Frukta Jehova — aldrig människor

”Jehovahs fruktan är vishetens begynnelse.” — Ps. 111:10, My.

 1. Varför är Jehovas vittnen i våra dagar förenade såsom en enda mänsklig familj?

JEHOVA Gud är den store laggivaren, och hans lagar är fullkomliga och sanna. (Jes. 33:22; Ps, 19:8; 119:142) Var de kristna än bor på jorden gäller Jehovas lag för dem. Inga gränser eller järnridåer existerar för Jehovas lag. Därför att Jehovas vittnen i alla nationer, oavsett ras och språk, samhällsställning eller bildningsgrad, har accepterat denna lag såsom den högsta, långt över alla av människor stiftade lagar, är de nu förenade till en enda mänsklig familj såsom ett den nya världens samhälle med Jehova Gud såsom sin laggivare.

 2. Varför åtnjuter inte nationerna fred?

² Å andra sidan har denna världens nationer inte respekterat Jehovas lag såsom den högsta, de har satt sina egna mänskliga lagar, åsikter eller traditioner över Guds lag. Detta är mycket ovist, då ju de verkliga förhållandena ger till känna att jordens nationer är i stora svårigheter. Folk längtar efter fred, men deras politiska och religiösa ledare är ur stånd att upprätta fred. Varför? Därför att freden tillhör endast dem som älskar Jehovas lag och håller den såsom den högsta. ”Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.” — Ps. 119:65.

 3. Varför kommer lycka endast av att man håller Jehovas lag?

³ Alla nationer i våra dagar befinner sig i ett mycket olyckligt tillstånd, i det att de inte känner vägen till lycka. Eftersom de inte har någon synförmåga i fråga om Jehovas uppsåt, som finns tillkännagivet i hans lag och ord, går de fram otyglat och ohämmat och förbittrar i hög grad livet för folket inom nationens gränser. Lycka kommer endast av att man håller Jehovas suveräna lag. ”Där ingen synförmåga finnes gå människorna otyglade, men lyckliga äro de som hålla lagen.” (Ords. 29:18, NW) Genom sitt ord och sin lag kungör Jehova principer och fordringar, som gör livet lyckligt, när man efterlever dem. Att lämna hans ord och lag utan avseende medför olycka. ”Säll är den man, ... som du lär genom din lag.” Guds lag skulle kunna visa nationerna vägen ut ur deras mörker, ty ”budet är en lampa, och ett ljus är lagen”. I Guds lag skulle de sörjande nationernas politiska och religiösa ledare kunna lära sig. vägen till framgång och vishet, men de måste då erkänna denna lag såsom den högsta, förmer än deras egna lagar. Åt Josua, som var ledare för en nation, gav Jehova följande befallning: ”Denna lagbok bör icke vika från din mun, och du skall läsa i den med låg röst dag och natt, ... ty då skall du göra din väg framgångsrik, och då skall du handla vist.” I olikhet med vår tids ledare var Josua vis nog att lyda och fick röna framgång. — Ps. 94:12; Ords. 6:23 och Jos. 1:8, NW.

 4. Varför bör en kristen dagligen läsa och rådfråga Guds lag och begrunda den?

⁴ Därför att de styrande i denna gamla värld, som närmar sig sin upplösning, inte läser ”med låg röst dag och natt” i Jehovas lag, utan stiftar lagar i enlighet med sitt eget förstånd, har de ingen verklig framgång på sin väg. Människor av en god vilja ser detta och vänder sig därför nu till Guds lag. ”Låna edert öra, o mitt folk, till min lag; böj edert öra till min muns ord.” (Ps. 78:1, NW) En vis man ”har ... sin lust i Jehovas lag, och i hans lag läser han med låg röst dag och natt”. (Ps. 1:2, NW) Ingen dag bör förgå utan att varje kristen läser och rådfrågar Guds lag och begrundar den. ”Lämna icke min lag.” — Ords. 4:2, NW.

 5, 6. Varför är Guds lag förmer än människors lag? Vad säger en engelsk domare om detta?

⁵ Mänskliga lagar och planer har inte förmått göra människor lyckliga genom att ge dem fred och säkerhet. Endast Jehovas suveräna lag kan förena människor från hela den bebodda jorden till en enda mänsklig familj; endast Jehovas lag utpekar fredens, lyckans, framgångens och vishetens väg; endast Jehovas lag är det ljus som leder ut ur den återvändsgränd där döden väntar och som nationerna har hamnat i därför att de har ignorerat Jehova såsom laggivare. Må alla människor av en god vilja se de underbara ting som Jehovas lag kungör och ha samma önskan som psalmisten hade: ”Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.” (Ps. 119:18) Snart kommer Jehova att ådagalägga i sin strid vid Harmageddon att Hans lag är allenarådande och att det inte finns någon myndighet i himmelen eller på jorden, som står över Hans lag. Det är mycket farligt att försöka sätta mänskliga lagar över Guds lag. Därför upprätthåller och bevarar Jehovas vittnen sin lojalitet mot Jehovas lag, och ingen makt kan lagenligt tvinga dem att överträda denna oförlikneliga lag eller förmå dem att sätta ofullkomliga, bristfälliga lagar av mänskligt fabrikat främst och Guds lag i andra rummet. För dem är aposteln Petrus’ uttalande lagligen bindande: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” (Apg. 5:29, NW) Det finns inte rum för kompromiss.

⁶ Att Guds lag är allenarådande och inte kan underordnas under människors lag, det bekräftas av den store engelske domaren Blackstone. Han förfäktar att Guds lag ”naturligtvis är mera förpliktande än någon annan. Den är bindande överallt på jorden, i alla länder och vid alla tidpunkter; inga mänskliga lagar äger någon giltighet, om de strider mot den, och de av dem som är giltiga hämtar all sin styrka och all sin myndighet, indirekt eller direkt, från denna källa.” — Blackstone’s Commentaries on the Laws of England, Chase, New York, Baker, Voorhis and Company, 1938, sid. 5—6.

Kompromiss aldrig tillåten

 7. Varför får en kristen inte kompromissa?

⁷ Denna Jehovas allenarådande lag är värdig att kungöras för alla människor av en god vilja, att hållas och efterlevas framför alla andra lagar. Guds lag och ord är sanna, och sanningen kan inte kompromissa. (Joh. 17:17) Sanningen är sanning och kan därför inte ingå någon överenskommelse med det som är orätt; i annat fall är den inte sanning längre. Personer som samtycker till att kompromissa medger antingen att de inte har sanningen, eller också frångår de den. Ingendera delen är tillåtlig för de kristna. — 2 Kor. 6:14—18.

 8. Förklara vad kompromiss är.

⁸ Vad innebär kompromiss? Följande exempel kan illustrera det. Två personer är inbegripna i en rättstvist. Den som har lidit skada eller förfång kallas för käranden. Han begär full skadeersättning. Den felande, som kallas svaranden, vägrar gå med på det. Han påstår att han inte är skyldig någonting. Svaranden erbjuder sig att gottgöra, låt oss säga hälften av den vållade skadan. För att slippa bråk och svårigheter håller käranden inte fast vid saker som han vet är rätta. Han prutar av på sin fordran. Slutligen kommer man överens om en summa. Man har uppnått en kompromiss

 9. Vad är straffet för kompromiss, och varför är det så? Förklara Matteus 16:25.

⁹ Denna sed att ingå kompromiss eller träffa en uppgörelse genom att inte hålla fast vid saker som är rätta för att slippa svårigheter är inte tillåten inför Jehovas domstol, där den högsta rättvisa skipas; den är vid dödsstraff förbjuden. Inga fega stackare och sådana som kompromissar kommer att Överleva Jehovas dom i striden vid Harmageddon. Jehovas lag uttrycker sig klart i denna sak: ”Men vad angår de fega och dem som äro utan tro ..., så komma de att få sin del i den sjö, som brinner med eld och svavel. Detta betyder den andra döden”, evig tillintetgörelse. (Upp. 21:8, NW) De kristna bör aldrig kompromissa bara för att slippa svårigheter. De bör förbli lojala mot sin Guds suveräna lag, vilka följderna än blir. Kom ihåg Jesu ord: ”Ty vemhelst som önskar frälsa sin själ [t. ex. genom kompromiss] skall mista den; men vemhelst som mister sin själ [för att han är lojal] för min skull skall finna den.” — Matt. 16:25, NW.

Fruktan — den store fienden

10. Vad är den egentliga orsaken till kompromiss? Varför?

¹⁰ Vad är den egentliga orsaken till att folk kompromissar? Det som uttrycks med det där stora lilla ordet: FRUKTAN, fruktan. Är inte människofruktan en av våra största fiender? Om du är rädd för människor, så blir du snärjd. Ja, fruktan förstenar dig. Den förlamar hela din själ. Salomo skrev: ”Bävan för människor lägger en snara.” (Ords. 29:25, NW) Men ”Jehovahs fruktan är vishetens begynnelse”, förklarade psalmisten. (Ps. 111:10, My) De som fruktar människor har ingen kärlek till Gud. Johannes skrev att vi måste älska Gud, så ”att vi må dristigt tala ut på domens dag. ... Det finnes ingen fruktan i kärleken, utan fullkomlig kärlek driver ut fruktan, ty fruktan verkar som ett återhållande band.” (1 Joh. 4:17, 18, NW) Fruktan för människor föder kompromiss, men kärleken till Jehova skyddar en från att bli en feg, människofruktande kompromissare.

11. Vad är det som vållar fruktan, vilken frambringar kompromiss?

¹¹ Vad är det då som vållar fruktan, vilken frambringar kompromiss? En mängd saker! Högmod, kärlek till ens hustru eller far eller mor eller bror eller syster, kärlek till personlig popularitet mer än till Gud. Fruktan för hån och förödmjukelse, fruktan för att medge sina fel eller försök att ”rädda ansiktet”, fruktan för att bli kallad för bettlare eller försäljare, när man håller på att utöva det höga kallet att från hus till hus predika de goda nyheterna om Guds rike och hemsökelsen över den gamla världen i striden vid Harmageddon, och fruktan för att bli identifierad av den gamla världen såsom en som håller sig till den nya världens samhälle. Fruktan för att vara olik flertalet människor. Fruktan för att förlora människors smicker, förlora det goda namnet såsom en ”trevlig karl”.

12. Varför är det farligt att försöka behaga människor?

¹² I denna tid florerar människofruktan; människor visar människor en krypande vördnad, försöker ängsligt behaga människor och ingå kompromisser med dem för att få ett gott anseende hos människor. Har de inte ett talesätt som lyder ungefär så här: ”Om du gör som andra gör, så går det dig så som det går dem”? Likt ett lågt liggande mörkt tornadomoln, som stryker fram nära jorden, hänger i denna tid över mänskligheten ett täckelse av likformighet i tänkesätt och av kompromiss. Modet hos den enskilde håller snabbt på att försvinna. Människor fruktar för vad medlemmarna av deras egen familj skall tycka, för vad deras arbetsgivare, deras styresmän, deras grannar menar; de fruktar kritik. ”Vad skulle fru Jönsson tänka, om jag skulle predika Riket från hus till hus med Jehovas vittnen?” Vilken förfärande fråga för den som vill behaga människor! Varför inte fråga: Vad skulle Jehova tänka? Överallt ser man i denna tid en önskan att behaga människor, men sällan ser man någon önskan att behaga Gud, den högste domaren. Men man kan inte behaga människor och samtidigt vara en kristen. Detta framställer aposteln Paulus mycket klart: ”Söker jag att behaga människor? Om jag ännu vore upptagen av att behaga människor, så skulle jag icke vara Kristi slav.” — Gal. 1:10, NW.

13, 14. a) Vilken smärtsam erfarenhet hade Petrus, sedan Jesus blivit gripen? b) Vad kan vi lära av den för vår tid?

¹³ Faran av att söka behaga människor och kompromissa eller vara feg kan inte nog framhävas. Varje kristen bör mycket noga ge akt på sig själv, så att han inte fångas i denna djävulska snara. Må vi hämta lärdom av den erfarenhet som Petrus hade. Han var en mycket nära vän till Jesus och var övertygad om att ingenting kunde skilja honom från Jesus. Sade han inte själv: ”Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall”? Jesus talade om för Petrus att denne redan samma natt skulle förneka honom tre gånger. Detta skulle aldrig kunna hända, det var Petrus säker på: ”Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig.” Alla vet vad som hände samma natt. Jesus blev gripen och förd inför domstol, anklagad och dömd som en impopulär förbrytare. Att vara förbunden med denne man i det ögonblicket var farligt och förödmjukande. Några människor kände igen Petrus såsom en efterföljare till den dömde Jesus, och de pekade på honom. Vad gjorde Petrus? ”Han nekade inför alla och sade: ’Jag förstår icke, vad du menar.’” När man pekade på honom för andra gången, nekade han med en ed, och tredje gången begynte han förbanna sig och svärja: ”Jag känner icke den mannen.” (Matt. 26:33—35, 70—74) Han förnekade sin Mästare och kompromissade för att undvika antingen svårigheter eller också förödmjukelse.

¹⁴ I våra dagar är Jehovas vittnen lika impopulära som Jesus var. Han sade att det skulle bli så. ”Ni skola bliva hatade av alla människor för mitt namns skull.” ”Om världen hatar eder, så veta ni att den har hatat mig, innan den hatade eder.” (Matt. 10:22; Joh. 15:18; NW) Vill du begå samma fel som Petrus gjorde? Blygs du också för dessa Kristi efterföljare, därför att de inte är omtyckta i denna världen, utan hatade och motsagda. Om det är så, tag då lärdom av Petrus. Vad gjorde han? ”Han gick ut och grät bitterligen.” (Matt. 26:75) Han hade goda skäl att göra det, och detsamma gäller om människor som i vår tid handlar likadant som han gjorde för 1900 år sedan. Men Petrus gjorde mer än grät. Han erkände sin svaghet och sitt fel; han försökte inte finna någon ursäkt för sitt kompromissande handlingssätt. Han ändrade sin hållning, och bibelns berättelse visar oss att han blev en av den impopuläre dömde Jesu Kristi mest oförskräckta tjänare, ja, han till och med dog som martyr. Han dog med ett gott namn, inte hos människor, utan hos Jehova Gud. Efterlikna därför Petrus!

Skaffa dig ett gott namn hos Jehova

15. Hos vem bör de kristna ha ett gott namn, och varför?

¹⁵ Skulle du inte hellre vilja höra till de få som önskar frukta och älska och tjäna och ära och prisa, inte människor, utan Jehova Gud, livgivaren, oavsett vad andra människor tänker? Vill du hålla fast vid rättfärdiga principer, som finns framställda i Jehovas lag, ända till ditt sista andetag, om så blir nödvändigt, för att ha ett gott namn hos Jehova? Ett gott namn hos Jehova betyder evigt liv. Om någon har ett gott namn hos Jehova, så blir det för honom såsom Predikaren 7:1 säger, att hans dödsdag kommer att vara bättre än den dag då han föddes. Säger inte Jesus själv om dem som har ett gott namn hos Jehova: ”Glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen” för att bli ihågkomna på uppståndelsens dag? (Luk. 10:20) De kristna hoppas få leva och aldrig behöva dö. Men om någon måste dö, må han då vara besluten att dö med ostrafflighet och ett gott namn hos Gud, som Gud kommer att minnas, och inte med ett namn som skall förmultna, såsom dens namn som är rädd och kompromissar för att behaga människor och som blir utrotad ur Guds minne för evigt.

16. Vilka föredömen bör vi efterlikna? Och vilket hopp finns det för dessa oförskräckta människor?

¹⁶ Tag till föredömen människor som har bevarat sin ostrafflighet. Ger inte Jakob de kristna denna förmaning: ”Bröder, tag profeterna, som talade i Jehovas namn, såsom mönster i fråga om att lida ont och utöva tålamod”? (Jak. 5:10, NW) De var oförskräckta män, män av ostrafflighet, som inte gav sig in på att göra det som var orätt, bara därför att det var populärt. Liksom om de trogna kristna kan det sägas om dem att ”de älskade icke sina själar, om de också voro i dödsfara”. (Upp. 12:11, NW) De försökte aldrig vara människor till behag såsom ”trevliga karlar”. Vad gjorde de, i stället för att frångå Guds principer genom kompromiss? De utstod tortyr och död utan att klaga. Hebréerna 11:37, 38 (NW) säger: ”De blevo stenade, de blevo satta på prov, de blevo söndersågade, de dogo genom att dräpas med svärd, de gingo omkring i fårhudar, i gethudar, medan de ledo brist, voro i trångmål, under misshandel; och världen var dem icke värdig.” De rönte inget bifall av dem som ropade hurra för kungen, o nej! Och de ställde sig inte in hos de rika eller hos personer i maktställning. De sökte inte fegt vinna ära från människor. Fastän de blev dödade, så har de inte förgåtts, ty Malaki 3:16 (AS) ger vid handen att deras namn är skrivna i ”en minnesbok ... för dem som fruktade Jehova och som tänkte på hans namn”. Har vi mod att efterlikna dessa människor, som den inspirerade lärjungen Jakob uppmanar oss att efterlikna?

17. a) Beskriv det kristna uppförandets väg. b) Hur kan de kristna i trygghet gå den smala vägen, som leder till liv?

¹⁷ Det kristna uppförandets väg är högt belägen, smal och rak. Att de kristna undviker människofruktan hindrar dem från att falla från denna väg ned i dödsbringande djup av kompromiss och livets förlust. Jesus befaller de kristna: ”Gå in genom den trånga porten, ty bred och rymlig är den väg, som leder till tillintetgörelse, och många äro de som gå in genom den; medan trång är den port och smal den väg, som leder till liv, och få äro de som finna den.” (Matt. 7:13, 14, NW) Tycker du om att gå den bekväma breda vägen, som leder till tillintetgörelse, endast därför att de flesta går där? Tycker du fortfarande om att behaga människor, som vandrar på denna tillintetgörelsens breda väg? Varför försöka att behaga och varför frukta dödliga människor, om vilka bibeln säger att de ”bliva såsom torrt gräs”? (Jes. 51:12) Gå i stället ostrafflighetens raka och smala väg och frukta Jehova, den allenarådande Suveränen. I striden vid Harmageddon kommer Jehova att rena jorden från alla som är fega, som kompromissar, som strävar att behaga människor och som är räddhågade.

18, Till vem bör de kristna sätta sin förtröstan? Vad är nödvändigt för att man skall kunna göra det, och. varför?

¹⁸ De kristna bör sätta sin förtröstan och lit till Jehova och aldrig frukta människor eller försöka behaga människor. Vem skall vi frukta, när Jehova är med oss? Psalmisten sade: ”Jehova är mitt ljus och min frälsning; för vem skall jag frukta?” (Ps. 27:1, Åk) För att man skall kunna övervinna fruktan för människor, är kunskap om Jehova en viktig betingelse. Och för att man skall lära känna Jehova är ett noggrant studium av hans ord och lag nödvändigt. Brist på kunskap kommer en att förlita sig på människor och att vara rädd för människor, men kunskap om Jehova jagar bort rädslan. Genom studium får man veta att ”Jehovas namn är ett starkt torn. Ditin skyndar den rättfärdige och får beskydd.” (Ords. 18:10, NW) Genom studium lär man känna de väldiga gärningar som Jehova har gjort för dem som fruktar honom och inte människor. ”Hören på mig, I som kännen rättfärdigheten, du folk, som bär min lag i ditt hjärta: Frukten icke för människors smädelser och varen ej förfärade för deras hån. Ty mal skall förtära dem såsom en klädnad, och mott skall förtära dem såsom ull; men min rättfärdighet förbliver evinnerligen och min frälsning ifrån släkte till släkte.” Så sträva efter och lär dig att frukta Jehova, men aldrig människor. — Jes. 51:7, 8.

19, 20. a) Vad förväntar vi? b) Men vilken förmaning ger bibeln?

¹⁹ Må de kristna aldrig vara ängsliga, beskedliga, vankelmodiga eller ostadiga på grund av fruktan för människor eller djävlar. Jehova har underrättat sina tjänare om det kommande angreppet från Gog i Magog. Jehovas vittnen förväntar förföljelse från ”kejsaren”. De vet att denna gamla värld hatar dem. Men de har tillit till Jehovas, sin Guds, makt, såsom de människor hade som oförskräckt tjänade honom i flydda tider. Vad bjöd Mose Jehovas kämpar i den forntida förebildliga organisationen att göra? ”Varen frimodiga och oförfärade, frukten icke och varen icke förskräckta för dem; ty HERREN [Jehova], din Gud, går själv med dig; han skall icke lämna dig eller övergiva dig. ... HERREN är den som går framför dig.” (5 Mos. 31:6, 8) Må varje sann kristen, liksom psalmisten i forna tider, med beslutsamhet samla sin sinnesstyrka för att undvika att kompromissa och förlora sin ostrafflighet: ”Jehova är vid min sida; jag skall icke frukta. Vad kan jordemänniskan göra mig? Det är bättre att taga sin tillflykt till Jehova än att förtrösta på ädlingar. Alla nationerna själva omringade mig. ... De omringade mig likt bin; de blevo utsläckta likt en törnrisbrasa. Det var i Jehovas namn som jag fortfor att hålla dem från livet.” — Ps. 118:6, 9—12, NW.

²⁰ Och hur förmanar oss Paulus? ”Vad skola vi då säga till detta? Om Gud är för oss, vem skall vara emot oss?” ”Vi ... togo frimodighet till oss förmedelst vår Gud för att kungöra Guds goda nyheter för eder under en hel del kamp.” ”Ty Gud har icke givit oss en feghetens ande, utan en ande av kraft.” — Rom. 8:31; 1 Tess. 2:2; 2 Tim. 1:7; NW.

21. Vilken hållning bör de kristna inta för att undvika faran att kompromissa och att söka behaga människor?

²¹ Var alltså modiga, ni kristna kämpar, frukta aldrig människor eller försök att behaga människor, kompromissa aldrig bara för att slippa svårigheter. Håll fast vid Guds suveräna lag och ord. Tjäna Jehova, ”icke genom ögontjänst såsom sådana som vilja behaga människor, utan såsom Kristi slavar, i det att ni av hela eder själ göra Guds vilja”. (Ef. 6:6, NW) Predika och försvara er tro och ert hopp oförskräckt och effektivt, så kommer er belöning att bli evigt liv i Jehovas nya värld. Må Jehova Gud välsigna var och en av er, ni Jehovas tjänare och människor av en god vilja, med sin ”ande av kraft”.

(The Watchtower, 15 augusti 1959)