Ett ok som är välgörande och en börda som är lätt
”Kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är nedtyngda, och jag skall vederkvicka er. Ta mitt ok på er och bli mina lärjungar.” — Matt. 11:28, 29, NW.
1. Hurudant är tillståndet i världen i våra dagar, och vilka frågor kan man ställa?
VART man vänder sig nu för tiden ser man trötta människor. Det är inte bara så att de är trötta när de kommer hem från arbetet och trötta när de går och lägger sig, utan de är trötta när de stiger upp på morgonen och trötta när de går i väg till arbetet. Deras ansikten markeras av trötthetens ringar kring ögonen, och deras kroppar är ofta böjda efter formen på de tunga bördor de bär. Till och med små barn, pojkar, flickor och tonåringar klagar över att de är trötta. Varför är människor så trötta nu för tiden? Vad kan de göra för att finna vederkvickelse för sina själar?
2, 3. a) Ange några skäl till att människor är särskilt trötta i våra dagar. b) Hur beskriver bibeln ”hela skapelsen”, och varför på det sättet?
2 Gamla och unga reagerar mot de outhärdliga påtryckningarna i vår tid. Bara att laga så att man kommer till arbetet i tid kan på en del håll krama musten ur en människa. Stadstrafiken under rusningstid på morgnarna är bara den ett farligt äventyr. Det är en tidpunkt då artigheten i trafiken nästan bara består i en bortglömd gest. Vanligen är tågen fullpackade och bussar och tunnelbanevagnar överfyllda av människor med olyckliga ansikten. Den produktionsmedvetne chefen, som är kraftfull i sin effektivitet men svag när det gäller empati, är knappast inspirerande att möta. Så har vi hela den osunda atmosfären med konkurrens och rivalitet på arbetsplatsen, med ett sätt att tala och uttrycka sig som urartat och blivit oanständigt, med den påfrestande samvaron med sådana som ljuger, luras och stjäl från varandra utan att tveka. Sätt nu detta i samband med de bördor som består i de höga levnadskostnaderna, de ökande skatterna år från år, de påfrestningar vi utsätts för genom fruktan — fruktan för att bli rånad, våldtagen eller misshandlad, fruktan för att mista arbetet, förlora sina ägodelar, eller fruktan för att bli sjuk utan att ha någon som sköter en — så börjar du förstå de oerhörda påfrestningarna i vår tid, den börda som tynger mänskligheten.
3 Men detta är inte allt. Lägg härtill det tryck som utövas genom de politiska, militära och kommersiella systemens omoraliska, simpla och fördärvade metoder, deras krig, revolutioner och orättvisor. Ställ detta i samband med de tunga bördor som består i världslig religion, kostnaderna att hålla i gång utnötta, värdelösa, traditionstyngda system, tomma katedraler och präster och predikanter utan tro. Foga därtill de bördor som uppstudsiga ungdomar skapat och vår tids brott, våld och upplopp, så kan man börja förstå varför människor är trötta. Bibeln talar om att ”ännu i denna stund hela skapelsen samfällt suckar och våndas”, eftersom ”hela världen är i den ondes våld”. (Rom. 8:22; 1 Joh. 5:19) Folk är trötta på detta jättelika system som med sina bläckfiskarmar har snärjt in dem och långsamt håller på att krossa dem till döds. (Upp. 13:16—18) Men vad kan de göra åt saken? Hur kan de komma ut ur förtrycket under detta system och finna vederkvickelse för sina själar?
Den storslagna inbjudan
4. Vilken lösning lade Jesus fram för dem som arbetar hårt och är nedtyngda?
4 Då Guds Son, Jesus Kristus, vandrade på jordens yta för över nitton hundra år sedan, fanns det förtryckta människor på jorden likaväl som det finns nu. Jesus insåg deras belägenhet och lade fram en lösning. Den lösning Jesus föreslog utgör den storslagna inbjudan att komma till honom för att få vederkvickelse för själen. Jesus sade: ”Kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är nedtyngda, och jag skall vederkvicka er. Ta mitt ok på er och bli mina lärjungar, ty jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat, och ni skall finna vederkvickelse för edra själar. Ty mitt ok är välgörande, och min börda är lätt.” (Matt. 11:28—30, NW) I dessa så vackert formulerade ord ligger lösningen. Men vilka var det som fick denna storslagna inbjudan? Och vad betyder dessa ord för oss som lever nu på 1900-talet?
5. a) Till vilka utfärdade Jesus inbjudan på den tiden? b) Var den mosaiska lagen en börda i sig själv?
5 Inbjudan utfärdas till alla dem som arbetar hårt och är nedtyngda. På Jesu tid avsågs uttryckligen de som befann sig under den mosaiska lagens förpliktelse. I Apostlagärningarna 15:10 (NW) talar den kristne aposteln Petrus till de äldre männen i Jerusalem och säger: ”Varför sätter ni då nu Gud på prov genom att på lärjungarnas hals lägga ett ok som varken våra förfäder eller vi hade förmåga att bära?” Petrus syftade på den mosaiska lagen såsom ett ok som förpliktade dem att bära en outhärdlig börda. Inte därför att lagen i sig själv var betungande; det var den inte. Budordet var ”heligt och rättfärdigt och gott”. (Rom. 7:12) Men den ofullkomliga människan fann lagen betungande, eftersom hon inte kunde nå upp till dess fullkomliga måttstock. Kristus befriade alla som på så sätt befann sig under oket av denna förpliktelse. — Gal. 3:13.
6—8. Till vilka övriga framfördes Jesu inbjudan?
6 Den storslagna inbjudan ”kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är nedtyngda” framfördes också till dem som betungades av den tidens värdelösa system av traditioner. Jesus talade om de skriftlärda och fariséerna, vilka omhuldade dessa traditioner, då han sade: ”De binda ihop tunga bördor och lägga dem på människornas skuldror, men själva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem.” (Matt. 23:4; Mark. 7:2—5) Fariséerna var noga i fråga om småsaker, men de förbisåg fullständigt de viktigare tingen rättvisa, barmhärtighet och trohet. Jesus befriade människor från sådan förslavande tradition, en gudsdyrkan som var fåfäng. — Matt. 15:1—9.
7 Inbjudan riktades också till dem som kände skattetrycket och den statliga dominansen som en förkrossande tyngd och till dem som kände sig ”skinnade och skuffade hit och dit såsom får utan herde”. (Matt. 9:36, NW; 22:17—21) Tillämpningen av Jesu lösning av problemen skulle medföra vederkvickelse också för dessa.
8 Jesus riktade sig också till dem som kände trycket från sina synder genom ett plågat samvete. Att utöva synd leder till förnedring och sedefördärv av lägsta sort och försätter människor i den djupaste fattigdom. (Matt. 6:23) Sådana kunde också bli befriade från sin börda genom att hörsamma Jesu inbjudan att ”komma till mig”.
Det välgörande oket och vederkvickelsen
9. Hur fick Jesus människor att hörsamma hans inbjudan, så att de kunde finna vederkvickelse för sina själar?
9 Hur fick Kristus människor att hörsamma hans inbjudan, så att de kunde finna vederkvickelse för sina själar? Det gjorde han genom att uppenbara för dem att vederkvickelsen inte kommer av att man flyr bort ifrån livets bördor eller arbete, som många hippies vill göra nu för tiden, utan genom att bli sammanokad med Kristus och bli hans lärjunge. Han sade: ”Ta mitt ok på er och bli mina lärjungar, ... och ni skall finna vederkvickelse för edra själar.” (Matt. 11:29, NW) I fotnoten i 1950 års upplaga av Nya Världens översättning lyder detta ställe så här: ”Kom in under mitt ok med mig.” Människor inbjuds alltså att frigöra sig från sina världsliga ok eller band och komma in under Kristi ok med honom för att finna vederkvickelse för sina själar. Det nya oket skulle innebära för dem att de tog på sig det ansvar som skulle göra dem till Jesu Kristi lärjungar.
10. a) Hur kan man säga att Jesu ok är välgörande, och på vilket sätt skiljer det sig från oxarnas ok? b) Vilken inbjudan i Psaltaren liknar Jesu inbjudan? c) Hur kan det medföra vederkvickelse att bil sammanokad med Jesus?
10 De forntida israeliterna var ett åkerbrukande folk och förtrogna med ok. Därför visste de vad Jesus talade om. Vi måste också komma ihåg att Jesus som snickare utan tvivel hade tillverkat många bogträn till oxselar och även ok åt människor. Sådana ok var ofta ”skräddarsydda” för att passa till halsen och axlarna på folk, och med hjälp av dem bar de vatten och andra förnödenheter. Oxarna måste ju bära sitt ok antingen de ville eller inte, men det ok Jesus erbjöd var frivilligt. Han inbjöd människor att ta hans ok på sig och bli hans lärjungar. För juden innebar detta att han villigt kom fram från bördan under den mosaiska lagen för att bli en Jesu Kristi lärjunge, för att bli sammanokad med Kristus i Guds tjänst av allt sitt hjärta, sin själ, sitt förstånd och sin kraft och på grundval av sin tro. (Matt. 22:36—40; Rom. 1:17) Denna inbjudan liknar det råd vi får i Psalm 55:23: ”Kasta din börda på Jehova själv, så skall han själv uppehålla dig. Aldrig skall han låta den rättfärdige vackla.” (NW) Lika fullt och fast som vi kan lita på att Jehova skall hjälpa oss, lika orubbligt kan vi lita på Jesu Kristi ord, hans som Jehova sände för att utföra sitt verk på jorden. Jesus uppenbarade att sann vederkvickelse kommer av att man utövar tro på honom såsom Jehovas föranstaltning för frälsning. Det är nämligen så att ”hos ingen annan finns frälsningen. Ja, det finns inte heller något annat namn under himmelen, givet åt människor, genom vilket vi kan bli frälsta.” (Apg. 4:12, Hd) Sådan kunskap ger näring åt hoppet. Den vederkvicker en människa med tankarna på evigt liv i en ny rättfärdig tingens ordning. — 2 Petr. 3:13; 1 Joh. 1:9; 2:17.
11. Vari består vederkvickelsen? Hur vet vi att den kom de första kristna till del?
11 Vederkvickelsen är i främsta rummet av andlig art, en upplevelse av glädje och vetskap om att man som Kristi lärjunge är ett barn i Guds familj på grund av tro och inte genom gärningar under den mosaiska lagen. Vederkvickelsen består i att man får uppleva vad Jesus själv upplevde, då han i tro visade fullkomlig, kärleksfull lydnad mot Jehova och på grund av denna gemenskap med honom också fick ta emot hans godkännande. Varje gång den trötte vänder sig till Kristus, varje gång han kommer honom nära, finner han vederkvickelse, en orsak att vara glad. Vederkvickelsen tillfaller honom som en glädjefull sinnesfrid, ett djupt själslugn, en tillfredsställelse med livet som övergår allt förstånd. De första kristna upplevde verkligen vederkvickelse på detta sätt, och de skrev om det i den Heliga skrift. — Joh. 14:27; Fil. 4:7.
Det välgörande oket i våra dagar
12. Vad är Kristi ok i våra dagar?
12 Men vad är Kristi ok i våra dagar? Det är inte ett sysslolöshetens ok, inte heller är det en frikallelse från arbete eller från några som helst berättigade krav, utan det är en levnadsväg med eviga belöningar i sikte. Det är ett liv som kräver uppoffringar och fordrar att man handlar som ett föredöme. (Matt. 16:24—26; 19:16—29) Det är därför inget liv utan band och hämningar, inget liv i oansvarighet och självtagna friheter, ett liv som man snart skulle bli trött och utledsen på, därför att man inte får känna ansvar, inte uträtta något och inte lära sig något. Oket är därför i våra dagar detsamma som det var på Jesu tid: det är ett ok av fullständigt överlämnande åt Gud såsom en Jesu Kristi lärjunge. Det är en levnadsväg som man följer i tro såsom en sann Jehovas tjänare med evigt liv i sikte. — Hebr. 10:7—10; Ps. 40:7—9.
13. Hur kan en kristen i våra dagar finna vederkvickelse för sin själ, och vad måste de göra som inte har fått uppleva denna vederkvickelse?
13 Detta ok axlar den kristne villigt, eftersom det är vederkvickande. Han upplever därigenom en gudaktig frihet. Jesus sade nämligen att ”om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall känna sanningen, och sanningen skall försätta er i frihet”. ”Om nu Sonen försätter er i frihet, så skall ni verkligen bli fria.” (Joh. 8:31, 32, 36, NW) För att bli fri och vederkvickt måste man alltså bli en Jesu Kristi lärjunge. Det finns inget annat sätt att komma i åtnjutande av detta. (Rom. 7:4; Gal. 5:1) Människor som i vår tid gör anspråk på att vara kristna och som inte upplever någon frihet eller vederkvickelse behöver granska sitt förhållande till Gud, eftersom han är en Gud som håller vad han lovar. — 1 Kon. 8:56.
14. På vilket sätt är Kristi ok välgörande?
14 Då Jesus erbjöd de trötta och modlösa att bli hans lärjungar, sade han dem att hans ok är välgörande och hans börda är lätt. På vilket sätt är hans ok välgörande? Somliga ok nu för tiden, likaväl som på Jesu tid, är klädda med mjukt tyg, så att oket inte skall skava halsen på oxarna. Man skulle kunna kalla dem för ”välgörande ok”, eftersom de tyder på hänsyn och kärlek. Det kristna oket är välgörande, eftersom överlämnandets ok är frivilligt och eftersom det är klätt med Guds och Kristi kärlek. Då alla utan undantag, rik och fattig, skolad och oskolad, begåvad och obegåvad, gammal och ung, stark och svag, kan begagna sig av överlämnandets privilegium, så är detta ett bevis för att det är ett välgörande ok. Aposteln Petrus sade att ”Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och övar rättfärdighet godtagbar för honom”. — Apg. 10:34, 35, NW.
15. a) Hur kan vi ta Kristi ok på oss, och varför är det en angenäm upplevelse? b) Om Kristi ok medför tillfredsställelse, varför gör då inte de världsliga oken detta?
15 Det är Kristi ok. ”Ta mitt ok på er”, sade han. Vi uppmanas alltså att följa Kristi exempel. Det är ett nöje att göra det, eftersom han beskriver sig själv såsom ”mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat”. (Matt. 11:29, NW; 1 Petr. 2:21) Dessa egenskaper ställs i kontrast till den barska, befallande tonen hos världsliga myndigheter. Eftersom Kristus är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat, är det en verklig glädje att få arbeta tillsammans med honom. Hans ok är klätt med sann kärlek. Det skaver oss inte eller irriterar, som världsliga ok gör. Världsliga ok är hårda, vassa och krävande. De skaver och tröttar, inte bara därför att de är hårda, utan därför att man känner inget varaktigt gagn, inget verkligt utbyte, ingen riktig tillfredsställelse, när man arbetar för att tillfredsställa onda människors själviska begär. Men då vi är sammanokade med Kristus såsom hans lärjungar, äger vi var och en den glädje och förnöjsamhet som kommer av att man tjänar Jehova, och det är detta som skänker tillfredsställelse. Att man på så sätt är medveten om att man är Guds tjänare medför sann vederkvickelse för själen. — Ords. 10:22.
Den lätta bördan
16. Vad är den lätta börda Kristus nämnde?
16 Jesus försäkrar våra dagars betungade själar: ”Min börda är lätt.” (Matt. 11:30) Vad är denna lätta börda? Den består i att man lever i överensstämmelse med Guds fordringar för livet. Aposteln Johannes skrev: ”Däri består kärleken till Gud, att vi hålla hans bud; och hans bud äro icke tunga.” (1 Joh. 5:3) ”Vad kräver Jehova i gengäld av dig annat än att du skall utöva rättvisa och älska godhet och vara blygsam, när du vandrar med din Gud?” (Mik. 6:8, NW) Kräver Gud alltför mycket av oss, då han begär att vi skall vara rättvisa, kärleksfulla, vänliga och blygsamma då vi vandrar med honom? Är inte detta sådana egenskaper som vi tycker om hos andra? De kristna är ålagda att predika de goda nyheterna om Guds rike ”på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer”, att göra ”lärjungar av människor av alla nationer” och att lära dem att leva i överensstämmelse med bibelns principer. (Matt. 24:14; 28:19, 20; NW) Är detta en ovanligt tung börda, så tung att man inte kan bära den? Låt oss se.
17. Hur kan vi säga att den bördan är lätt?
17 Kom ihåg att denna börda innebär att vi måste tala med människor om Guds rike och lära dem hur de skall kunna bli Jesu Kristi lärjungar. Är detta att begära för mycket av oss? Nästan alla kan tala åtminstone ett språk, och människor tycker i allmänhet om att tala om vad som ligger dem nära om hjärtat. Ja, ett sådant samtal är inspirerande och stimulerande. Nå, om Guds kärlek ligger oss nära om hjärtat, vill vi då inte tala om vår Gud? Om vi inser och uppskattar vad hans Son Jesus Kristus har gjort för oss genom att ge oss ett fullkomligt föredöme och tillhandahålla en lösen, vill vi då inte tala om detta? Om vi helt och fullt förstår vad Guds rike skall göra för alla lydiga människor, förvandla vår jord till ett paradis och lyfta mänskligheten upp till fullkomning och evigt liv, vill vi då inte att andra skall få höra talas om de goda nyheterna om Guds rike? Naturligtvis vill vi det! Sådant som ligger oss nära om hjärtat utgör ingen börda för oss, det blir tvärtom till en vederkvickelse för själen! Och detta gäller i synnerhet sådana ting som har att göra med Gud, Kristus och hans rike. Ja, ”med hjärtat utövar man tro till rättfärdighet, men med munnen förkunnar man offentligen till frälsning”. — Rom. 10:10, NW.
Det arbete som vederkvicker
18. a) Vad kan de göra som menar att bördan av den kristna förkunnartjänsten är tung och besvärlig? b) Vad kommer de att bli vittne till?
18 Men somliga kanske inte håller med om detta. De kanske vill göra gällande att lärjungens börda inte är lätt och att den inte heller är vederkvickande. Hur kan man bevisa för dem att den verkligen är det? Den kristne kan inbjuda sådana skeptiker eller tvivlare att följa med honom i Guds tjänst. Låt dem själva få se om han verkligen blir vederkvickt i förkunnartjänsten. De kommer att få se att när en Guds tjänare finner ett hörande öra och får säga något om Riket, då blir han upplivad. Hans hjärta faktiskt tar skutt av glädje! Hur entusiastisk blir han inte, då han finner ett hörande öra vid en dörr! Hur glad blir han inte, när han hos någon intresserad person får placera ett enda litteraturexemplar som berättar om Guds rike! Förkunnaren blir i sanning återupplivad. Han vinner nya krafter. Han går trappa upp och trappa ned med förnyad styrka. Gamla och unga förkunnare påverkas på samma sätt. Hur kan de få sådan energi? Därför att det medför vederkvickelse att dela med sig av livets ord från Gud. Det är förklaringen.
19. Är det en tung börda att närvara vid ett församlingsbibelstudium? Varför svarar du så?
19 Den kristne uppmuntras till att närvara vid ett församlingsstudium av bibeln varje vecka. Är detta en alltför tung börda? Människor kommer till dessa bibelstudier trötta efter att ha arbetat hela dagen i sina världsliga arbeten, men när de tillbringar en timme med att studera Guds ord vid dessa möten, försvinner vanligen trötthetskänslan. De känner sig vederkvickta, och de blygs inte för att tala om det. Hur entusiastiska blir de inte, då de får lära sig nya sanningar! Kroppen får liksom nytt liv. Varför känns det så? Därför att det vederkvicker själen att få dela med sig av Guds ord, när man kommer tillsammans på detta sätt. Det är förklaringen!
20. Vad kan vi intyga beträffande dem som regelbundet besöker församlingens möten i Rikets sal och likaså krets- och områdessammankomster och internationella konvent?
20 Guds ord uppmuntrar de kristna att regelbundet komma tillsammans i församlingen. (Hebr. 10:24, 25) Det gör de också flera gånger i veckan. Är den bördan alldeles för betungande? Människor som är utmattade, illa medfarna och mörbultade av att ha burit denna världens börda kommer troget till Rikets sal vecka efter vecka. Varför gör de det? Därför att de kan finna vederkvickelse för sina själar, när de är i sällskap med sina bröder. Det är förklaringen! Det är inte någon lätt uppgift för mödrar och fäder att regelbundet ta med sig sina små till församlingens möten, och ändå gör de det. Det är inte lätt för dem att bege sig till krets- och områdessammankomster och internationella konvent, ofta till stor kostnad för dem själva, och ändå gör de det. Varför gör de det? Därför att de vid dessa sammankomster finner vederkvickelse för sina själar. Det är förklaringen! ”Se, huru gott och ljuvligt det är, att bröder bo endräktigt tillsammans. ... Ty där beskär HERREN [Jehova] välsignelse, liv till evig tid.” (Ps. 133:1, 3) Vid dessa sammankomster får de erfara Jehovas välsignelser, som ger sann rikedom.
Trötta men nöjda
21. a) Innebär detta att de kristna aldrig blir trötta? Varför svarar du så? b) Vad är det som bevisar att de nutida kristna får vederkvickelse från Gud?
21 Detta innebär inte att de kristna inte blir fysiskt trötta. Det blir de. Jesus uppmanade apostlarna: ”Vila er litet.” (Mark. 6:31, Hd) Anden är villig, men kroppen lägger ofta hinder i vägen. (Matt. 26:41) Men under sådana omständigheter medför tröttheten en underbar känsla av tillfredsställelse över att man har gjort Jehovas vilja. Man har ingen tanke på att ge upp. (Gal. 6:9, 10) Fråga heltidsförkunnarna, dem som arbetar mest och hårdast i förkunnartjänsten, om det inte förhåller sig så. Det går inte att finna någon lyckligare och nöjdare grupp människor på jorden i våra dagar än pionjärerna, missionärerna, de som tjänar på Betel — Guds heltidsarbetare! Deras lycka är bevis på att de fått vederkvickelse från Gud.
22. a) Hur har flera heltidsförkunnare uttryckt sig beträffande Kristi tjänst? b) Vilken rekommendation innebär detta?
22 En tillsyningsman i en församling i Brooklyn i New York talade med pionjärförkunnarna i sin församling för att få höra vad de ansåg om heltidstjänsten. Svaren föll ungefär så här: ”Efter att ha arbetat en hel dag i tjänsten känner jag mig glad och lycklig över att jag har fått rikta människors uppmärksamhet på Guds ord.” ”Det är en underbar erfarenhet, och jag har aldrig ångrat att jag blev pionjär.” ”Jag tycker att jag inte kunde ha uträttat något mera lönande än att vara pionjär. Jag önskar att alla kunde känna det på samma sätt som jag.” Från alla håll jorden runt låter det på samma sätt. Efter allt att döma är det ett liv som skänker belöning och vederkvickelse. Har du någon gång funderat på pionjärtjänsten?
Hur vi kan fatta kloka beslut och bekämpa svårigheterna
23. a) Vad kan de göra som hävdar att den kristna förkunnartjänsten är betungande? b) Vad kommer de att finna?
23 Vi kan emellertid inte förbise att somliga ändå hävdar att bördan av den kristna förkunnartjänsten är tung, ja, att den är betungande. Varför menar de detta? Om du ser saken så, då frågar vi: ”Vad är det som får dig att tänka så? Är det den kristna förkunnartjänsten som är betungande, eller är det ditt förvärvsarbete som ställer krav på dig? Skulle det kunna vara din inställning till tjänsten? Är det dina världsliga förpliktelser och band som tröttar ut dig, så att du inte kan få ut den glädje av förkunnartjänsten som du borde kunna få?” Ta reda på var problemet finns. Var uppriktig i ditt sökande, och grip dig sedan flitigt an med att rätta till vad som behöver rättas till. Du kommer ofelbart att finna att problemet har någonting med dina levnadsförhållanden att göra och inte med den börda som den kristna förkunnartjänsten utgör. När allt kommer omkring sade ju Kristus att den var lätt.
24. Nämn något vi kan göra för att lätta den privata bördan, så att vi kan få ut större glädje av förkunnartjänsten.
24 Det finns en del vi kan göra för att lätta våra privata bördor, så att vi kan få ut större glädje av förkunnartjänsten. Marta tyckte av allt att döma om att ge bjudningar efter konstens alla regler. Det är kanske det som är ditt problem. Jesus uppmuntrade inte till detta, eftersom det kan ta för mycket på tid och krafter. (Luk. 10:38—42) Somliga är nedtyngda av sina många ägodelar och vet inte vad de skall ta sig till med dem. Jesus gav rådet att sälja sådana saker, om man finner att de är till besvär. (Matt. 19:21) Andra hemfaller i sitt oförstånd åt köttets gärningar och går i den fälla som deras egna upprepade synder gillrar åt dem. (Ps. 38:4—6) Sådana bördor är outhärdliga för sinnet. Sluta! Ångra dig, gör bättring och lev ditt liv i överensstämmelse med Guds vilja, annars kommer du inte bara att föra en eländig tillvaro nu, utan du kommer också att gå miste om det eviga livet.
25. a) Hur kan vi bekämpa svårigheterna? b) I vad kommer vi att finna vederkvickelse för våra själar?
25 Vilket problem du än må ha, bör du söka lösa det utan dröjsmål. Låt inte dina bördor få dämpa ditt nit eller avskräcka dig från att tjäna Jehova. Tänk på att det nu är svåra tider för alla. (Upp. 12:12) Tänk också på att den lyckligaste levnadsställningen nu i denna kritiska tid är att vara sammanokad med Kristus. Genom att vi tar Kristi ok på oss och blir hans lärjungar, trots de många problemen, kan vi alltjämt finna vederkvickelse för våra själar. Vi kommer att finna vederkvickelse i vår gemenskap med Jehova och Kristus i bön, genom att vi är tillsammans med rena bröder och systrar i den kristna församlingen och genom att vi tar del i tjänsten för Riket. Utanför Kristi familj av lärjungar finns det ingen ro och kan det inte finnas någon vederkvickelse.
26. a) Vad bör vi göra nu om vi önskar få vederkvickelse för våra själar? b) Vilka utsikter har vi i så fall?
26 Lyssna därför till konungen Jesus Kristus, när han vinkar åt oss och ropar: ”Kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är nedtyngda, och jag skall vederkvicka er. Ta mitt ok på er och bli mina lärjungar, ty jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat, och ni skall finna vederkvickelse för edra själar. Ty mitt ok är välgörande, och min börda är lätt.” Tro detta! Besvara hans inbjudan. Ta på dig oket genom att bli en sann Kristi lärjunge. Bär hans lätta börda, den kristna förkunnartjänsten, och uppskatta att du kan glädja dig åt livet nu under denna tid av intensiva påtryckningar, medan vi närmar oss slutet på denna döende tingens ordning. Det är nämligen så att den här gamla trötta världen försvinner, och det gör också dess begärelse, men den som gör Guds vilja får inte bara vederkvickelse nu utan kommer också att bestå för att i all evighet få njuta av och glädjas åt ett vederkvickande liv. (1 Joh. 2:17) Om du besvarar Kristi inbjudan att komma till honom, kan detta bli din lyckliga lott! — Matt. 11:28—30.