: År 1939 hade vi den första världsomfattande Vakttornskampanjen. Ökningen kom omedelbart. Tidskriftsproduktionen fördubblades jämfört med föregående års siffra, i det att över 9.000.000 exemplar trycktes. Efter en sådan god början blev det i snabb takt ökning år efter år. Under 1955 trycktes det av båda tidskrifterna sammanlagt mer än åttiosex och en halv million exemplar. Detta är nitton hundra procents ökning över 1938 års produktion. I dag når Vakttornet och Vakna! regelbundet millioner hem i många länder. Tack vare produktivt vittnande blir allt fler och fler av jordens inbyggare alltmer medvetna om dessa båda tidskrifter.
18. Hur vaket är Sällskapet för detta sätt att kungöra Riket, och vad kan rimligen begäras av oss såsom individuella förkunnare av de ”goda nyheterna”?
18 Men är det tillräckligt? Spänningen växer överallt i denna tid. Förvirring och ängslan beträffande framtiden väcker upp folk till allvarlig, nykter eftertanke. Vakttornet och Vakna! ger tillförlitliga underrättelser om vad som stundar. De låter oss veta hur man kan få överleva den annalkande stormens raseri. Därför kan ett okänt antal millioner människor av en god vilja ännu väckas till klart medvetande om dessa båda tidskrifters värdefulla, livsnödvändiga innehåll. Därför bereder sig Sällskapet alltjämt att betjäna dessa millioner. I Brooklyn har man sedan 1938 fördubblat tryckeriutrymmena två gånger. Två snabba tidskriftspressar och annan utrustning har nyanskaffats. På sommaren 1956 stod Sällskapets nya tretton våningar höga tidskriftsbyggnad färdig att tagas i bruk. Strax därefter levererades ytterligare två tidskriftspressar. I tryckerierna i Sydafrika, Schweiz, Sverige och Västtyskland framställs också allt fler och fler tidskrifter. Härigenom fylls behovet av flera tidskrifter. Hur står det nu till med den individuelle produktive förkunnarens planer? Under 1957 försöker Jehovas vittnen oförtrutet att nå fler och fler människor av en god vilja med dessa båda tidskrifter.
19. Vad måste göras för att vi skall nå det höga målet beträffande tidskriftsförkunnare?
19 Under de månader som ligger framför oss, det hoppas vi med tillförsikt, skall alla förkunnare av Jehovas rike bli tidskriftsförkunnare. En fast organisation i församlingen är nödvändig, om vi skall nå detta mål. Bestämda tider bör anslås för tidskriftsarbete på gatorna, från butik till butik och från dörr till dörr. Det är i synnerhet lämpligt att bokstudiegrupperna ägnar sig åt verksamheten med tidskrifterna, och övningsprogrammet kan vara till hjälp i denna gren, liksom vid reguljärt vittnande från dörr till dörr. Har du ännu inte tagit del i tidskriftsarbetet? Det finns ingen lämpligare tid att sätta i gång än nu. Du kan börja att gå tillsammans med någon annan och få se hur effektivt du kan tjäna. På det sättet kan vi tillsammans nå målet: Varje produktiv förkunnare en tidskriftsförkunnare. Detta betyder givetvis att dina medarbetare vid tryckeriet i Brooklyn och vid Sällskapets andra expeditioner jorden runt måste utvidga tidskriftsproduktionen. Men detta ytterligare arbete kommer att skänka dessa redan flitigt sysselsatta bröder och systrar ökad glädje. De kommer att räkna det som ett stort privilegium att få tjäna tillsammans med er alla, så att de många som är i så stort behov kan få dessa de mest betydelsefulla av alla tidskrifter.
20. a) Vilket förslag har gjorts beträffande tidskriftsarbetet? b) Hur kan vi finna glädje i tidskriftsarbetet, och vilket resultat kan det bli av att ett enda exemplar av tidskrifterna placeras?
20 I allmänhet låter vi lördagen bli tidskriftsdag. För de flesta människor är detta den brådaste dagen. Många har gjort den erfarenheten, att ett kort erbjudande, som går rakt på sak, är bäst när vi erbjuder tidskrifter. Vårt syfte är att placera många exemplar av tidskrifterna. De kommer att tala för sig själva. Sällskapet föreslår att vi använder en framställning som tar från en halv till en minut och genom vilken vi, med några väl valda ord, framhåller en av de saker som det nummer vi erbjuder behandlar. Många förkunnare tycker det är intressant att arbeta med tidskrifterna från butik till butik. De har kunnat bygga upp rutter. Om du tycker det är svårt att närma dig affärsinnehavaren eller -föreståndaren, så försök med att säga så här: ”Jag förstår att ni har mycket bråttom, men jag skall bara uppehålla er ett ögonblick. Jag skulle vilja visa er tidskrifterna Vakttornet och Vakna! De är till för folk som har bråttom. De säger mycket med få ord. Vi lämnar dessa båda mot ett bidrag av sextio öre. Jag är säker på att ni skall tycka om dem.” Somliga förkunnare får mycket goda resultat i gatuarbetet genom att taktfullt tilltala de förbipasserande (en åt gången) och slå följe med dem ett par steg, medan de erbjuder tidskrifterna. De flesta som tar del i tidskriftsspridningen vinner emellertid bäst resultat i arbetet från dörr till dörr. På vilken del av fältet du än arbetar finner du glädje i tidskriftsvittnandet. Och så en påminnelse: Gör anteckningar när du träffar på särskilt intresse och gå tillbaka senare, eftersom sanningen, som tidskrifterna innehöll, kanske föll i ”god jord” och med lämplig vård slutligen kan bära frukt till Jehovas lov och pris.
Produktion med kvalitet
21. Vad har Paulus’ ord i 1 Korintierna 9: 26 med produktivt vittnande att göra?
21 Produktivt vittnande innebär inte bara mycken predikoverksamhet, utan detta arbete måste utföras med tanke också på kvaliteten. (Kol. 3:23) Det fanns en tid då vi inte ägnade så stor omtanke åt vår tjänst eller planlade den. Men den tiden är förbi. Vi måste vara flitiga och bruka den dyrbara tiden effektivt. Paulus skrev något till de kristna som har med detta att göra: ”Det sätt, varpå jag riktar mina slag, [är] sådant, att jag icke skall slå i luften.” (1 Kor. 9: 26, NW) Ett ”löpande band” avlämnar färdiga produkter endast när man arbetar vid det, och så är det också inom den nya världens samhälle. Tjänsten får inte släpa efter. Den måste vara väl planerad, väl organiserad och effektiv och måste hållas flytande; detta ansvar vilar på alla Jehovas tjänare.
22. a) Hur produktivt har vittnandet blivit i vår tid? b) Vilken förpliktelse har de som är produktiva vittnen?
22 Jehovas vittnen i den första kristna tiden var produktiva. De bar mycken frukt, Rikets frukt. (Apg. 10:44—47; 13:48, 49; 15: 30—32; 28: 30, 31) Nu i de ”yttersta dagarna” har det produktiva vittnandet återupplivats. År 1919 till exempel fanns det bara några få tusen verksamma predikare; men år 1945 hade antalet vuxit till 141.606, som var verksamma över hela jorden. Denna förunderliga tillväxt gav Jehovas vittnen stor glädje och uppmuntran det året. Men lägg märke till deras glädje nu, när det under 1955 var ett högsta antal av 642.000 som rapporterade tjänst, en ökning på en halv million under tio år! Det produktiva vittnandet har burit frukt! Ja, enbart under de tio veckorna på sommaren 1955, då sammankomsterna Triumferande Riket hölls, symboliserade tretton tusen sitt överlämnande åt Jehova. Ansvaret att hjälpa nybörjarna att växa till mogenhet vilar tungt på de mogna i organisationen, så att de nyas vittnande också kan bli produktivt. Vågar vi inskränka antalet av dem som ännu kommer att förena sig med oss i att förkunna de goda nyheterna? Till Jehova riktar vi vårt tack för tillväxten av ”arbetare” i denna skördetid. Till hans ära utför vi allt vårt produktiva vittnande och ber om hans fortsatta välsignelse.
23. Vilka frågor måste vi kunna besvara med ett ja för att vara produktiva vittnen?
23 Låt oss då, med tanke på produktiviteten i Jehovas nya världs samhälle, ställa några praktiska frågor till oss själva: Vilken plats intar vi i den organisation, genom vilken Jehova förmedlar sina underrättelser? Vilket bevis har vi för att vi är produktiva vittnen? Arbetar vi och strävar, eller hänger vi bara med? Går vi före med gott exempel i fråga om personligt studium och när det gäller att troget vara med vid mötena? Går vi regelbundet i tjänst från dörr till dörr och på återbesök, använder vi troget predikningar och leder bibelstudier och hjälper andra genom att ta del i övningsprogrammet? Tar vi del i och understöder alla särskilda kampanjer för vittnandet? God produktion är beroende av att vi gör allt detta. Liksom Jehova är produktiv, så måste vi också vara det, när vi arbetar tillsammans med andra, som bär Rikets frukt, inom hans nya världs samhälle. Det måste vi göra om vi önskar få liv i hans nya värld. Jehovas mest storslagna välsignelser väntar dem som är produktiva vittnen, och envar som har lärt känna sanningen kan vittna. Allt man behöver göra är att tala med sina medmänniskor och dryfta bibeln med dem. Ja, alla ni som läser Vakttornet kan kungöra Jehovas rike som mänsklighetens enda hopp.
(The Watchtower, 1 december 1956)